Livsmedelsimporten och den internationella konkurrensen på den svenska marknaden fortsätter öka. Men svenska livsmedelsproducenter rapporterar samtidigt stärkt konkurrenskraft och höjd produktivitet. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för årets tredje kvartal.
Av rapporten kan man bl. a utläsa att både hemmaförsäljning och export går svagt uppåt och att 40 procent av livsmedelsproducenterna uppger att de ökat produktiviteten och att tre av tio företag anser att de ökat sin konkurrenskraft. Vidare har den tidigare dåliga lönsamheten slutat sjunka.
På minussidan noteras att råvarukostnaderna fortsätter att stiga, att den redan stora importen ökar med sju procent samt att importkonkurrensen från andra EU-länder hårdnar.
Konjunkturbrevet. som bygger på en enkät med deltagande från Livsmedelsföretagens medlemmar och en analys av Livsmedelsföretagens chefsekonomen Carl Eckerdal, utkommer fyra gånger om året.
I konjunkturbrevet för tredje kvartalet konstaterar Carl Eckerdal att kvartalet överraskade positivt för svenska livsmedelsproducenter, som har ett i huvudsak svagt första halvår i ryggen.
”Svenska livsmedelsföretag ligger inte på latsidan utan arbetar målinriktat för att effektivisera produktionen ytterligare, det visar resultaten av vår enkät. Det är en ren överlevnadsinstinkt och ger förhoppningsvis ett visst manöverutrymme nu, när importkonkurrensen hårdnar igen efter en välkommen respit 2016”, säger Carl Eckerdal.
Den stora utmaningen för svenska producenter är att uppvisa tillväxt på hemmamarknaden. Importen har ökat med knappt sju procent – vilken till stor del är import av sammansatta produkter i direkt konkurrens med svenska alternativ. Alltsedan Sveriges EU-inträde har svensk livsmedelsproduktion vidtagit kontinuerliga effektivitetsåtgärder för att bättre klara den nya konkurrenssituation EU-medlemskapet innebar.
Konkurrenterna inom EU har dock inte stått stilla och avvaktat den svenska utvecklingen. De har dessutom blivit fler i takt med att EU:s medlemskrets ökat i antal. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv blev det särskilt påtagligt då Polen och de tre baltiska länderna blev medlemmar år 2004. För svenska producenter märks den globala konkurrensen tydligt i svenska livsmedelsbutiker med en importandel om cirka 50 procent. Av denna import kommer cirka 87 procent från något av de övriga 27 EU-länderna, varugruppen fisk och skaldjur borträknad.
Danmark, Holland, Tyskland och Italien står tillsammans för 50 procent av importen av livsmedel till Sverige. När de stora svenska dagligvarukedjorna upphandlar bland annat sina EMV-produkter ställs svenska producenter vanligen mot företag från dessa länder. Medlemsföretagen lyfter framförallt fram Tyskland, Danmark och Holland som de tuffaste konkurrenterna.
20 procent av medlemsföretagen nämner dessutom Polen som ett av de tuffaste konkurrentländerna på den svenska hemmamarknaden just nu. Polska livsmedelsproducenter kan dra nytta av två fördelar i jämförelse med svenska producenter: billig arbetskraft och en stor hemmamarknad. Den utvidgade hemmamarknaden – EU – ligger dessutom på behagligt avstånd i samtliga väderstreck.
”Våra medlemsföretag ser i första hand konkurrenstrycket komma från våra närmaste grannländer, såväl låg- som högkostnadsländer. Polen är ett av dem och har på kort tid etablerat sig som en vass och kompetent uppstickare”, säger Carl Eckerdal.
