Stiftelsen Håll Sverige Rent står inför en avgörande fråga, vem ska betala för arbetet med att forma normer och beteenden gällande nedskräpning i samhället? Den statliga finansieringen har helt försvunnit, producenterna av engångsplastprodukter får delvis ta kostnaden om bidraget blir noll kronor, men kanske kan klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ändra på det i vårbudgeten. Det skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz i det här debattinlägget.
”Sju av tio svenskar anser att nedskräpning är ett stort problem och nästan alla vill se en minskning av skräp, särskilt i hav och vattendrag. Trots det väljer nu staten att för första gången dra in sitt stöd till Håll Sverige Rents rikstäckande arbete mot nedskräpning. Det är ett beslut som riskerar att leda till mer skräp i naturen, mer plast i haven och en försämrad upplevelse av trygghet och trivsel för alla som bor i Sverige.
Länsstyrelsen i Västra Götaland slog nyligen larm om att mängden marint skräp på stränderna har ökat de senaste tio åren. Mätningar av Håll Sverige Rent, på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten, visar att stränderna längs Västerhavet har 27 gånger den mängd skräp som EU anser vara god miljöstatus. I de 16 större tätorter som gjort skräpmätningar med Håll Sverige Rent under 2024 fanns i genomsnitt över 50 000 skräpföremål per stadskärna – under en enda dag.
För att vända utvecklingen och minska nedskräpningen krävs en samlad insats från hela samhället – inte minst politiken – och en kombination av flera insatser:
• Staten skapar förutsättningar genom lagar och infrastruktur.
• Företag tar ansvar för sina produkter och avfallssystem.
• Kommuner säkerställer en fungerande renhållning lokalt.
• Skolor och civilsamhället formar beteenden och normer.
• Individer följer regler, påverkar och engagerar sig.
I över 60 år har Håll Sverige Rent drivit skräpplockardagar, utbildningsprogram och kampanjer. Varje år engageras en miljon svenskar i skräpplockning, och över hälften av kommunerna samarbetar med oss. Vi vet att beteendeförändringar kräver tid, långsiktighet och effektiv kommunikation. Men nu står vi inför en avgörande fråga: Vem ska betala för arbetet med att forma normer och beteenden?
Håll Sverige Rent grundades av Naturvårdsverket och Returpack för att arbeta förebyggande mot skräpet. Men under de senaste åren har den statliga finansieringen av Håll Sverige Rents arbete mot nedskräpning minskat drastiskt – från 20 miljoner kronor till 5 miljoner och nu, för första gången på femton år, till noll.
Genom ett nytt regelverk ska i stället producenter av vissa engångsplastprodukter betala för de kostnader deras produkter medför när de blir till skräp. Det innebär att en del av kommunens städkostnader förskjuts till producenterna.
För att stoppa nedskräpningen krävs dock ett förebyggande arbete genom en modell där både staten och producenter bidrar. En del av producentavgiften bör gå till just detta, samtidigt som staten genom ett årligt bidrag måste säkerställa långsiktiga insatser för utbildning och information. Detta skulle minska mängden engångsplast i naturen och sannolikt även sänka städkostnaderna, som i dag överstiger en halv miljard kronor per år.
Regeringen har fortfarande möjlighet att rätta till sitt misstag. Genom en justering i vårändringsbudgeten har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) en chans att visa att nedskräpning är en lika viktig fråga för regeringen som den är för svenska folket”.
Johanna Ragnartz
vd, Stiftelsen Håll Sverige Rent
