Den 16–17 oktober arrangerade Sweflex (Svensk Flexografiförening) en konferens om hållbarhet för förpackningsbranschen. Under dag två fick deltagarna lyssna till en rad olika experter, som talade om EU-kommissionens nya direktiv för engångsprodukter i plast, om olika lösningar för producenten och om återvinning.
Med de nya EU-direktiven om hållbarhet kommer allt högre krav att ställas på förpackningsproducenterna. Detta var något som flera experter tog fasta på under konferensen, som hölls på Hotel Tylösand utanför Halmstad.
”Det enda som sagts är att år 2030 ska alla förpackningar vara återvinningsbara. Konkreta åtgärder saknas fortfarande”, sade Laetitia Reynaud, som är Policy Advisor på Intergraf, den Brysselbaserade europeiska federationen för tryckt och digital kommunikation.
Laetitia Reynaud gick igenom EU-kommissionens beslut om att engångsprodukter av plast förbjuds år 2021. Detta är något som också kommer ha en stor påverkan på förpackningsbranschen. Men det slutar inte där. Förutom att visa vilka plastprodukter, som är det största hotet i dag, talade hon också om ett ökat intresse från organisationens sida om livsmedelsförpackningar och lagar som rör hanteringen av detta.
”Regler kring en rad material och tryckfärger behövs, men i dag saknas fortfarande sådana regler. I dag har EU tagit fram en rad idéer man vill införa, men inget kan väntas ske förrän efter år 2020”, sade Laetitia Reynaud.
Cathrine Löfgren, från forskningsinstitutet RISE och projektledare i gruppen ”Förpackningsutveckling och produkttest” fanns på plats för att ta ner direktiven från en europeisk kontext till en svensk.
”Vi har ett förpackningsdirektiv, ett avfallsdirektiv och ett single use plastic-direktiv. Syftet är att förebygga och minimera förpackningars inverkan på miljön, så att design optimeras och att förpackningen kan återvinnas”, berättade Cathrine Löfgren.
Förpackningsdirektivet, som var det som åhörarna var mest intresserade av, består av krav på återvinning och konstruktion. Detta inkluderar allt från att minska skadliga ämnen, utveckla återanvändbara förpackningar och system för insamling och återvinning.
”Förpackningen ska vara minimerad, kunna återvinnas och inte innehålla miljöfarliga ämnen. Som producent ska man kunna svara på varför man har valt att göra en förpackning så som man har gjort”, sade Cathrine Löfgren.
Den 1 januari 2021 kommer nya krav på utformning att införas för förpackningar.
”Bland annat kommer producenten att behöva rapportera de mängder förpackningar, som man har satt på marknaden samt anmäla sig till Naturvårdsverket som producent”, informerade Cathrine Löfgren.
Från och med 1 februari 2021 ska producenten också betala 500 kronor i tillsynsavgift samt en tillsynsavgift för insamlingssystem på 275.000 kronor per år. Om rapporteringen bryts kommer en straffavgift att tas ut.
”Fram tills i dag har det inte gjorts tillräckligt med kontroller av producenterna. Men detta är något som kommer att öka med tiden”, sade Cathrine Löfgren.
Några stora livsmedelsleverantörer fanns också på plats på konferensen och gav sina synpunkter på miljötänk och hållbarhet kring förpackningar.
Erika Bertilsson, hållbarhetschef hos Arvid Nordquist, berättade exempelvis att man som livsmedelsleverantör är beroende av ett fungerade ekosystem. I dag står förpackningarna för 19 procent av företagets totala koldioxidutsläpp, medan odling av produkter svarar för 73 procent.
Stefan Elm, byråchef på ICA EMV Design, berättade att ICA har som mål att minska matsvinnet innan 2025 och en av punkterna som ska hjälpa till att uppnå detta, är att förbättra förpackningarna, så att maten håller längre.
”Här har vi exempelvis halverat matsvinnet med förpackningen Skinpack, men samtidigt är det en försäljningsutmaning med konsumenter, som inte förstår nyttan med det! Det handlar mycket om kommunikationen ut till konsumenten” sade Stefan Elm.
Andra föredragshållare var Einar Ahlström, materialspecialist på FTI, som talade om hur smart förpackningsdesign kan underlätta återvinning, speciellt av plastförpackningar och Elin Swedlund, hållbarhetsansvarig för skogs- och papperskoncernen Holmen, som berättade hur Holmen infört ett cirkulärt tänk i sina processer.
Från klusterorganisationen Paper Province berättade Peter Edberg, projektledare och innovationsrådgivare, hur man inom projektet FFLAM ska ta fram testmiljöer i Sverige för aktörer i värdekedjan för utveckling av fossilfria förpackningslaminat.
”Vi ska inte ta fram nya barriärmaterial utan vi ska ta fram testmiljöer”, poängterade Peter Edberg.
Textunderlag: Hanna Jangenfeldt, Pack Sweden
