De har skapat agenda kring förpackningar och matsvinn

PUBLICERAD: 10 september 2018
UPPDATERAD: 25 januari

Helén Williams och Fredrik Wikström tillhör pionjärerna inom svensk matsvinnsforskning.|Helén Williams utsågs nyligen till docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, där hon forskar och undervisar i hållbar utveckling.

Svenska forskarna Helén Williams och Fredrik Wikström har skapat en internationell och uppmärksammad agenda kring problemen med förpackningar och matsvinn. De båda forskarna, som är verksamma vid Karlstads universitet, har tillsammans med internationellt ledande forskare sammanställt prioriterade forskning- och utvecklingsområden för hur framtidens förpackningar kan bidra till att uppnå FN:s mål att till år 2030 ha halverat de 1,3 miljarder ton livsmedel, som slängs årligen.

Helén Williams, som nyligen har utnämnts till docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, är verksam vid Centrum för tjänsteforskning vid universitetet, där hon forskar om förpackningar ur ett tjänsteperspektiv.

”I en värld där befolkningen ökar och jordbruket är satt under stark och ökande press på grund av klimatförändringarna måste betydligt mer av den mat, som produceras, ätas upp. Jordbruksmark och tillgång till vatten för livsmedelsproduktion är bristvaror. Min forskning handlar om att utifrån konsumenters beteenden och behov undersöka om och hur förpackningar kan bidra till att vi slänger mindre mat”, säger Helén Williams.

Under de senaste tio åren har Helén Williams, tillsammans med kollegan Fredrik Wikström, lyft fram förpackningens roll för minskad miljöpåverkan.

”Det blåser snålt om förpackningar i miljödebatten. Rapporter om växande plastberg avlöser varandra och förpackningarnas berättigande ifrågasätts, men det finns två viktiga fakta, som många missar, när de gör förpackningen till en miljöbov. Det första är att livsmedel står för 30 procent av hushållens klimatpåverkan och har en betydligt större miljöpåverkan än själva förpackningen. Det andra är att det går att designa förpackningar, som hjälper konsumenten att slänga mindre mat och därmed minska miljöpåverkan. Självklart ska också fler förpackningar tillverkas i förnyelsebart material och gå att materialåtervinna”, säger Helén Williams.

2016 tog Helén Williams och Fredrik Wikström initiativet till att bjuda in en grupp internationellt ledande forskare för att tillsammans tackla detta komplexa forskningsområde. De har tillsammans skapat en forskningsagenda med prioriterade forsknings- och utvecklingsfrågor för hur förpackningar kan bidra till FN:s globala mål – ett halverat matsvinn år 2030.

”Vi behöver mer kunskap om vilka förpackningsegenskaper, som spelar störst roll för matsvinnet för olika produkter. Vi behöver bli bättre på att värdera miljöpåverkan av förpackningen i olika länder, beroende på om matresterna blir djurfoder eller hamnar på soptippen. Och beroende på om förpackningen återvinns eller hamnar i havet blir bästa förpackningsalternativ väldigt olika. Vi behöver också hitta affärsmodeller för hur producenter kan tjäna pengar på att sälja förpackningar, som minskar svinnet av mat. I slutändan handlar det också om att få konsumenter att välja förpackningar, som hjälper dem att slänga mindre mat istället för att prioritera lägsta pris och storpack”, säger Helén Williams.

Forskningsagendan ”Packaging Strategies that Save Food – A research agenda for 2030” publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Industrial Ecology och har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. 

——————————————–
Helén Williams tillhör, tillsammans med Fredrik Wikström, pionjärerna i svensk matsvinnsforskning och har etablerat det internationella nätverket ”Packaging Saves Food Research Group”. Hon har också bidragit till den svenska handlingsplanen för minskat matsvinn.

 

 

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Intressant maskinell origamiteknik ger nya förpackningsstrukturer

Finlands tekniska forskningscenter VTT har i samarbete med Aalto-universitetet och finska industripartner utvecklat en ny teknik för att forma kartong i en unik kontinuerlig process för att skapa origami-inspirerade strukturer för fiberbaserade förpackningsmaterial.
Fold_e-com+cosmetics+packagingx

Rör vid flaskan och etiketten lyser upp

Coca-Cola har lanserat en speciell förpacknings med "Thor"-tema i begränsad upplaga i Brasilien. Den är försedd med OLED-teknik (Organic LED) från tyska Inuru. Tryckt elektronik har varit ett diskussionsämne i rätt många år inom förpacknings- och etikettindustrin, men det riktiga genombrottet har låtit vänta på sig. Möjligen är det Inuru som kommer att stå för det.
Thors

UPM Raflatac stänger fabrik i Tyskland

UPM Raflatac har beslutat sig för att permanent stänga sin fabrik i Kaltenkirchen i Tyskland för att förbättra organisationens samlade effektivitet och räntabilitet.
raf_tim-kirchen-appointment

United Bankers skogsfond köper FiberLean

United Bankers fond Forest Industry Green Growth Fund (UB FIGG), har köpt etthundra procent av aktierna i FiberLean Technologies Ltd. Fiberlean tillverkar utrustning för framställning av MFC (Mikrofibrillär cellulosa) som ger pappersmassa nya egenskaper.
David-Walker