Foto: Peter Holgersson AB
Svensk Plaståtervinnings hållbarhetsrapport för 2023 är färdig och visar en 20 procentig ökning av återvinningsgraden för hushållsförpackningar jämfört med föregående år.
Under år 2023 återvanns 23,7 procent av de plastförpackningar som bolagets anslutna kunder satte på marknaden (19,3 procent 2022). I ton motsvarar det drygt 25 096 ton återvunna plastförpackningar. Samtidigt har klimatpåverkan minskat per återvunna ton.
— Vi ökar återvinningen och kvaliteten på det utsorterade materialet trots att Site Zero bara var i drift under en del av året. Det är mycket glädjande, säger Mattias Philipsson, VD på Svensk Plaståtervinning. Han konstaterar vidare att:
— Sedan vi startade för sex år sedan har vi gått från en återvinningsgrad på cirka 8 procent till att nu nå 23,7 procent, det är en snabb utveckling som också visar vår ambitionsförmåga. Men vi har ännu inte sett effekten av Site Zero, vi förväntar oss en skarpare återvinningskurva framåt, menar Mattias Philipsson.
Summeras återvinningsgraderna för plastförpackningar från hushåll och verksamhetsförpackningar uppgår den totala återvinningsgraden från Svensk Plaståtervinning till 36,3 procent (32,8 procent 2022).
Den ökade återvinningsgraden grundar sig framför allt i Svensk Plaståtervinnings utökade förmåga att sortera ut fler plasttyper samt effektiv utrustning som kan identifiera materialet. Anläggningen Site Zero kan sortera ut tolv plasttyper till skillnad mot tidigare fyra, vilket är standard på marknaden. Redan nu finns återvinningsprocesser uppbyggda för de flesta av de tolv plasttyperna, och Svensk Plaståtervinning arbetar intensivt för att hitta återvinnare till de sista mer komplexa plasttyperna.
38 procent mindre utsläpp per ton
Under 2023 har Svensk Plaståtervinning ökat återvinningen utan att öka de faktiska utsläppen. Jämfört med basåret 2020 har utsläppen per ton återvunnen råvara minskat med 38 procent. Den positiva utvecklingen är ett resultat av uppstarten av Site Zero, som möjliggjort återvinning av en större andel av plastförpackningarna. Därutöver går numera hälften av alla upphandlade transporter på biodrivmedel.
Klimatpåverkan i återvinningssystemet
Klimatberäkningarna av hela återvinningssystemet, som är gjorda av extern part, visar att den största klimatpåverkan från avfallshanteringen av producentkundernas förpackningar kommer från de förpackningar som slängs i hushållssoporna i stället för att källsorteras. Majoriteten av dessa förpackningar går idag direkt till energiutvinning och står för 55 procent av utsläppen i systemet. Även förbränningen av det rejekt som uppstår vid sorteringen, tvätten och granuleringen står för en betydande del (39 procent). Det utgörs framför allt av förpackningar som inte är designade för återvinning.
— Klimatberäkningarna visar tydligt var de största utsläppen sker. I relation ser vi att alla aktiviteter som krävs för att en insamlad och korrekt designad förpackning ska bli ny plastråvara bara står för ca 6 procent av utsläppen i systemet, säger Mattias Philipsson.
— Det är rätt enkelt egentligen; konsumenternas insamling behöver öka, och plastförpackningarna måste designas för att kunna återvinnas. Då kan vi återvinna mer och utsläppen kommer minska, fastslår Mattias Philipsson.
