Megastadsbor globalt är positiva till förpackningar som en problemlösare för en mer hållbar framtid, och begreppet “packaging sustainability” är såväl förstått som värdesatt. Dock råder skiljaktighet i förväntningar gällande stadsförvaltningars hantering av återvinning, nedskräpning, avfallshantering och stöd för hållbart beteende. Det framgår av BillerudKorsnäs nya konsumentpanel inom Packaging Sustainability.
Förpackningar är ett hett ämne och diskuteras idag allt oftare på toppnivå bland varumärkesägare, politiker, icke-statliga organisationer och framför allt bland konsumenter. För att bättre förstå konsumenters drivkraft och samla insikter gällande förpackningens roll i samhället, hur förpackningar kan möjliggöra bättre lösningar ur miljösynpunkt liksom de olika megastädernas förmåga att stödja konsumenterna i att agera hållbart med förpackningar, har BillerudKorsnäs initierat en egen konsumentpanel i 16 megastäder runt om i världen.
Med ett genomsnitt på 54,1 NPA (Net Positive Attitude) värderas ”packaging sustainability” högt av BillerudKorsnäs Consumer Panel, som alltså representerar megastäder runt om i världen. Dessa höga poäng indikerar att de flesta konsumenter har en positiv inställning till förpackningar som potentiella problemlösare.
I de asiatiska städerna, där de totala och personliga indexen var höga, visar det betydligt lägre City Index att konsumenters förväntningar på städer inte uppfylls. I Europa är trenden motsatt: City Index är högre än det personliga indexet, vilket antyder att konsumenterna känner att städerna sköter sig väl, men att det fortfarande finns mycket att göra på den individuella fronten och av varumärkesägare.
Nordamerika hamnar jämnt på personlig- och stadsnivå, vilket innebär att amerikaner har en positiv personlig inställning gentemot ”packaging sustainability” och sitt eget bidrag, samtidigt som städerna hanterar återvinning och förpackningsinformation på ett sätt som uppfyller medborgarnas krav.
Den nedbrutna statistiken visar några skillnader runt om i världen. De flesta asiatiska megastäderna uppvisar höga positiva personliga indexresultat, vilket indikerar att de flesta konsumenter har en positiv inställning till förpackning som en potentiell problemlösare. I nedre delen av index återfinns främst europeiska megastäder. Invånare i Tokyo placerar sig lägst med 14,9 NPA och tror därmed inte att förbättrade förpackningar kan göra väsentlig skillnad för en mer hållbar framtid.
”När vi interagerade med våra paneler globalt, blev vi glada över intresset och förståelsen för ´packaging sustainability´, som de flesta hade. Det finns ett starkt momentum för varumärken och handeln att visa hur deras förpackningar ger hållbarhetsfördelar. Flera gånger om frågar konsumenterna efter lättare och lönsammare återvinning samt att förpackningar ytterligare ska minska matsvinn. Nu vet vi var vi ska öka vår förpackningsutveckling och att många parter bör göra det tillsammans med oss – varumärken, borgmästare och återvinningsföretag för att nämna några”, säger Jon Haag, chef för Consumer Insights på BillerudKorsnäs.
Undersökningen genomfördes online i maj 2017 av Syno International/Cint på uppdrag av BillerudKorsnäs. Ett representativt urval av 3.300 personer baserat på kön och ålder (18-65 år) deltog från 16 städer: Berlin, Delhi, Jakarta, Kairo, Karachi, Lagos, London, Los Angeles, Manila, Mexico City, Mumbai, New York, Paris, Shanghai, Stockholm och Tokyo.
BillerudKorsnäs Consumer Panel och Packaging Sustainability Index är en återkommande serie av undersökningar för att ytterligare undersöka medborgares syn på packaging sustainability globalt och lokalt.
En megastad definieras av FN som ett storstadsområde med en total befolkning på mer än 10 miljoner människor. Vissa definitioner anger också en miniminivå för befolkningstäthet (minst 2.000 personer / kvadratkilometer). Stockholm och Berlin kvalificerar sig visserligen inte som megastäder, men är intressanta som ”early movers” inom hållbarhet.
—————————————————-
Indexet, som används i BillerudKorsnäs Consumer Panel, är NPA, Net Positive Attitude. NPA beräknas som andelen konsumenter, som svarar på de två mest positiva alternativen av sex, minskat med andelen konsumenter med de två mest negativa alternativen.
