Svenskar vill se tuffare regler för plastanvändningen för att komma åt problemen med plast. Bland annat är stödet starkt för att införa ett utökat pantsystem, framgår i en opinionsundersökning.
18 förslag på hur plast kan regleras fick stöd i undersökningen. Resultaten visar att även hur långtgående förslagen än var så fick alla ändå grönt ljus.
– Vår undersökning visar att svenskar tycker att nuvarande plasthantering innebär stora miljöproblem, och att man gärna ser hårdare tag från politiskt håll. Störst ansvar för att ta itu med problemen lägger befolkningen på industrin, men även individer och EU:s institutioner ses som viktiga spelare, säger Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
Högt stöd för pantsystem
De mer mjukare förslagen i undersökningen fick ett högre stöd – standardiserad information på förpackningar, att nya produkter ska kunna återvinnas och statlig subvention av miljövänligare materialproduktion. Mer tvingande insatser, som skatt på engångsprodukter och förbud mot fossilbaserad plast år 2030 fick däremot mindre stöd.
Starkt stöd fick förslaget att införa tull på importerad fossilbaserad plast. Och attt införa ett utökat pantsystem sticker ut, det trots att konsumenten då skulle få betala mer för produkten i affären får denna reglering högt stöd i alla samhällsgrupper.
– I Sverige upplevs pantsystemet som opolitiskt, kanske eftersom vi är vana vid det. Att utöka systemet med fler produkter kan därför vara ett bra första steg framåt, både vad gäller att skapa legitimitet för ytterligare åtgärder och bidra till mer återvinning, säger Karl Holmberg.
– I Sverige upplevs pantsystemet som opolitiskt, kanske eftersom vi är vana vid det. Att utöka systemet med fler produkter kan därför vara ett bra första steg framåt, både vad gäller att skapa legitimitet för ytterligare åtgärder och bidra till mer återvinning.
Ta inspiration av andra länder
Sammantaget skriver forskarna bakom rapporten att det i allmänhet finns ett stort stöd för att ta itu med de problem som är kopplade till plast och att beslutsfattare inte bör vara rädda för att reglera bort plastens avarter.
För att påskynda omställningen rekommenderar forskarna att ta lärdom av andra länder. I Australien används ett enhetligt system för att märka upp hur förpackningar ska återvinnas och därmed underlätta återvinningen för konsumenter. I tyska staden Freiburg används återanvändbara koppar i ett lokalt system som nästan har ersatt engångskoppar.
– På sikt måste vi höja ambitionsnivån, och då kommer mer långtgående förändringar som bygger på resurssmart användning där återbruk, reparation och delning får en mer given roll i våra konsumtionsmönster att krävas, säger Johannes Stripple, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.
Enkätsvar till rapport
I undersökningen framgår också att kvinnor är betydligt mer positiva till långtgående åtgärder än vad män är. Och ur politisk synvinkel ställer sig vänsterväljare bakom en hårdare plastpolitik i högre grad än de som står till höger politiskt.
Undersökningen innefattar enkätsvar från 1069 personer, och genomfördes med hjälp av SOM-insitutet. En rapport har tagits fram baserat på undersökningen: The future of plastics? Swedish public opinion on plastics policies. Den är skriven av Karl Holmberg, Sara Persson and Johannes Stripple.
