Under 2016 sattes runt 1,3 miljoner ton förpackningar på den svenska marknaden. 69 procent materialåtervanns. Det är en minskning med fyra procent jämfört med tidigare års undersökning. Det visar en ny förpackningsrapport från Naturvårdsverket om materialåtervinningsstatistiken för 2016.
Sverige uppnådde sex av de nationella materialåtervinningsmålen för förpackningar och tidningar. Men två mål uppfylldes inte, det var för PET-flaskor och pantburkar.
Totalt materialåtervanns 69 procent av förpackningarna. Målet på 55 procent uppfylldes därmed. Den svenska materialåtervinningen har dock minskat jämfört med fyra procent jämfört med tidigare år. Minskningen i materialåtervinning beror till stor del på att mängden träförpackningar, som tillförts den svenska marknaden, ökade mycket jämfört med 2015
Glasförpackningar var det förpackningsslag, som materialåtervanns i högst utsträckning, följt av pantburkar och PET-flaskor. 93 procent av glasförpackningarna, som sattes på den svenska marknaden 2016, gick till materialåtervinning. Materialåtervinningen för pappersförpackningarna (papper, papp, kartong och wellpapp) till materialåtervinning låg också högt på 82 procent.
”Källsorteringen är en jätteviktig del i den svenska avfallshanteringen. Vi är bra på att källsortera, men vi kan bi ännu bättre. Sveriges materialåtervinningsmål för förpackningar kommer att höjas från 2020. Det är därför viktigt att alla tar sitt ansvar, från den som källsorterar till branschen, som tar hand om materialet”, säger Ida Adolfsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Läs/ladda ner Naturvårdsverkets förpackningsrapport för 2016 vid PDF-länken nedan.
