Plastskräp allt vanligare längs Sveriges stränder

PUBLICERAD: 24 april 2018
UPPDATERAD: 25 januari

Mängden plastskräp på svenska stränder ökar, enligt Skräprapporten från Håll Sverige Rent. (Bild Håll Sverige Rent)|”Vi människor måste ändra våra beteenden och sluta skräpa ner”, säger Johanna Ragnartz.

Sju av tio skräpföremål på svenska stränder består av plast. Det är en ökning med drygt elva procent jämfört med för två år sedan. Samtidigt oroar sig allt fler svenskar över problemet med plast i haven, visar årets Skräprapport från Håll Sverige Rent, som släpps i dag.

”Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta av skräpet kommer från land. Därför krävs en kraftsamling från flera håll i samhället för att se till att skräpet inte hamnar i naturen”, säger Johanna Ragnartz, VD på Håll Sverige Rent.

Av det skräp som hittades på svenska stränder under 2017 bestod 70 procent av plast, en ökning från 63 procent 2015. Det visar en analys av skräpmätningar på tio svenska stränder längs ost- och sydkusten som Håll Sverige Rent har genomfört på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Liknande mätningar längs västkusten visar på samma trend.

Att plasten oroar svenska folket är mycket tydligt. Mer än tre fjärdedelar, eller 76 procent, av befolkningen tycker att plast i havet är ett mycket stort problem, visar en Sifo-undersökning som Håll Sverige Rent beställt och presenterar i Skräprapporten.

”Plast som vi använder några minuter finns kvar en livstid i havet och skadar både djur och natur. Därför måste vi människor ändra våra beteenden och sluta skräpa ner”, säger Johanna Ragnartz.

Vanligaste skräpet på stränderna är oidentifierbara plastföremål, exempelvis plast som fragmenterats till små delar. Fragmenterat skräp är en av de vanligaste orsakerna till mikroplast i havet. Näst vanligaste skräpet på stränderna är cigarettfimpar och på tredje plats hamnar plastpåsar. Om du vandrar på en 100 meter lång strand kan du stöta på en plastpåse var 16:e meter…

Läs/ladda ner hela Skräprapporten 2018 som pdf via länken nedan.

 

 

 

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Det våras för plastbärkassarna när skatten är på väg bort

Nyligen berättade Packnews om en ICA-butik som börjar sälja bärkassar av biomaterial och nu satsar Coop Sverige på bärkassar som till stor del består av återvunnet material. Den 1 november tas skatten bort på bärkassar.
coop-carrier-bag-trioworld

Drupa 2024 - Många vill ha en bit av kakan inom etikettproduktion

Packnews danska redaktör, Søren Winsløw, sammanfattar här sina intryck från Drupa ur ett etikettperspektiv. Digitalisering är ett gångbart ord i detta sammanhang.
canon_drupa_01xx

Bioplast kan bli en väsentlig del av klimatlösningen om vi tänker kreativt och samarbetar!

Det senaste COP-mötet i Dubai lämnade visserligen mycket kvar att önska för den globala civilisationens framtid. Däremot så var delegaterna överens om att det fossila kolet behöver avvecklas. Ju förr dess bättre ska vi nog tillägga. Det här debattinlägget från Nordisk Bioplastförening framför synpunkter på detta.
Foto: Riccardo Annandale, Unsplash

Karamello gör smakfull investering i tonerpress

Karamello arbetar med förpackning och branding av reklamgodis. Nu investerar Linköpingsföretaget i Fujifilms flaggskepp Revoria Press PC1120.
Henrik-stor