Vid det femte mötet inom FN:s miljöförsamling (UNEA5) år 2022 enades världens länder om att inleda förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar, med målet att avsluta förhandlingarna 2024. I dag, den 25 november inleds det femte och sista förhandlingsmötet på detta tema i Busan, Sydkorea.
Mötet i Busan är det femte och sista mötet i förhandlingarna kring ett globalt avtal mot plastföroreningar. Målet med ett nytt globalt avtal, som ska vara legalt bindande, är att minska mängden plastföroreningar genom att minska produktionen, underlätta för att produkter ska kunna återvinnas och återanvändas och att alla länder ska ha en hållbar hantering av uttjänta produkter.
Ett globalt avtal behöver omfatta krav på produktion av plast och plastprodukter för att bli effektivt och bidra till minskade föroreningar. Det är också viktigt att plastprodukter ska designas rätt från början och att de farligaste kemikalierna i plast fasas ut eftersom dessa påverkar möjligheten till en säker återvinning av plasten. Flera länder menar att avtalet endast ska omfatta avfall och att plastföroreningar kan minska genom en bättre avfallshantering. Att minska mängden ny och fossilbaserad plast genom återanvändning och återvinning är andra viktiga åtgärder.
För många länder är frågan om finansiering av avtalets genomförande central, men hur det ska göras är en vattendelare i förhandlingarna. Sverige, EU och flera andra länder menar att det görs bäst genom att använda befintliga globala miljöfonder och genom att involvera näringslivet.
Sverige prioriterar att avtalet ska inkludera principen om att förorenaren betalar. Då är så kallat utökat producentansvar (EPR) ett viktigt verktyg. Det innebär att den som gör en produkt tillgänglig på marknaden ska ansvara och betala för att den tas omhand efter användning, exempelvis genom att samla in och transportera bort avfall eller återanvända eller återvinna varor.
Den svenska delegationen leds av Johanna Lissinger-Peitz på Klimat- och Näringslivsdepartementet. Delegationen består även av tjänstemän från Klimat- och Näringslivsdepartementet, samt representanter från Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
