På uppdrag av Naturvårdsverket har Håll Sverige Rent under 2025 genomfört en ny nationell skräpmätning. Resultatet visar att nedskräpningen i Sverige har minskat med 30 procent jämfört med 2023, då den senaste mätningen genomfördes. Bland annat hittas nu färre skräpiga fimpar, korkar, plastsugrör, mycket tunna plastpåsar och påsklämmor. Samtidigt är nikotinskräp och andra typer av engångsprodukter fortsatt de vanligaste skräpföremålen.
Över 90 procent av allt skräp som hamnar på gator, torg och i parker är engångsprodukter och nästan två tredjedelar av skräpet innehåller plast. Fimpar är fortsatt det vanligaste plastskräpet och står för nästan hälften av all nedskräpning, 46 procent, visar årets mätning.
Skräpmätningen ligger till grund för beräkningen av den produktavgift som producenter av vissa engångsplastprodukter ska betala för att kompensera kommunernas städkostnader. För 2024 rapporterade kommunerna in nära 600 miljoner kronor i städkostnader.
Så skräpigt är det
För att få en känsla av hur skräpigt det är har Håll Sverige Rent översatt den genomsnittliga skräpmängden per 10 kvadratmeter till en yta som motsvarar en trottoar eller gångväg som är 1 kilometer lång och 3 meter bred. Om man promenerar den sträckan skulle man passera ungefär ett skräpföremål per meter.
Topp 3 vanligaste skräpen
Tittar vi på enskilda typer av skräpföremål så är fimpar vanligast, de står för nästan hälften av allt skräp. Därefter kommer snusprillor, följt av mjuka omslag – exempelvis förpackningar för godis, glass och snacks och plastbestruket papper som hamburgerpapper och wrappapper.
1. Fimpar 46 procent
2. Portionssnus 23 procent
3. Mjuka omslag 8 procent
Skräpet har minskat med 30 procent
På en övergripande nivå har nedskräpningen minskat sedan 2023, från 4,86 till 3,39 skräpföremål per 10 kvadratmeter. Det är en minskning med 30 procent.
Sverige har bland annat som mål att halvera nedskräpning av engångsplastförpackningar till 2030. Även fimpar ska minska med hälften till 2030.
Ser man på några av de vanligaste skräpföremålen framgår att:
• Fimpar har minskat från 2,33 till 1,56 föremål per 10 kvadratmeter, motsvarande 33 procent. För snus syns ingen signifikant skillnad.
• Plastkorkar – som sedan juli 2024 ska sitta fast på sina flaskor – har minskat med 62 procent.
• Mycket tunna plastpåsar (för frukt och grönt) har minskat med 73 procent. För plastbärkassar syns ingen signifikant skillnad.
• Plastsugrör/omslag till sugrör har minskat med 62 procent.
• Påsklämmor har minskat med 81 procent.
Minskningarna kan enligt Håll Sverige Rent bland annat förklaras av nya regleringar, som skatten på plastpåsar och krav på fastsittande korkar. Flera påsklämmor har dessutom fått tydligare färger för att lättare upptäckas. Att fimparna minskar kan delvis förklaras av minskad rökning, men även att rökare blivit bättre på att fimpa rätt. Samtidigt är det också positivt att nedskräpningen av snus inte visar någon signifikant ökning, trots att antalet snusare blivit fler.
Däremot syns inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matförpackningar, produkter där förbrukningen enligt nationella mål ska halveras till 2026 jämfört med 2022. Detsamma gäller mjuka omslag, där målet är att nedskräpningen ska ha minskat med 50 procent till år 2030 jämfört med 2023.
