Svenskar köper svenskt. Danskar köper danskt och norrmän köper norskt. Denna trend inom etikettförsäljning vill det norska tryckeriet Skipnes bryta med sin senaste investering. En produktionslinje för linerless etiketter, eller sleeves, som ska göra maskinparken komplett.
Några veckor har gått sedan en helt ny produktionslinje för linerless labels, eller sleeves som det också kallas, installerats på det norska tryckeriet Skipnes i Trondheim. Det betyder att etiketten kan ligga som ett bälte runt förpackningen – en lösning som både sparar på miljön och på tiden, enligt vd:n Geir Hagen.
– Det är en helt ny produktionslinje som har installerats – mitt i coronatider, berättar Hagen och skrattar något åt ironin i det hela och fortsätter:
– Vi beställde maskinen i fjor och fick den installerad i mitten av juni. Vi har redan börjat producera etiketter och fått kunder.
Produktionslinjen kommer från engelska Ravenwood Packaging och är en tilläggsinvestering till de andra tryck- maskinerna som finns i maskinparken i dag och har kostat runt sju miljoner norska kronor. Den blir ett fristående
syskon till tryckeriets tre uv-flexolinjer, den digitala tryckpressen HP Indigo samt en linje för neutrala etiketter,
framför allt logistikprodukter.
Svenskar köper svenskt
Tryckeriet fick sin start år 1957, då som traditionell tryckverksamhet, och 1969 började de tillverka självhäftande etiketter. Etikett- verksamheten omsätter i dag runt 75 miljoner norska kronor för Skipnes Etikett AS och har 26 anställda. Verksamheten tillhör Skipnes Gruppen som totalt omsätter runt 125 miljoner med 55 anställda.
– Vi producerar etiketter för den norska marknaden, för det har visat sig att det är en väldigt lokal produkt. Så svenskar köper svenskt, danskar köper danskt och norska livsmedelsproducenter köper norskt. Därför är vår vision ”Skipnes etiketterer Norge”.
Med den nya produktionslinjen tror Geir Hagen däremot att de kan plocka hem jobb även från andra sidan gränsen.
I Norden finns det nämligen bara fyra likadana produktionslinjer installerade som kan göra linerless etiketter – i Norge, Sverige och Finland. Detta gör produkten till en global produkt där de ser andra möjligheter.
– Det har bland annat med ledtider att göra, så det är egentligen väldigt lite import och export av etiketter i hela Europa. De som gör det, har kanske en produktion i flera länder där de använder etiketter från ett land. Men när det gäller linerless etiketter, så är det färre och Ravenwood producerar bara sex såna nya maskiner om året. Så inom detta område ser vi att vi ska kunna producera till andra nordiska länder också.
En renare produkt
Det finns flera fördelar med att använda en linerless etiketter, menar Geir Hagen.
– De nya etiketterna är i papper och har inte någon release liner (baksidesmaterial/bakpapper, reds anm). Det är rent papper och i den här nya maskinen kan vi stryka ett tunt silikonlager i kanten på etiketten efter att den tryckts, och lim på baksidan. Så när det kommer till kunden kan denne själv styra hur stor etiketten ska vara. Då blir det lätt för kunden som till exempel har ett paket för lax i aluminium försluten med plast att placera en sleeve runt.
En annan fördel är att det går att trycka på båda sidorna av etiketten, vilket enligt Geir Hagen ger en helt annan upplevelse av produkten i sig. Framför allt eftersom designen kan få lov att ta större plats på framsidan, medan innehållsförteckningen kan läggas på baksidan – något som är viktigt i dag när
man måste sticka ut på butikshyllan.
– Trenden går mot större etiketter med mer information som ska presenteras i butik. Designen ska inte styras av innehåll så det placeras på baksidan så att designelementet och den säljande effekten får fokus. När det ligger i butik så köper vi ju även förpackningen och inte bara produkten.
Nära är bäst
En annan trend som har visat sig är att producenterna vill ha etiketterna nära, gärna via en lokal produktion.
– Detta beror på att man byter design hela tiden med olika kampanjer vilket betyder en kortare beslutsväg. Så tiden från det att man har bestämt sig till att produkten ska ut på marknaden blir kortare och kortare. Det kräver att man har en lokal förankring och jobbar tätare med kunden.
Designarbetet görs för det mesta inte av Skipnes utan av producenternas anlitade reklambyråer. Företagets kundbas består i dag främst av producenter av livsmedel och tekniska och kemiska produkter. Enligt Geir Hagen togs beslutet om att investera i just linerless etiketter då de märkte att en del kunder investerat i den typen av etikettutrustning.
– Så vi kände att vi ville vara med på den utvecklingen och kunna erbjuda båda delarna, både linerless labels och vanliga självhäftande etiketter.
Och hittills är de väldigt nöjda.
– Vi har börjat bygga upp kunder inom linerless etiketter tidigare, men då har vi köpt från Europa. Men med logistiken blir det ett problem med tanke på vår placering i Norge. Vår filosofi om att vara väldigt flexibla med leveranser så tror jag att vi kan få en konkurrensfördel jämfört med andra europeiska leverantörer, då vi kan vara snabbare och mer flexibla.
Flexibelt är melodin
För Skipnes är planen framåt att växa och kunna erbjuda etiketter som både kan vara digitalt tryckta och tryckta med flexografi.
– Det har varit flexibelt att kunna använ- da båda teknikerna. Vi använder digitalt om det är mindre volymer, flexo när det är större serier och specialeffekter. Så vi har haft möjlighet hela tiden, men vi blir mer kompletta med linerless etiketter och tror vi kan få fler kunder av denna produkten i både Norge och Sverige.
I dag arbetar de mest med ett fåtal kunder för att få fotfäste i landet.
– Så vi ska inte göra en massinvasion, säger Geir Hagen och tillägger:
– Men vi vet vilka som det kommer passa, och det är ofta stora företag.
Tryckeriet har byggt på sin kundportfölj inom linerless labels tidigare. Men då har de köpt in etiketter från Europa.
– Men med logistiken blir det ett problem med tanke på vår placering i Norge. Vår filosofi om att vara väldigt flexibla med leveranser så tror jag att vi kan få en konkurrensfördel jämfört med andra europeiska leverantörer, då vi kan vara snabbare och mer flexibla.
