Ny undersökning visar att svenskar är splittrade kring plastpåseskatten

PUBLICERAD: 29 februari 2024
UPPDATERAD: 29 februari
Foto: Dreamstime

Nedräkningen till att plastpåseskatten försvinner har börjat och den 1 november i år försvinner den. Åsikterna om att skatten försvinner är minst sagt splittrade, och över hälften av alla svenskar tycker det är viktigt att användningen av plastpåsar fortsätter att minska. Det visar en ny Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra.

Enligt Naturvårdsverket användes det under 2022 i snitt 17 plastpåsar per person, totalt 176 miljoner påsar i Sverige. Det är en stor minskning jämfört med 2017 då vi förbrukade 83 plastpåsar per person och år.
Förbrukning av plastbärkassar i Sverige

År     Antal per person och år
2017      83
2018     77
2019     74
2020     55
2021     14
2022    17

I undersökningen svarar 35 procent av svenskarna att de tycker plastpåsar är ett miljöproblem och fler än hälften av svenskarna, 51 procent, tycker det är viktigt att vi minskar användningen av dessa.

Det är jämt mellan positiv och negativ inställning till indragen plastpåseskatt. 39 procent av svenskarna svarar att de är positiva till att skatten tas bort medan 38 procent är negativa. Resterande svarar vet ej eller är neutrala i frågan. Män, höginkomsttagare samt anställda i privat sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket positiva till att skatten tas bort medan kvinnor, studerande eller anställda i offentlig sektor är överrepresenterade bland de som är ganska eller mycket negativa till att skatten tas bort. Det finns också tydliga partipolitiska skillnader där Tidöpartiernas sympatisörer i större utsträckning är positiva till att skatten försvinner.

–Oavsett plastpåseskattens framtid kommer det krävas insatser för att hålla förbrukningen av plastpåsar nere. Inte minst fortsatt information till konsumenter om att återanvända och återvinna sina plastpåsar, och framför allt inte slänga dem i naturen. Annars är vi tillbaka på ruta ett, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nästan 50 000 skräpiga plastpåsar på en vecka

Plastpåsar blir ett flyktigt avfall när de slängs i naturen.På grund av sin låga vikt och sitt vindfång ligger de sällan kvar på en plan yta särskilt länge. De blåser i väg och fastnar i buskar och träd, hamnar i diken längs vägar, i skogsområden och i vattendrag, sjöar och hav. Därför är det svårt att få en rättvisande bild av plastpåsar som skräp i stadsmiljö.

Trots en sannolik underskattning visade resultaten från den nationella skräpmätningen 2020 att nästan 50 000 plastpåsar, varav 25 200 plastpåsar från matvaru- och klädesbutiker och 21 300 mindre plastpåsar såsom fruktpåsar, slängdes på marken under en enda sommarvecka i stadskärnorna i Sveriges 290 centralorter.

–Vi är så klart positiva till att användandet av plastpåsar går åt rätt håll, men faktum är att vi fortfarande hittar plastpåsar i våra skräpmätningar. Med 176 miljoner plastpåsar i omlopp räcker det att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar, säger Johanna Ragnartz.

Senaste nytt

Prishöjningar på wellpapp enligt PackIndx

De större tillverkarna av wellpapp i Sverige som DS Smith, Smurfit Westrock och Stora Enso har aviserat om prisökningar på 4,7 till 6,9 procent senaste månaderna enligt PackIndx.
Packindx-Packnews-900x600-20250516
Prishöjningar på wellpapp enligt PackIndx

Robotfactory visade automatiskt skärsystem på ett Zünd D3-skärbord

Under den nyligen avslutade  mässan Fespa i Berlin visade Robotfactory sitt automatiserade skärsystem med två ABB-industrirobotar i samarbete med ett industriellt Zünd D3-skärbord.
robot_01
Robotfactory visade automatiskt skärsystem på ett Zünd D3-skärbord

Labelexpo Europe utökas med teknik för falskartongtillverkning

Det är inte ovanligt att etikettproducenter även tillverkar falskartong i lite mindre storlekar i sina pressar. Detta återspeglas nu på årets Labelexpo Europe som utökas till att omfatta teknik för falskartong.
lsbel
Labelexpo Europe utökas med teknik för falskartongtillverkning

Novusundersökning visar att många har problem med svåröppnade förpackningar

När det krävs vassa verktyg eller hjälp för att öppna en medicinburk eller livsmedelsförpackning är något fel. För många reumatiker är detta vardag – men en ny undersökning från Novus visar att problemen med svåröppnade förpackningar är utbredda i hela befolkningen. Det kommer kanske inte som en nyhet för oss i branschen? Öppningsbarhet har ju diskuterats sedan 1960-talet.
uk-enkat-utvaldx
Novusundersökning visar att många har problem med svåröppnade förpackningar

Läs vidare

Starbucks lanserar plastfria kaffemuggar

En ny version av Starbucks ikoniska vita kopp har i dagarna lanserats i Europa. Efter mycket forskning och utveckling har Starbucks nu en mugg där plastlinern ersatts med en mineralcoating. Engångslocken i plast har också ersatts med fiberalternativ, belagda med samma mineralbaserade material. Den nya muggen är certifierad som hemmakomposterbar och i stor utsträckning återvinningsbar.
astar
Starbucks lanserar plastfria kaffemuggar

Håll Sverige Rent undrar vem som ska jobba mot nedskräpning nu

Stiftelsen Håll Sverige Rent står inför en avgörande fråga, vem ska betala för arbetet med att forma normer och beteenden gällande nedskräpning i samhället? Den statliga finansieringen har helt försvunnit, producenterna av engångsplastprodukter får delvis ta kostnaden om bidraget blir noll kronor, men kanske kan klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ändra på det i vårbudgeten. Det skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz i det här debattinlägget.
Johannax
Håll Sverige Rent undrar vem som ska jobba mot nedskräpning nu

DePoly i Schweiz etablerar demoanläggning för unik återvinning av PET- och polyesteravfall

Schweiziska DePoly inviger i sommar en demoanläggning med en kapacitet på 500 ton per år för att ge gårdagens plast ett nytt syfte, samtidigt som de säkrar 23 miljoner dollar från sponsorer.
depoly1
DePoly i Schweiz etablerar demoanläggning för unik återvinning av PET- och polyesteravfall

Hämnas vi på lagen om fastsatta förslutningar?

Det är många som retar sig på kravet att förslutningarna av plast ska sitta fast på förpackningen, ett EU-beslut som förväntas minska nedskräpningen i naturen. I Håll Sverige Rents nationella skräpmätning verkar det som att resultatet blivit tvärt om.
Tethered_caps_survey_Sidel_01
Hämnas vi på lagen om fastsatta förslutningar?