Bo Wallteg har ordet: Att plocka de lågt hängande frukterna

PUBLICERAD: 8 oktober 2019
UPPDATERAD: 25 januari

Bild från Freepik.com|

”Att plocka de lågt hängande frukterna” är ett populärt uttryck för att ta den enkla vägen. Uttrycket passar bra på regeringens tankar kring att belägga plastkassarna med en skatt som kommer att göra dem dyra, kanske kommer de att kosta upp emot sju kronor i butiken. Vad vi ser är ett tufft slag mot svensk plastindustri, och också ett märkligt agerande mot svensk handel, som jobbar intensivt med frågorna kring plast, och som kommit långt när det gäller just plastkassarna.

 

Biobaserade plastkassar har på kort tid blivit snarare regel än undantag och är ett steg i rätt riktning. Skatten som föreslås är i och för sig inte ett sätt att få branschen att gå från fossilt till biobaserat, den handlar om att stoppa nedskräpningen i hav och natur i första hand samt att nå en förbrukning på fyrtio plastbärkassar per person och år 2025, i linje med EU:s krav. Det sägs i Finansdepartementets promemoria att Sverige inte klarar målet utan styrmedel som skatten. Samtidigt konstateras det att förbrukningen av plastkassar i Sverige minskat med trettiofem procent mellan år 2017 och 2018. Man refererar till siffror från Svensk Handel. Det har då skett utan avgifter men med information. Varför så bråttom med skatten, varför inte låta utvecklingen fortsätta ett tag och se vad som händer? På flera ställen i promemorian uttrycks det också tveksamheter kring vilka effekterna kommer att bli när det gäller förändring av volymer, och när det kommer till tunna påsar för till exempel frukt och grönt där en skatt på trettio öre föreslås, säger man att effekten säkert blir ganska liten med tanke på den låga skatten. Varför ska vi ha den då?

Jag har läst Finansdepartementets promemoria och där hittar man bland annat följande om resursförbrukning:

4.5.2 Påverkan på resursförbrukning

Minskad förbrukning av plastbärkassar innebär som tidigare beskrivits en övergång till andra typer av bärkassar. I regeringsuppdraget om minskad förbrukning av plastbärkassar jämför Naturvårdsverket miljöpåverkan från olika typer av bärkassar. Där konstateras att pappersbärkassar kräver lägre energi- och vattenförbrukning än en plastbärkasse men att utsläppen från transporter är högre för pappersbärkassar då de väger mer och upptar större volym.

När man sedan läser Naturvårdsverkets rapport om minskad förbrukning av plastbärkassar från år 2016 står det så här:

3.3.1.2 BÄRKASSAR I PAPPER

Eftersom pappersbärkassen har en bättre nedbrytningsförmåga än plastbärkassen är papper ett bättre material ur nedskräpningsperspektiv. Däremot kräver produktionen av en papperskasse både mer energi och vatten än en plastbärkasse. Vid papperstillverkning uppkommer även föroreningar som kan påverka miljö och hälsa.

Jag vet inte hur seriöst det verkar, men i vilket fall verkar Finansdepartementet fått något helt om bakfoten, eller är det Naturvårdsverket? Och när vi inte verkar reda ut det på den här nivå, hur ska konsumenterna då kunna göra det?

En skatt på bärkassar skulle kanske kunna motiveras om det fanns ett klart användningsområde för skattepengarna, till exempel att de skulle gå till miljöfrämjande åtgärder, men som det verkar nu ska de bara fylla på statskassan.

 

Biomaterialen då? Dessa kassar får inget undantag i förslaget. Visst, de skräpar ner precis fossilbaserade, men de förbrukar i vilket fall inte icke förnybara råvaror. Att låta dem slippa skatten, eller åtminstone beskattas lägre, vore ett utmärkt tillfälle att styra över ändå mer på dessa kassar.

Och dessutom, det talas om nedskräpningsproblemet i promemorian. Det mesta som flyter i land i Bohuslän kommer från andra länder, våra egna bärkassar är egentligen inget problem, åtminstone inte av den dignitet att det skulle motivera den här skatten.

Preems raffinaderi i Bohuslän vill bygga ut och fördubbla sina CO2-utsläpp för att därmed bli den största utsläpparen i landet. Frågan ligger på regeringens bord och man ska bestämma sig till våren. Det kan bli ett ja. Här pratar vi miljöpåverkan som går ”att ta på”, när det gäller plastbärkassar är det mesta riktigt vagt, men det var det här med lågt hängande frukter.

Visste du förresten att vi i Europa genererar 1,5 ton CO2 per person och år. 1,7 procent av detta kommer från användning av förpackningar. Om du flyger en gång mellan Berlin och Singapore och tillbaka igen, har du genererat CO2 för trettio års förpackningsförbrukning!


BO WALLTEG

Läs vidare

Hur kommer AI att forma framtiden för förpackningar?

Frågan i rubriken ställer Matt Reynolds, chefredaktör för amerikanska Packaging World i en intressant kommentar från början av året som vi fått tillstånd att publicera.
Mattx

Konica Minolta har positiv prognos för etikettåret 2023

Enligt Konica Minolta kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling för digitaltryckta etiketter under år 2023.
Vittx

Trots oroliga tider storsatsar DS Smith

DS Smith investerar kraftfullt både i Värnamo och i Marietstad. I Värnamo byggs en helt ny fabrik.
PSTTO_230117-0017_MEDIAx

Förpackningsskrivare har uppgraderats efter feedback

Konica Minolta lanserar nu den andra generationen av sin digitala förpackningsskrivare, som kommer att få namnet PKG 1300i.
PKG-1300iX

Senaste nytt

Danska All Creative vill vinna i Packnorth Award 2024

Det danska företaget All Creative A/S som är mest känt för sina pappers- och kartonglösningar för förpackningar, POS och Display, är stolta. Så stolta att de har skickat in den 3D-julkalender de tagit fram för Bornholms Karamel Kompagniet till förpackningstävlingen Packnorth Awards 2024.
AllCreative_02x

Snopet för Mondi, det blev IP som köper DS Smith

International Paper och DS Smith meddelade har nått en överenskommelse om villkoren för en affär där IP köper DS Smith.
alexander-grey-8lnbXtxFGZw-unsplashx

Konsumenterna katalysatorn bakom nya hållbara förpackningslösningar

Det är vi konsumenter som driver på utvecklingen av nya, hållbara, förpackningar och plastförpackningar är illa ute enligt en undersökning av Tetra Pak.
ryoji-iwata-IBaVuZsJJTo-unsplashx

Jonas Hellström – med variation som inspiration

Jonas Hellström har jobbat inom den grafiska branschen i över 20 år. Efter sin examen i grafisk design och illustration från Forsbergs har han bland annat hunnit med att starta upp byrån Lobby Design samt spendera nio år som design director på Amore. Snart står han på scenen på Inhousedagen i Stockholm.
stillahavetx