Den nationella skräpmätning, som Naturvårdsverket fått regeringens uppdrag att utföra, är nu klar. Av undersökningen, som gjorts av Håll Sverige Rent, framgår att mängden skattebelagda plastpåsar – dvs butikernas plastbärkassar samt tunnare s. k. ”fruktpåsar” – är minimal. Endast 1,4 procent av skräp i kategorin PLAST bestod av sådana påsar…
Den stora undersökningen gjordes under en vecka i juni och avsåg att kartlägga nedskräpningen av plast, papper, cigarettfimpar, snuspåsar, etc. i stadskärnorna i 290 svenska kommuners centralorter. Av praktiska skäl kunde inte samtliga 290 centralorter undersökas utan 75 kommuner valdes ut slumpmässigt och resultatet har sedan skalats upp för att statistiskt spegla nedskräpningen i stadskärnorna i samtliga 290 kommuners centralorter.
Skräpmätningen, som är den första i sitt slag i Sverige, visar att i de svenska kommunernas centralorter slängdes 35 miljoner skräpföremål, motsvarande 60 ton, på marken (trottoarer, gågator, gång- och cykelbanor) under perioden 12 till 18 juni 2020 hela. Vanligaste skräpet är fimpar, snus och plast.
”Det är en otrolig mängd skräp, som kastas på marken varje vecka. Och för första gången har vi nu kunnat mäta nedskräpningen under samma vecka i ett så stort antal kommuner att man kan dra slutsatser om mängden nedskräpning i landets alla centralorter”, säger Johanna Ragnartz, VD på Håll Sverige Rent.
Resultatet av skräpmätningen överlämnades till den svenska regeringen den 24 augusti och mätresultaten ska användas som underlag i regeringens arbete med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv.
Av den totala mängden insamlat skräp utgörs hela 76 procent av cigarettfimpar och snus. Det är ett resultat, som stämmer väl överens med observationerna i Håll Sverige Rents tidigare skräpmätningar, som utförts på kommunnivå.
”Det slängs över en miljard fimpar på marken varje år i Sverige”, säger Johanna Ragnartz.
Av övriga skräptyper är det plasten, som sticker ut. Antalet plastföremål, som slängdes på marken under mätveckan, uppgår till totalt 3,3 miljoner. Om man exkluderar antalet fimpar, snus och tuggummin ur resultaten utgörs 38 procent av det, som slängs på marken, av plast. Och av plasten bestod 26,5 procent av förpackningar för livsmedel.
”Vi ser nu svart på vitt att miljontals plastföremål varje vecka hamnar på marken istället för i soptunnor eller på återvinningsstationer. Det finns ett enormt behov av satsningar på kunskapshöjning och beteendeförändring i samhället”, kommenterar Johanna Ragnartz.
Anmärkningsvärt är att av insamlat plastskräp utgjordes endast en minimal del av sådana plastpåsar (butikernas bärkassar och ”fruktpåsar”) , som i år skattebelagts av regeringen, bland annat med motiveringen att de utgör ett stort miljö- och nedskräpningsproblem.

”Antalet plastpåsar från matvarubutiker och klädeskedjor skattades till drygt 25.000 stycken och de mindre påsarna, som t.ex. fruktpåsar, skattades till drygt 21.000 stycken. Dessa siffror gäller alltså under sju dagar i 290 centralorters stadskärnor. Plastpåsarna (både stora och små) utgör 1,4 procent av kategorin plast. Kategorin ´Plast övrigt´ utgör hela 64,3 procent av plastkategorin och här finns det bland annat. mindre plastbitar av skräp, som man inte ser vad det har varit från början”, säger Håll Sverige Rents mätningsansvariga Britta Lönn till packnews.
Håll Sverige Rent har också tagit fram siffror för hur mycket skräp varje person i snitt slängde på marken under mätveckan. Genom att dividera det skattade antalet skräpföremål med antalet invånare i landets centralorter kan man konstatera att varje invånare i snitt har slängt fem skräpföremål på marken under en vecka.
”Det behövs verkligen en förändring. Samhället måste göra det lätt för människor att göra rätt. Men det här är större än bara ett miljöproblem. Skräpiga områden upplevs som otryggare än rena områden, skräp lockar till sig mer skräp och nedskräpningen kostar kommunerna miljarder varje år att städa upp. Det behövs större satsningar för att motverka nedskräpningen”, konstaterar Johanna Ragnartz.
I nuläget har regeringen inga planer på att göra uppföljande mätningar. Men för att kunna utvärdera framtida åtgärder behöver fler mätningar genomföras, skriver Håll Sverige Rent.
”Vi hoppas verkligen att Håll Sverige Rent får chansen att göra fler mätningar i framtiden. Det är en viktig del i att till slut nå ett samhälle, där ingen skräpar ner”, avslutar Johanna Ragnartz.
Fakta om undersökningen:
Totalt valdes 75 kommuner ut slumpmässigt.
Skräpmätning genomfördes i centralorten i de 75 utvalda kommunerna under perioden fredag 12 juni till och torsdag 18 juni, dvs. under en vecka. Det är endast denna vecka som undersökningen uttalar sig om.
De flesta kommunerna består av flera tätorter, men det är endast centralorten som undersöks. Centralorten i en kommun är, möjligen med något enstaka undantag, också den största orten i kommunen.
67 procent av Sveriges befolkning bor i centralorterna enligt SCB:s siffror från 2016
Inom varje utvald kommun avgränsades en mätyta i centrumkärnan i centralorten i kommunen.
Inom denna mätyta valdes 105 mätpunkter ut slumpmässigt på trottoarer, gång- och cykelbanor samt gågator.
Genom att placera mätpunkterna slumpmässigt erhålls en naturlig variation av gator som är nyligen och mindre nyligen städade, av väderförhållanden och av veckodagar.
En mätpunkt är en fem-meterssträcka på t.ex. en trottoar där skräpmätning genomförs.
De 105 mätpunkterna mättes i nummerordning uppdelat på de 7 dagarna, 15 punkter om dagen.
Skräpet på de utvalda ytorna plockades upp och när skräpet på alla dagens punkter var plockat sorterades, räknades, vägdes och registrerades skräpet under materialkategorier och totalt ca 30 olika underkategorier t.ex. cigarettfimpar, engångsmuggar och pantburkar.
Undantag: Inom Stockholm valdes tre gånger så många mätpunkter som i de övriga kommunerna, dvs. 315 mätpunkter och inom Göteborg och Malmö dubbelt så många, dvs. 210 mätpunkter.
Vissa kommuner, speciellt landsbygdskommuner, har så liten centrumkärna att det gick att undersöka hela mätytan, dvs. inget urval behövde göras.
Den nationella mätningen bygger på Håll Sverige Rents metoder för skräpmätningar i kommuner. En stor skillnad är dock att den nationella undersökningen designades för att ge en bild av alla Sveriges centralorter. Av den anledningen är antal mätpunkter per tätort färre än i Håll Sverige Rents skräpmätningar för kommuner. I den nationella undersökningen är det alltså inte tillräckligt många mätpunkter per tätort för att få fram bra data per kommun även om det räcker bra för en nationell skattning.
Pandemieffekt?
De deltagande kommunerna fick frågan om de trodde att Corona-pandemin påverkade hur mycket folk som rörde sig i de centrala delarna av tätorten under den aktuella veckan. Av de 75 tillfrågade var det 50 som svarade. Av dessa var det 14 som upplevde att det rörde sig lika mycket folk som det brukar göra. 17 menade att det rörde sig mindre folk ute och 19 att det var mer folk ute än vanligt.
Tuggummin!
Tuggummin, som är fastkletade i marken, är svåra att plocka upp men räknades i undersökningen. En schablonvikt användes. Tuggummin är ett mycket vanligt skräp, skattningen visar att så mycket som 22 miljoner slängda tuggummin kan finnas i Sveriges centralorters stadskärnor. Det kan dock vara svårt att avgöra om det bara är en fläck efter ett borttaget tuggummi eller om det faktiskt är ett tuggummi och siffrorna för antal tuggummin kan därför lätt överskattas. Tuggummi är ju också ett speciellt skräp, eftersom det ofta ligger kvar under lång tid och därför kan man inte säga att tuggummina, som hittades, faktiskt slängdes under den aktuella veckan.
På grund av svårigheten att beräkna mängden slängda tuggummin under mätveckan, är tuggummin därför exkluderade i den slutliga sammanställningen av skräpmätningen. Tuggummin är dock ett problematiskt skräp, som är svårt och dyrt för kommunerna att plocka upp.