Sedan år 2013 år har utvecklingen av fiberbaserade flaskor pågått i Danmark. Först via ecoXpac som sedan blev Paboco (Paper Bottle Company). Flera globala varumärkesägare har varit inblandade och förra året skulle tjugo miljoner flaskor ut på marknaden. Men något hände uppenbarligen.
Hypen kring fiberflaskan har varit stor genom åren och företag som Carlsberg, Billerud, Coca-Cola och Absolut har haft en avgörande roll i utvecklingsarbetet. Optimismen har varit stor liksom den mediala uppmärksamheten. Packnews var den första tidningen att skriva om flaskan redan år 2014 och då trodde man på ecoXpac att den skulle finnas på marknaden inom ett år. Så blev det inte. Paboco ägs idag av det österrikiska företaget Alpla, en global ledare inom tillverkning av plastförpackningar.
Problemet med flaskan har hela tiden varit barriären som ska fungera mot så många ämnen, inte minst mot alkohol i fallet med Absolut. Det är ett problem som alla som försöker sig på att utveckla en fiberbaserad flaska slåss med. Dt handlar inte bara om att hitta en fungerande barriär som det var från början, nu måste den också leva upp mot kraven i PPWR.
Flytt blev inte av
Förra året skulle företaget flytta från trångboddheten i Slangerup till väl tilltagna lokaler i Hedehusene utanför Köpenhamn, och dåvarande vd Tim Silberman berättade för Packnews att man skulle producera tjugo miljoner flaskor och att nya maskiner var beställda för att klara det. Sen blev det tyst. Inte någon flaska verkar ha hittat ut på marknaden, åtminstone har man inte talat om det i så fall.
När Packnews börjar gräva lite i detta visar det sig att fabriken i Hedehusene är stängd. Erik Nielsen som är Team Leader Global Communications på Alpla i Österrike meddelar på en fråga att Paboco för närvarande genomgår en rekonstruktion och att mer info kommer längre fram i år.
Ny strategi
Packnews har grävt vidare via källor utanför Alpla och det framgår att maskinerna som var beställda mer eller mindre bara vände i Danmark och sedan sändes till Österrike där man formulerat om sin strategi. En ny produktion byggs upp där under en ny ledning och ny kompetens har anställts. Det känns nu, precis som tidigare, att det måste vara mycket fokus på barriären. Själva flaskproduktionen är löst.
Enligt en källa har det funnits en frustration över att det har tagit så väldigt lång tid att komma framåt och man har känt att det behövdes ett omtag. Det måste bli kommersiellt vid något tillfälle.
Det går inte att komma ifrån att tänka på den gamla folksagan om Mäster Skräddare där en beställd rock blir mindre och mindre för varje gång beställaren ska hämta den för att sluta med att ”det bidde en tumme”, det vill säga en stor plan som slutar i något mycket mindre.
