Resultatutvecklingen generellt i massaindustrin är inte på topp för närvarande. Efterfrågan är för låg och i kombination med högre råvarukostnader påverkas marginalerna hos aktörerna. Ett företag som känner av det är Rottneros, som har bruk i Vallvik och i Rottneros utanför Sunne. Det senare med direkt koppling till förpackningsindustrin. Vi tog reda på vad Lennart Eberleh, vd och koncernchef, har att säga om läget.
Rottneros bruk i Vallvik i Söderhamn tillverkar långfibriga, kemiska sulfatmassor och är bland annat en globalt ledande leverantör av E-massa och filtermassa. Alltså inget som har med förpackningar att göra, mycket går till luft- och vätskefilter till fordons- och livsmedelsindustrin. Den verksamheten går OK enligt Lennart Eberleh samtidigt som han konstaterar att marginalerna krymper till följd av prispress på marknaden och höjda råvarukostnader. Dessutom har volymerna sjunkit, främst beroende på ökade producentlager. Men enbart sett till de faktorer Rottneros kan påverka själva gör man det bra, konstaterar han.
För oss i förpackningsbranschen är det Rottneros Bruk utanför Sunne som är mer intressant. Den termomekaniska massa (CTMP) är riktad mot kartongindustrin och just nu är det en sektor där det är tuffare.
– Vi har de senaste åren gjort en enorm resa i det bruket. Vi lade ner sliplinjen som gjorde massa för tidningspapper och effektiviserat hela produktionen med fokus på massa för kartong, generellt ett växande segment, säger Lennart Eberleh.
Effektiviseringen har inneburit att personalstyrkan minskat från etthundratjugo personer till under sextio då inräknat stängning av sliplinjen. Man har också satsat å solceller och batterilagring för att effektivisera energiförbrukningen.
– När bruket kör går det fantastiskt bra, det är väldigt effektivt, konstaterar Lennart Eberleh. Vi marknadsanpassar oss nu och det har inneburit att produktionen har minskat med fjorton procent jämfört med andra kvartalet förra året.
Trots åtgärder är det tufft, volymerna krymper och marginalerna är små och som ett led i att styra upp situationen har man gjort en nedskrivning på anläggningstillgångarna med 140 miljoner SEK.
Vad är det som händer i kartongindustrin?
– Det känns som att botten har gått ur kartongindustrin i Europa men framför allt i Asien, som är en viktig marknad för oss. Kina har byggt upp en enorm överkapacitet via integrerad produktion, det vill säga företagen tillverkar både massa och kartong. Stora mängder exporteras till Sydostasien och Indien, säger Lennart Eberleh.
– Det är mycket tufft att klara den konkurrensen. Ett exempel är Pakistan som har trettioprocentiga importtullar på kartong från Kina men trots det har de inhemska producenterna svårt att konkurrera prismässigt. Det säger mycket om prisnivån.
– Vi tappar marknad i Sydostasien, samtidigt som Europa går på lågvarv.
Det låter allvarligt, kommer marknaden att öppna upp sig tror du?
– Förhoppningsvis, men plastmaterialen konkurrerar tufft, trots debatten om plastens vara eller inte vara. Plastmaterialen ligger fortsatt lågt i pris och tuggar på.
– Tidigare var man i värdekedjan beredda att betala lite mer för lösningar som är hållbara och miljöanpassade men nu när många marginaler har försvunnit och inflationen har spökat blir det svårare.
– Det får gärna vara miljövänligt men det måste kunna gå direkt in i produktionslinjen utan att man behöver göra något och det ska gå lika bra som tidigare, och det får gärna vara lite billigare.
– Det är tufft, man blir lite ledsen när man ser att miljön tar stryk. Vi har alldeles för lite framtidstänk, det är för få som tänker att vi nu måste göra något så att det blir bättre i framtiden. Den gröna omställningen fungerar inte riktigt, vi vill inte ge upp vår levnadsstandard för att kommande generationer ska få det bra.
– Men vi jobbar på lösningar och har kommit långt. Hållbarhet, miljö- och klimatfrågor kommer snart tillbaka högre upp på dagordningen och då är vi redo!
Lennart Eberleh säger att den råvara Rottneros jobbar med är den bästa som finns inte minst ur miljösynpunkt. Man utnyttjar skogen maximalt. Nittiofem procent av det som tas ut ur skogen är säljbar produkt och produktionen sker till nittioåtta procent med grön el. Bättre än så kan det inte bli, säger han.
Det är inte bara kostnader och marginaler som påverkar. En minst sagt besvärande faktor är att det byggts ut väldigt mycket kapacitet de senaste åren. Kartongmarknaden har inte gått ner egentligen, men många vill in i segmentet. Enligt Lennart Eberleh har Kina byggt upp en överkapacitet på nästa allt, från bulkvaror till elbilar och västvärlden behöver hitta ett förhållningssätt till detta. Dessutom får man frikostiga subventioner och kan låna till nästan ingen kostnad alls. Ett företag Rottneros haft kontakt med kunde ta väldig långa lån med två procent ränta utan amorteringskrav.
– Det är med andra ord ett komplicerat läge, och det tror jag alla är medvetna om.
Sedan närmare tjugo år har Rottneros utvecklat fibertråg till livsmedelsindustrin och i Sunne finns en enhet som producerar stora mängder årligen. Nyligen tillkom en enhet i Polen som skulle varit i gång för cirka ett år sedan.
Varför blev det så försenat, ni hade väl kunskapen från fabriken i Sunne?
– Jo, visst hade vi det, rent tekniskt visste vi precis vad vi skulle göra, men här handlar det främst om leveransförseningar av produktionsutrustning. Men nu är vi igång i Polen och kan börja bjuda in existerande och potentiella kunder för att ta del av verksamheten.
– Det finns tekniska utmaningar i trågproduktionen och de har vi kommit långt med. Många företag är intresserade av att ta sig in i sektorn, men man ska veta att det inte är enkelt, det handlar inte om att bara köpa utrustning och köra i gång, det är en lång process.
– Här jobbar vi verkligen med framtiden, vi tror mycket på trågen och det finns så klart intresserade kunder. Sen kan jag konstatera att utvecklingen på trågsidan generellt inte gott så snabbt som man trodde och marknaden har kanske inte heller blivit riktigt lika stor som man trott, men det är en väldigt fin verksamhet som vi har. Den bidrar med sin lilla del till en bättre värld. Det tar dock lite tid att bygga en ny marknad, men nu är vi i gång.
Intervjun är tidigare publicerad i tidningen Packnews 3/2025
