Plastanvändningen och plastavfallet i Sverige ligger på ungefär samma nivåer som vid tidigare kartläggningar, enligt en rapport om plastflöden i Sverige år 2020, som SMED (Svenska MiljöEmissions Data) tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket.
”Kartläggningen är tänkt att omfatta hur plast används, hur stora plastavfallsmängder som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna av plast i naturen”, säger Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket och nationell plastsamordnare.
Plastens breda användningsområde gör det omöjligt att genomföra en heltäckande kartläggning och därför har SMED och Naturvårdsverket fokuserat på ett antal flöden, som innehåller stora mängder plast.
Förutom stora mängder plastavfall leder plastanvändningen till plast i naturen både i form av större och mindre plastbitar och i form av mikroplast. Nedskräpning är sannolikt en av de mest betydande källorna till plast i naturen.
Av rapporten framgår att den största delen av plastavfallet, 87 procent, går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin, medan ungefär 10 procent materialåtervinns och blir ny plast. Pantflaskor i plast och delar av förpackningsplasten är några kategorier som materialåtervinns – totalt materialåtervinns upp till 34 procent av dessa.
Råvara
Rapporten visar att 1.280.000 ton plastråvara sattes på den svenska marknaden år 2019 och den mängden inkluderar inhemsk produktion samt import men exkluderar det som exporterats. Råvaran används sedan i produkter som säljs i Sverige men också i produkter som exporteras. De typer av plast som främst sattes på marknaden var polyeten (PE) och polypropen (PP).
Producerade produkter
Studien har inte kartlagt alla typer av plastprodukter, men de produkter, som inkluderas, har en total plastmängd på 660.000 ton. Mest plast används i förpackningar, i byggprodukter samt i fordon och däck.
Förpackningar var det största användningsområdet trots att mängden, som sattes på marknaden, enligt uppföljningen av producentansvaret sannolikt är underskattad.
Avfall
I kartläggningen har man skiljt på avfallsmängder från de utvalda produktflödena och de avfallsmängder som uppstår i blandade flöden och inte kan kopplas till specifika produktgrupper. Av de kartlagda produktgrupperna är avfallsmängderna på totalen 644.000 ton.
Plast, som finns i blandade flöden, uppskattas uppgå till mellan 682.000 och 1 miljon ton. Mängderna kan inte slås ihop, då en del av de uppskattade produktflödena idag återfinns i det blandade avfallet. Spannet för det blandade avfallet beror på vilket antagande om plastinnehåll som görs.
De största flödena plastavfall finns fortfarande i blandat avfall från hushåll och verksamheter. Vad gäller de kartlagda strömmarna är förpackningar, byggprodukter samt fordon och däck de största avfallsströmmarna.
Återvinning
Totalt materialåtervanns cirka 120.000 ton plastavfall under 2020, vilket motsvarar cirka 10 procent av den plast, som sattes på marknaden. Störst mängd plast materialåtervanns inom förpackningar inklusive PET-flaskor med pant, däck, elutrustning och lantbruksplast.
Under 2020 gick mer än 1.100.000 ton plast till energiutvinning på svenska förbränningsanläggningar och cirka 76.000 ton plast- och gummiavfall användes som bränsle i cementindustrin. Det motsvarar cirka 87 procent av den plast som sattes på marknaden.
”För att använda plast där den gör mest nytta måste välgrundade beslut kunna fattas. Det kräver i sin tur kunskap om nuläget: hur plast används, hur stora mängder plastavfall som uppkommer, hur avfallet behandlas samt information om de mest betydande källorna och spridningsvägarna för plast i miljön”, sammanfattar Åsa Stenmarck.
Rapporten ”Kartläggning av plastflöden i Sverige 2020” kan läsas/laddas ner HÄR.
En kortare sammanfattning av rapporten finns HÄR.
