Fallna löv i städer blir råvara till papper

PUBLICERAD: 19 maj 2023
UPPDATERAD: 19 maj
Alexander Sobolenko gillar löv. Foto: Bo Wallteg

Det ukrainska start-up företaget Releaf har kommit långt med sitt projekt att tillverka förpackningspapper av fallna löv. Packnews träffade dem på årets interpack.

Vi är väl många som har en tomt att sköta och som varje höst svettas och svär över att behöva ta hand om alla fallna löv. Att det skulle kunna vara en värdefull råvara för tillverkning av papper är det säkert inte många som tänkt på. Den tanken slog en 16 årig skolelev i Ukraina för ett antal år sedan, och de försök han gjorde i ett skolarbete visade på möjligheter som gjorde att det blev en affärsidé och ett företag, Releaf Paper. De fanns med en liten monter i avdelningen för start-up företag på interpack, en avdelning som i sig var en besvikelse rent storleksmässigt. Med hela världen som utgångspunkt borde det varit en betydligt större avdelning.

Alexander Sobolenko är CEO för Releaf Paper som nu börjat få upp ångan ordentligt och skapat intresse hos stora varumärkesägare, hos organisationer som WWF och inom EU som gett finansiellt stöd för utvecklingen.

– Vi är världens första tillverkare av papper tillverkat av fallna löv, berättar Alexander. Vi använder bara uppsamlade löv från städernas gator och parker, inga löv från skogarna.

– På fem år har vi blivit ett internationellt företag med verksamhet i Ukraina och Frankrike och vi har haft pilotprojekt hos flera stora varumärken, till exempel L´Oreal och Samsung Electronics.

Sparar stora mängder CO2

Att tillverka papper med detta utgångsmaterial reducerar enligt Releaf Paper CO2-genereringen med 78 procent vid produktionen.

– För varje ton papper vi tillverkar förhindrar vi nedhuggning av 17 träd och vi sparar stora mängder vatten jämfört med traditionell papperstillverkning. Material blir återvinnings- och biologiskt nedbrytbart.

Enligt Alexander Soboloenko har de flesta städer ett system för att ta hand om de löv som faller på hösten, men man har inga jättebra lösningar på vad man ska göra med dem. Antingen kan det bli kompostering eller förbränning. Det är förvånansvärt stora mängder löv det handlar om, i London och Kiev kan det vara 100 000 ton i Berlin 50 000 ton.

– Vi betalar inget för råvaran, vi löser ett problem åt städerna. Först ut att jobba med oss var Kiev och nu närmar vi oss flera franska städer. I Kiev är man beredda på att transportera löven upp till 15 mil för att bli av med dem. I våra anläggningar kommer vi dock inte att vara längre bort än 5 mil.

Bygger i Frankrike

I år har Releaf Paper börjat bygga en produktionsanläggning i Lyon, Frankrike, det blir den första egna. När den är klar tittar man vidare på Europa, i planen finns att att bygga 10 anläggningar inom de kommande åren i västra och norra Europa.

– En genomsnittlig produktionsanläggning kommer att ha en kapacitet på 10 000 årston cellulosa, något som kräver mellan 25 000 och 30 000 ton löv. Vi utvinner cellulosan ur löven med vår process, vi isolerar den från ligninet och annat och får ut cirka 42 procent cellulosa av totalen.

Processen i stora steg

När man tar emot löven är de naturligtvis ofta våta och smutsiga, de kan innehålla en del sopor och grus och sten. Det första steget i processen är bastvätt följt av torkning. Sedan sker en granulering till pellets med ett par centimeters längd. Det är den huvudsakliga råvaran.

I steg två omvandlas granulaten till cellulosa via en kombination av termomekanisk och kemisk behandling, med små mängder ofarliga kemikalier enligt Releaf Paper. Cellulosan ersätter vanlig fiber vid produktionen av papper. Längden på Releafs fibrer är något kortare än vanligt men fungerar bra för att tillverka papper för förpackningar eller till pressade produkter. I sin monter hade man bärkassar tillverkade av materialet.

Bärpåsar är ett tidigt exempel på vad man göra av råvaran. Foto: Bo Wallteg

För närvarande tillverkar man kvaliteter med gramvikter mellan 70 och 300 men man lanserar snart kvaliteter i vikter ner till 45 gram. Dessutom tittar man på möjligheten att använda andra typer av löv för produktion av tissues, där har till exempel ananaslöv från Costa Rica visat sig fungera bra, men det råder ju tyvärr en viss brist på sådana löv i Europa.

– Vårt papper blir dyrare, men så är det ju alltid med nya produkter och innan volymerna blivit tillräckliga, säger Alexander Sobotenko. Vi har gått från 2 500 euro per ton till 1 500 på två år och vi räknar med att vara direkt konkurrenskraftiga prismässigt om ett par år.

– Vi har börjat tala med städer i Holland och i Finland och jag håller det inte för otroligt att vi kommer att ta kontakt med svenska städer också.

Året runt

Olyckligtvis är ju inte Kiev den idealiska platsen att driva verksamhet på för närvarande, men Alexander Sobolenko konstaterar att man trots den ryska aggressionen har kunnat fortsätta. Där har man också byggt upp ett lager av råvara, löven faller på hösten och det är lätt tro att det skulle vara en periodisk produktion, men så är inte fallet. Produktionen ska pågå året runt.

Det blir intressant att följa utvecklingen för företaget. Enligt Alexander planerar man även att delta på utställningar i Sverige.

Och nej, Releaf Paper var inte intresserade av löven på min tomt, trots att jag erbjöd en liten slant om de kom och samlade upp dem!

Senaste nytt

Är papper eller plast bäst för e-handeln?

Papper eller plast i förpackningarna är med stor sannolikhet ett huvudbry för många e-handlare, och det finns inte mycket fakta att gå på om man vill veta. Förpackningslogistik på Lunds universitet fick en fråga från en e-handlare om de kunde reda ut vad som gäller. Nu är projektet klart.
rullburarx
Är papper eller plast bäst för e-handeln?

Pronova Packaging Systems firar femtio år!

Nu i sommar firas det hos Pronova Packaging Systems i Halmstad. Anledningen är företagets femtioårsjubileum. Pronova utvecklade ett unikt påspackningssystem som för många är kända under namnet Joker, ett system som i högsta grad lever kvar ännu. Firandet sker med personal och samarbetspartners.
Påsarx
Pronova Packaging Systems firar femtio år!

Insteg är nästa steg för Kongsberg

Kongsberg PCS, som kanske är mest kända för sina stora skärbord, lanserar två mindre instegsmodeller. Den nya Entro-serien är utvecklad för skyltmakare och förpackningskonverterare som vill kunna producera små serier av förpackningar, skyltar och grafiska applikationer.
Kongsberg_20v_Shadow-scaled-1-1536x727x
Insteg är nästa steg för Kongsberg

Prishöjningar på testliner och kartong men nedgång för LDPE

Nu är nya siffror för wellpapp, polyeten och kartong publicerade på PackIndx. Under de tre senaste månaderna noteras en prisuppgång på testliner och kartong men en fallande trend för LDPE. Producenter av returkartong ser tillbaka på maj månad som den värsta på flera år.
Packindx-Packnews-900x600-20250516
Prishöjningar på testliner och kartong men nedgång för LDPE

Läs vidare

interpack utsålt som vanligt men det kan finnas chans att få en utställningsyta

Går du och funderar på att ställa ut på interpack nästa år är det nästan bara att lägga ner de tankarna. I vanlig ordning är mässan utsåld mer än ett år innan den blir verklighet. Cirka 2 800 utställare från hela världen kommer att finnas i hallarna.
intepackx
interpack utsålt som vanligt men det kan finnas chans att få en utställningsyta

Evolabel siktar på ökning på den amerikanska marknaden

Den svenska tillverkaren av print-and-apply maskiner, Evolabel, visade sina lösningar på interpack. Evolabel är en stor leverantör av den här typen av märkningsutrustningar, men man jobbar lite i det tysta.
Magnx
Evolabel siktar på ökning på den amerikanska marknaden

Världens första intelligenta kodnings- och märkningssystem

Leibinger kallar sin nya IQ Jet för världens första intelligenta kodnings- och märkningssystem.
Maskinx
Världens första intelligenta kodnings- och märkningssystem

Fujifilms största förvandling på tjugofem år

Det var första gången någonsin som Fujifilm höll en presskonferens på Interpack i Düsseldorf. Man satsar nu på förpackningsindustrin.
Fuji 2x
Fujifilms största förvandling på tjugofem år