I dag, den 10 december, är det Nobeldagen. Det vill Näringslivets Producentansvar uppmärksamma genom att informera om sex Nobelpristagare som genom sin forskning bidragit tilldagens, eller framtidens plastförpackningar.
Moderna plastförpackningar hade inte varit möjliga utan flera Nobelpris i kemi. Särskilt Hermann Staudingers upptäckt att plast består av långa polymerkedjor (Nobelpriset 1953) och Ziegler–Natta-katalysatorerna (1963), som gjorde det möjligt att massproducera material som polyeten och polypropen. Dessa är i dag grunden i stora delar av våra livsmedelsförpackningar.
Här är sex Nobelpristagare som genom sin forskning bidragit till dagens eller framtidens plastförpackningar:
1. Emil Fischer – Nobelpriset i kemi 1902
Hans forskning om molekylstrukturer och organiska föreningar lade grunden för hur vi syntetiserar polymerer – alltså materialet i stora delar av dagens plastförpackningar.
2. Hermann Staudinger – Nobelpriset i kemi 1953
”Polymerernas fader” Han bevisade att plast består av långa kedjor av molekyler (polymerer). Utan hans forskning hade modern plastförpackning inte funnits.
3. Giulio Natta & Karl Ziegler – Nobelpriset i kemi 1963
Utvecklade polypropen (PP) och katalysatorer för att tillverka plast effektivt. Polypropen är i dag ett av de vanligaste materialen i till exempel livsmedelsförpackningar, flaskkorkar, burkar, folie och förpackningar som kräver värmetålighet.
4. Jean-Marie Lehn, Donald Cram och Charles Pedersen – Kemi 1987
Utvecklade supramolekylär kemi, vilket banade väg för smarta förpackningar, barriärmaterial och ”active packaging” som kan förlänga hållbarhet
De lade grunden till framtidens återvinningsbara och funktionsförpackningar.
5. Ahmed Zewail – Kemi 1999 (femtosekundkemi)
Hans forskning gjorde det möjligt att analysera hur polymerer beter sig i realtid. Något som används för att utveckla nya återvinningsbara material.
6. 2016 års Nobelpris i kemi: Sauvage, Stoddart & Feringa
De fick priset för molekylära maskiner som bland annat möjliggör framtidens självläkande material och smarta plastförpackningar som ändrar färg när produkten blir dålig.
Årets Nobelpris i kemi tilldelas Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi eftersom de har utvecklat en ny form av molekylär arkitektur. Byggena, kallade metallorganiska ramverk, kan exempelvis användas för att skörda vatten ur ökenluft, fånga in koldioxid, förvara giftiga gaser eller driva kemiska reaktioner.
