Inte långt från Vetlanda, i de småländska skogarna, ligger det lilla samhället Korsberga med cirka sjuhundra invånare. Här har Trioworld satsat imponerande sexhundra miljoner kronor på en hypermodern anläggning för återvinning av jordbruksplast och industriellt plastavfall. En satsning som enligt CEO, Andreas Malmberg, är en perfekt lösning för att leva upp till Extended Producer Responsibility, EPR.
Trioworld köpte fabriken i Korsberga redan år 2021. Den hette Reviva Plastics och jobbade med insamling av plastavfall. Sedan dess har man byggt en helt ny fabrik på området och utrustat den med avancerad utrustning för sortering, återvinning och granulering. Reviva Plastics jobbade med återvinning av lantbruksplast och företaget startade egen tillverkning av granulat 2019. Affärsidén har varit att ta ett helhetsgrepp, genom att samla in plast från Sveriges bönder och av detta tillverka en högkvalitativ råvara till plastindustrin. I höstas arrangerades en officiell invigning där landsbygdsminister Peter Kullgren och landshövding Brittis Benzler deltog.
– Vi har etablerat en anläggning med spjutspetsteknologi när det kommer till plaståtervinning.
– Hela upplägget för vår satsning på cirkularitet är att träffa rätt i ”high performance” segmentet, vi jobbar med komplicerade material och det återvunna ska kunna fungera precis lika bra som ny råvara. För det krävs avancerad utrustning.
– Det är viktig för oss att få fram det budskapet, vi skiljer oss från andra återvinnare genom att inte bara trycka igenom ett flöde. När man gör det kan det återvunna oftast bara användas till enklare filmer och produkter.
Avancerad anläggning
Trioworld framhåller att man vid en första anblick av utsidan av anläggningen kan tycka att den ser rätt vanlig ut, men insidan avslöjar en avancerad anläggning där man jobbar med flera tvättsteg, mycket noggrann processövervakning och noggrann kvalitetskontroll och sortering. Tvättvattnet går i ett slutet system och det vatten som behöver sättas till är regnvatten. Det är unikt enligt Andreas Malmberg.
– Vår anläggning ligger helt i linje med Sverige miljömål gällande hur man skapar cirkularitet och minskar miljöbelastningen. Vi har fått etthundratretton miljoner i bidrag från Klimatklivet.
– Den transformation som den här tomten har genomgått sedan vi köpte den är ganska makalös och det förklarar den ganska höga kostnaden. Kapaciteten ligger nu på runt tjugofem tusen årston. Beroende på hur marknaden utvecklas och inte minst vilka effekter PPWR får kan vi komma att öka kapaciteten. Marknaden är inte helt fördelaktig för plaståtervinnare för närvarande.
Plaståtervinningen fungerar
Trioworld har efter köpet av Reviva Plastics fortsatt satsningen på insamling av jordbruksplast. Ensilageförpackningarna, oftast vita, som vi ser på fälten, är en stor produkt för dem. Den andra delen av verksamheten är återvinning av industriellt plastavfall typ pallsträckfilm och pallhuvar. Ett specialområde är insamling och återvinning av förkläden som används inom vården.
– Det finns de som säger att plaståtervinning inte fungerar på grund av komplexiteten. Det stämmer inte, det är ett alldeles för brett uttalande. Tekniken finns. Vi gör i dag världen mest komplicerade filmer, till exempel sträckfilmer som är tolv my tjocka och har trettio procent återvunnet material, ett bevis på kvalificerad återvinning som innebär cirkularitet, det vill säga att det återvunna går in i samma produkt igen, säger Andreas Malmberg.
Först i Europa
Agriplasten samlas in av Svepretur som bildades för över tjugo år sedan. Sverige var först i Europa med att samla in plast från jordbruket. Det är frivilligt för lantbrukarna att leverera, men om man inte gör det måste man själv transportera till deponi. Att gräva ner eller bränna är förbjudet. Svepretur samarbetar med underleverantörer som kör runt till cirka tvåhundra insamlingspunkter i landet. Material mellanlagras innan det sänds till Korsberga. Runt tjugotusen ton samlas in varje år.
– På varje rulle plast vi säljer till detta ändamål lägger vi på ett påslag baserat per kilo. Dessa pengar går till Svepretur. Lantbrukarna är ofta inte medvetna om detta och att man är med i bidrar till en perfekt cirkularitet. Vi ser ju till att det insamlade blir ny film. Det återvunna granulatet sänds till huvudfabriken i Smålandsstenar.
Sedan i somras är Andreas Malmberg ordförande i APE Europe (Agriculture Plastics and Environment Europe) och där finns målsättningen att rulla ut detta koncept i hela Europa. För närvarande finns det på sex platser, men tio nya ska etableras snart. Näst på tur står Nederländerna.
– Tyvärr saknas det återvinningskapacitet i Europa och det gör att för mycket av det som samlas in går till andra produkter, en down streaming helt enkelt.
Anledning till oro
Utvecklingen för plaståtervinningen i Europa finns det all anledning att oroa sig över. Allt fler tvingas slå igen på grund av bristande ekonomi. Ny råvara är billigare än återvunnen, och mycket återvunnet material importeras till Europa, inte sällan med falska intyg.
– I Europa finns det en total, installerad kapacitet på cirka femton miljoner ton. En tredjedel, eller max fyrtio procent, är utnyttjat. Resten är vilande. Bara under det senaste året har kapacitet på en miljon ton stängts ner, konstaterar Andreas Malmberg.
– Vi går åt helt fel håll för närvarande, samtidigt som PPWR ställer krav inför år 2030 och det är en stor utmaning. Ska plaståtervinningen fungera måste det till stora förändringar, det måste byggas ny kapacitet, inte släckas ner.
– Det vi inte vill håller på att ske. Lagstiftningen öppnar för ökad import av plast.
– Tyvärr är det ingen som investerar i detta i dag, förutom vi då, varken konverterare eller återvinnare satsar. Nu vill vi se att politiken hjälper till.
Det som skapar problem för återvinningsindustrin är de väldigt låga priserna på ny plastråvara, stora inflationsökningar de senaste åren och höga energikostnader. Dessutom är det en kundbas som fokuserar mer på kostnadsbesparingar än på grön omställning. Sedan tillkommer fusket.
– Plaståtervinningen hade en positiv utveckling fram till covid men till exempel när det gäller jordbruksfilm håller vi på att förlora konkurrenskraft på grund av geopolitiska beslut. Asien, främst Kina exporterar subventionerade produkter till Europa.
– Det gör att man som kund på en öppen marknad lockas att gå på de väldigt låga priserna och bortser från möjligheten att göra miljönytta. Det är fundamentalt problematiskt.
– Som det är nu, om återvinningsindustrin monterar ner och tillverkare av fossil plast gör det samma i Europa, kommer vi att bli en ”dumping ground” för utomeuropeiska tillverkare. Det har redan skett i Spanien och i Storbritannien där i princip en hel industri monterats ner på två och ett halvt år.
– Det kommer material från Asien och Turkiet som man hävdar har åttio procent återvunnet material vilket vi vet inte stämmer. Tyvärr är det så att vi via politiska beslut och Green Deal importerar problem hit.
Optimistisk syn på framtiden
Andreas Malmberg vill dock hålla en optimistisk syn på framtiden, men det krävs åtgärder. Han tror att marknadspriserna på ny råvara kommer att stiga då lönsamheten i hela värdekedjan är väldigt dålig på grund av en enorm överkapacitet och dålig efterfrågan.
– Det kommer självfallet att underlätta. Jag menar att det kommer att bli mer fokus på detta ju närmare PPWR och år 2030 vi kommer. PPWR är ett av de viktigaste instrumenten för att driva grön omställning. Dessutom ger det en möjlighet att återindustrialisera inte bara Sverige utan hela Europa.
– Man ska inse att det vi gör nu med att utveckla smart teknik är det som gör att vi kommer att bli självförsörjande på råvara som vi nu köper från Mellanöstern, USA eller Asien. Vi har väldigt lite kapacitet för produktion av råvara i Europa men löser vi det är det ett återuppvaknande av vår industri. Vi måste få politisk hjälp för att snabbare kunna bygga ut återvinningskapaciteten.
– Gör vi det höjer vi beredskapen och skaffar oss en egen råvarukälla. Vi kan mer eller mindre bli självförsörjande men kommer alltid att behöva ett tillskott av fossil eller biobaserad råvara.
– Ser man tio år framåt är återvinning det bästa sättet för oss att göra oss oberoende av globala källor och att lösa den gröna omställningen.
– Med andra ord, investera mycket mer i plaståtervinning.
Är framåtlutade
Andreas Malmberg konstaterar att han tillbringat mycket tid Bryssel och Paris för att lobba i de här frågorna. ”Jag har blivit lite av en politiker och håller den cirkulära fanan högt”, konstaterar han.
– Vi har en jättemöjlighet inför framtiden om vi får rätt på det här och våra politiker vaknar. Ska vi kunna vara med och spela på återvinningsmarknaden i Europa måste vi få en vitamininjektion direkt in i blodet, och faktum är politikerna i EU, med Jessica Roswall i spetsen, inser detta och det finns en stor aktivitet för att stödja återvinningen.
– Nu har EU lanserat ett paket med åtgärder som ska rädda plaståtervinningen. Politikerna har vaknat upp och det är jättebra.
Om Europa för ordning på det här står Trioworld redo att satsa. Med förhållandevis små medel kan man fördubbla kapacitet inom företaget.
– Vi är framåtlutade och kommer att investera när marknaden vänder. Just nu är det krig på marknaden men när det lugnar sig kommer vi att investera, slår Andreas Malmberg fast.
Texten är tidigare publicerad i tidningen Packnews no 1 2026.
