De flesta svenska hushåll har en handfull förpackningar hemma som har tillverkats på Limmareds glasbruk. Packnews har besökt det anrika bruket i Västergötland för att höra mer om möjligheterna och utmaningarna med glasförpackningen i dag.
Limmareds glasbruk har en lång historia och grundades för snart 300 år sedan bara 150 meter från den plats där fabriken ligger i dag. Bruket upptar en stor yta av den lilla byn och är också en av traktens största arbetsgivare.
Historiskt har det funnits betydligt fler glasbruk med industriell tillverkning i Norden, nu är det bara två kvar: Limmared och Holmegaard i Danmark som bägge servar den nordiska marknaden och är en del av den globala koncernen Ardagh Group. De är de enda kvarvarande producenterna av förpackningsglas i Norden.
Sedan 1950-talet har produktionen i Limmared varit maskinell och sett ut ungefär som den gör i dag med fokus främst på dryckesförpackningar, medan den danska systeranläggningen producerar glasburkar.
– Om man jämför vår produktion med hur det såg ut på 1990-talet så är det ungefär samma volymer, men med skillnaden att man klarar av det på två fabriker, säger Rickard Palmqvist, platschef vid Ardagh Glass Limmared.
Varje år produceras runt 500 miljoner flaskor i Limmared, vilket motsvarar cirka 1,5 miljoner per dygn. Det handlar framför allt om flaskor för sprit, cider, öl, vin och läsk. Det finns två glasugnar där den ena används enbart till ofärgat glas och den andra till färgat, växelvis mellan brunt, grönt och ibland även blått glas.
Hög andel krossglas
Våren 2024 tog Ardagh Glass Limmared över Svensk Glasåtervinning med en anläggning i Hammar, norr om Vättern. Detta för att säkra tillgången på återvunnet krossglas.
– Det är en väldigt viktig del av vår produktion. För ofärgat glas är krossglasandelen ungefär 60 procent och för brunt eller färgat glas 90–95 procent. Det innebär också att det inte behöver tillföras så mycket energi för att smälta glaset och ger även ett lägre CO2-utsläpp, förklarar Rickard Palmqvist.
Svenskarna är duktiga på att återvinna sina glasförpackningar. Siffrorna är inte helt enkla att beräkna, men en uppskattning visar att ungefär 90 procent av glaset som kommer ut på den svenska marknaden återvinns. Motsvarande siffra för det som privatimporteras till Sverige är ungefär 80 procent.
Glaset som produceras består förutom krossglas av jungfruliga material som sand, soda och kalk.
Glasugnarna matas kontinuerligt med material från sidan och det gör att glasmassan som bildas i den 1 600 grader varma kammaren flyttas framåt. Det tar ungefär ett dygn att smälta glaset. Till den ena glasugnen finns tre glasmaskiner och till den andra två stycken. Glasmassan leds fram i kanaler till glasmaskinen som i ett första steg har en sax som med enorm precision kapar och fördelar bitarna. Glasbitarna leds sedan ner i gjutjärnsformar där själva glasblåsningen äger rum, förslutningen först och sedan övriga flaskan.
Efter det ska flaskorna kylas ner från ungefär 650 till 60–70 grader, en process som tar cirka en timme. De slussas därför fram på en bana som är totalt en kilometer lång.
Förutom de två glastillverkningslinjerna finns även åtta efterbehandlingslinjer. I dessa kan flaskorna förädlas med bland annat screentryck, coating och UV-dekor. 180 av de totalt 500 miljoner förpackningarna som tillverkas varje år genomgår någon form av efterbehandling.
Energipriser en ständig huvudvärk
Att smälta glas är en energiintensiv process. Ugnarna värms upp huvudsakligen med naturgas och till viss del även med el. Rökgasen från ugnarna går ut i fjärrvärmenätet och producerar ungefär 14 000 MWh, vilket motsvarar uppvärmningen av 1 000 villor, men värmen från själva glasblåsningen är svår att återvinna.
– De höga energipriserna de senaste åren har såklart slagit hårt mot oss och det visar en av utmaningarna med glastillverkning, säger Rickard Palmqvist.
– En ugn håller i 15–20 år, och det är när det är dags att byta som man kan titta på andra energialternativ. Vi har nyligen renoverat en ugn så att den ska hålla åtminstone fem år till, så innan dess är det inte aktuellt. Vi har redan förnybar el från vindkraft i dag och kommer att kunna producera en CO2-neutral produkt över tid, fortsätter han.
Det pågår för närvarande ett projekt med Vattenfall för att bygga ut elkapaciteten till Limmared fram till år 2029. Det skulle kunna öppna upp för att i framtiden konvertera glasugnarna till elugnar. Ardagh Group har varit pionjärer inom att utveckla en hybridugn, kallad NextGen Furnace, som huvudsakligen värms upp med el och har naturgas som ett komplement. Övergången till el kan minska utsläppen med uppemot 64 procent, enligt Ardaghs egna beräkningar.
Vikten en annan utmaning
En annan utmaning är det faktum att glas är ett förhållandevis tungt material. Försäljningschefen Peter Gunnarsson berättar hur det sätter käppar i hjulen för glasförpackningar – trots att de i hög grad återvinns.
– Generellt sett är det en ansträngd marknadssituation där volymerna inom glas går ned, och de höga förpackningsavgifterna i och med införandet av fastighetsnära insamling underlättar såklart inte. En annan viktig faktor är att Systembolaget gärna ser att deras leverantörer använder andra förpackningsslag än glas, säger Peter Gunnarsson.
Systembolaget lutar sig mot mätningar som visar att glas ger ett större CO2-avtryck per produkt än till exempel alternativ i plast eller aluminium. På sin hemsida skriver Systembolaget om olika förpackningars klimatavtryck. Bäst i klassen är trelitersboxen och sämst är tunga glasflaskor för mousserande vin.
Från Limmareds håll anser man att de beräkningarna bygger på gamla data som inte stämmer överens med hur produktionen ser ut i dag.
– Vi för en diskussion med Systembolaget om det här och försöker påvisa att glas som är tillverkat i Norden är bättre än de siffror som lyfts fram. Vi har modernare maskiner, grön energi och en effektivare produktion; mätpunkten är inte uppdaterad med nutida utsläpp, säger Peter Gunnarsson.
Systembolaget har anlitat en tredjepartsleverantör, svenska Carbon Cloud, för att beräkna CO2-avtrycket längs hela värdekedjan. Förhoppningen från Limmareds sida är att det ska förändra synsättet på glasförpackningen.
Göra lättare produkter
Parallellt med det jobbar Limmared kontinuerligt med att göra sina produkter lättare. Vikten påverkar både utsläppen från transporter och kostnaden för fastighetsnära insamling, som har ett viktbaserat system.
– En ölflaska väger till exempel betydligt mindre i dag än för 10–15 år sedan; en standardflaska har gått från 220 till 190 gram. Det är möjligt att gå ner i glastjocklek genom att göra justeringar i utformning och design, berättar Peter Gunnarsson.
Enligt PPWR ska de som är sist i värdekedjan och har en försäljningsyta på över 400 kvadratmeter kunna avsätta 10 procent av sin golvyta för påfyllningsstationer. Det ska ske senast den 1 januari 2030. Det skulle kunna öppna upp för en ökad användning av glas.
– Glas är ett enkelt material att återfylla, så det kan absolut vara en möjlighet för oss, säger Peter Gunnarsson.
Hur är glasförpackningens status år 2026?
– Glas är så unikt som förpackning så jag tror att konsumenten kommer att föredra glas i framtiden. Med en lugnare omvärld kommer glas att vara ett attraktivare och mer kostnadseffektivt alternativ, säger Peter Gunnarsson.
Han får medhåll av Rickard Palmqvist:
– Fördelarna med glas är att det är kontinuerligt återvinningsbart, men också återanvändningsbart efter tillverkningsprocessen. Vi ser produkter ute i samhället i dag som är tillverkade på 1970-talet men som fortfarande används. Talar man hållbarhet så är det ingen annan förpackning som kan slå det.
– Ur ett hälsoperspektiv är det ett inert material som inte påverkar innehållet, det innehåller inte några mikroplaster eller någon liner. Jag tror den yngre generationen kommer att vara påläst och därför efterfråga fler glasförpackningar i framtiden.
Historia
Limmareds glasbruk grundades 1740 av överstelöjtnant Gustaf Ruthensparre. Från början var produktionen inriktad på enklare föremål som flaskor, dricksglas och apoteksglas, men 1744 anställdes en gravör vilket utökade sortimentet även till serviser och ljuskronor.
I början av 1930-talet fasades det munblåsta glaset ut till förmån för ökad produktion av glasförpackningar som flaskor och burkar.
I dag har anläggningen en maskinpark som förutom glasmaskiner även består av förädlingsmaskiner för sådant som screentryck.
Sedan 2007 ägs glasbruket i Limmared av Ardagh Group och har i dag runt 480 anställda.
