Svensk forskning: Vårt avfall kan omvandlas till prima plast!

PUBLICERAD: 30 juni 2022
UPPDATERAD: 25 januari

Plastpellets som kan användas för att producera nya plastprodukter. Pelletsen tillverkas av gas som i sin tur kommer från blandat brännbart avfall som hettats upp till 600-800 grader. (Bild Johan Bodell, Chalmers)|Henrik Thunman, professor i energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola. (Bild Chalmers)|Anders Fröberg är VD på Borealis Sverige. (Bild Borealis)

Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har visat att kolatomerna som finns i blandat brännbart avfall – exempelvis plastskräp, matavfall, papper och trä – kan ersätta all fossil råvara vid produktion av ny plast!

Chalmers skriver i ett pressmeddelande att den banbrytande återvinningsmetoden är inspirerad av naturens egen kolcykel och att den kan eliminera plastmaterialens klimatpåverkan, eller till och med rensa luften från koldioxid..!

”I vårt blandade avfall finns tillräckligt med kolatomer för att täcka all global plastproduktion! Genom att använda dessa kolatomer kan vi frikoppla nya plastprodukter från tillförseln av ny fossil råvara. Drivs processen med förnybar energi får vi dessutom plastprodukter med mer än 95 procent lägre klimatpåverkan än dagens – vilket för hela systemet i praktiken innebär negativa utsläpp!”, säger Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers och en av författarna till studien som publicerats i Journal of Cleaner Production.

Henrik Thunman, professor i energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola. (Bild Chalmers)

För att åstadkomma cirkulära kretslopp behöver vi bättre ta vara på de resurser som redan används i samhället. Henrik Thunman och hans forskargrupp vill sätta fokus på en viktig resurs, som idag ofta går upp i rök: de kolatomer som finns i våra sopor och vårt avfall, men som idag förbränns eller, som i många länder, hamnar på soptippar i stället för att återvinnas. Detta är möjligt med tekniker där man utvinner de kolatomer, som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä för att skapa en råvara, vilken gör det möjligt att tillverka plaster med samma variation och kvalitet som de plaster som idag produceras från fossil råvara…

800 grader…
Dagens plaståtervinning kan i bästa fall ersätta 15-20 procent av den fossila råvara, som behövs för att täcka samhällets behov av plast. De metoder, som forskarna nu föreslår, bygger på termokemiska tekniker och innebär att avfallet hettas upp till mellan 600 och 800 grader och då omvandlas till en gas, som efter tillförsel av vätgas kan återskapa plastens byggstenar. Det möjliggör att återstående 80-85 procent av det fossila råvarubehovet kan ersättas.

Chalmersforskarna bakom studien arbetar nu med utveckling av en termokemisk återvinningsmetod, som riktar in sig på att producera en gas, som sedan kan användas som råvara i samma fabriker, som där dagens plastprodukter tillverkas från fossil olja eller gas. Till reaktorerna på Chalmers kraftcentral matas olika sorters brännbart avfall, som gamla plastprodukter, matrester och pappmuggar.

”Nyckeln till mer omfattande återvinning är att se på restavfall på ett helt nytt sätt: som en råvara fullpackad med användbara kolatomer. Då kommer avfallet få ett värde, och man kan skapa ekonomiska strukturer för att samla in och använda materialet som råvara i alla delar av världen”, säger Henrik Thunman.

Inspirerade av naturen
Principen för processen är inspirerad av naturens egen kolcykel, där växter bryts ner till koldioxid när de vissnat, och koldioxid med hjälp av solen som energikälla och fotosyntesen skapar nya växter.

”Vår teknik skiljer sig dock från hur det går till i naturen eftersom vi inte behöver ta omvägen via atmosfären för att cirkulera kolet i form av koldioxid. Alla kolatomer vi behöver för vår plastproduktion finns att hämta i vårt avfall, och kan cirkuleras tillbaka med hjälp av värme och el!”, säger Henrik Thunman.

Forskarnas beräkningar visar att energin för att driva sådana processer kan tas från förnybara källor – el från sol, vind och vatten eller genom att elda biomassa – och processerna blir mer energieffektiva än dagens system. Möjligheten finns också att plocka ut överskottsvärme vid återvinningsprocesserna, vilken i ett cirkulärt system skulle kompensera för den värmeproduktion som idag kommer från förbränning av avfall, samtidigt som koldioxidutsläppen kopplade till energiåtervinning skulle försvinna.

Anders Fröberg är VD på Borealis Sverige. (Bild Borealis)

Kan ersätta fossila råvaror
Forskningen vid Chalmers har bedrivits inom projektet FUTNERC (se nedan*) och att processen kan fungera har forskarna bevisat i samarbete med plasttillverkaren Borealis i Stenungsund, där de har verifierat resultaten och att råvaran kan användas för att göra plast, och ersätta dagens fossila råvaror.

”Vårt mål är att skapa en cirkulär ekonomi för plast. Våra plastprodukter är en nyckel i transformationen till ett hållbart samhälle, därför är det viktigt för oss att stötta forskning som denna. Vi har redan idag projekt som skapar cirkularitet för våra plastprodukter, men det behövs fler lösningar. Därför är vi glada över de här fina resultaten, som kan bidra till att ta oss ett steg närmre målet”, säger Anders Fröberg, VD på Borealis AB.

HÄR finns en länk till en kort film om hur den banbrytande återvinningen går till!

*FUTNERC är ett femårigt forskningsprojekt som finansieras till hälften av Energimyndigheten och till 25 procent vardera av Borealis och Preem. Projektet har som mål att driva på omställningen inom kemiindustrin för att senast år 2050 uppnå netto negativa utsläpp av växthusgaser från raffinaderier och kemiindustrier.

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Storsatsning på dryckesmuggar i retursystem i Glasgow

Vi har berättat om flera retur/återanvändningssystem för kaffekoppar och andra matserveringsbehållare. Även om många av dessa hade bredare ambitioner på regional eller till och med nationell skala (vilket inte fungerade) är trenden på senare tid att "Closed Loop"-system rullas ut i en mer lokal miljö som en stad eller på en större plats.
Glasgow

Nordisk Bioplastförening ser stora möjligheter till att bidra till ett fossilfritt Sverige

Regeringen har via sitt regleringsbrev till Naturvårdsverket 2025 poängterat att utfasningen av primär fossil plastråvara ska drivas på genom insatser nationellt samt med stöd till Regeringskansliet inom EU-arbetet. Samtidigt har det nationella initiativet Fossilfritt Sverige fått förnyat förtroende av regeringen med uppdraget om att premiera fossilfria produkter.
ecoflex-basf-utvaldx

Iceland Foods återgår till plasttråg för packning av köttfärs

Handeln kämpar med att göra oss konsumenter nöjda, till exempel genom att minska mängden plast, ett material som vi tydligen inte gillar. Ett exempel är den vakuumpackade köttfärsen som spar mycket material jämfört med packning på plasttråg. I England har flera av de stora kedjorna börjat med detta, till exempel Iceland Foods, som nu väljer att återgå till det gamla vanliga. Konsumenterna uppskattade inte det vakuumpackade.
Iceland

Metsä kan komma att stoppa produktion av vit kraftliner i Husum

Metsä Board letar alternativ till tillverkningen av vit kraftliner i Husum. En omställning kan vara klar under år 2027.
Metsä husumx