Kontinuerlig förbättring av miljöavtrycket från papperssäckar

PUBLICERAD: 31 januari 2024
UPPDATERAD: 31 januari
Eurosac_CO2-Footprint_Grafik_2023

Mellan år 2007 och 2021 minskade kolintensiteten i en enda papperssäck med 28 procent enligt den europeiska kraftpappers- och papperssäcksindustrin. Detta är resultatet av den senaste koldioxidavtrycksanalysen på europeiska papperssäckar.

Analysen har genomförts av svenska RISE på uppdrag av European Paper Sack Research Group (ESG), ett samarbete mellan EUROSAC och CEPI Eurokraft. Dessutom minskade den fossila kolpåverkan per ton säckkraftpapper med 26 procent under samma tid.

Den nyligen genomförda LCA-studien av RISE rapporterar en konsekvent nedåtgående trend i den fossila kolpåverkan från vagga till grind från genomsnittliga europeiska säckkraftpapper och papperssäckar. Från år 2018 till 2021 fortsatte denna nedgång: effekten per ton säckkraftpapper förbättrades med 5 procent – från 442 kilo CO2e till 421 kilo CO2e. Det fossila koldioxidavtrycket från papperssäckar såg också en liten förbättring med 1 procent, från 87 gram CO2e år 2018 till 86 gram CO2e per säck år 2021. Med 61 procent är utsläppen från produktionen av säckkraftpapper den dominerande faktorn för resultat av en genomsnittlig europeisk papperssäck.

På väg mot klimatneutralitet

När man jämför de senaste uppgifterna med resultaten från den första LCA som genomfördes av ESG år 2007, finns en betydande minskning av fossil kolpåverkan per ton säckkraftpapper med cirka 26 procent – från 570 kilo CO2e till 421 kilo CO2e. Orsakerna till det är främst färre utsläpp från nettoköpt nätel och från förbränning av bränslen som förbrukas av bruken. Sett per papperssäck är minskningen ännu högre, från 118 gram CO2e per säck år 2007 till 86 gram CO2e per säck 2021. Detta är en förbättring på 28 procent. Det kan hänföras till minskad säckvikt och förbrukning av fossila bränslen.

– Det är bra att notera att även små steg leder till stora förändringar i det långa loppet. Eftersom våra medlemmar är engagerade i att kontinuerligt förbättra hållbarheten i sin tillverkningsverksamhet, har vi spårat vår industris energianvändning och utsläpp i mer än femton år. Dessa data ger oss en förståelse för vilka spakar vi ska dra för att nå nästa nivå för att minska vår miljöpåverkan, förklarar Catherine Plitzko-Kerninon, generaldelegat, EUROSAC.

– I takt med att hela värdekedjan får betydelse för ett hållbart företagande, använder fler och fler intressenter vår data för att få insikter om hur man bemästrar vägen mot klimatneutralitet.

Mest förnybar energianvändning

Beroendet av fossila bränslen i säckkraftproduktionen minskar. Den externa förbrukningen av fossila bränslen har minskat med 9 procent från år 2015 till 2021. En hög grad av förnybara energikällor används 2021. Totalt står biobränslen för 92 procent av alla bränslen som förbrukas på plats, 78 procent av dem genereras i bruket under produktionsprocessen. Dessutom producerar bruken 59 procent av sitt eget elbehov. Av den inköpta elnätet som brukade 2021 identifierades 29 procent som ”grön” el.

Lösning med låg kolhalt

När unga träd växer absorberar de koldioxid (CO2) från atmosfären. Kolet lagras i skogsprodukter som papperssäckar under deras livscykel. När man tar med biogena borttag från vagga till grind såväl som utsläpp i beräkningen, skulle koldioxidavtrycket till och med vara negativt.

– Detta förstärker det faktum att papperssäckar är en koldioxidsnål lösning, potentiellt till och med en kolnegativ lösning, kommenterar Catherine Plitzko-Kerninon.

Att även ta hänsyn till scenarierna för uttjänta papperssäckar skulle till och med ge en mer komplett bild från vagga till grav. Denna metod är dock problematisk på grund av datanoggrannheten.

– I en cirkulär ekonomi är återvinning naturligtvis det föredragna scenariot. Återvinningen av pappers- och kartongprodukter har en annan fördel: den fördröjer den lagrade CO2 från att återvända till atmosfären, sager Catherine Plitzko-Kerninon.

Senaste nytt

Prishöjningar på wellpapp enligt PackIndx

De större tillverkarna av wellpapp i Sverige som DS Smith, Smurfit Westrock och Stora Enso har aviserat om prisökningar på 4,7 till 6,9 procent senaste månaderna enligt PackIndx.
Packindx-Packnews-900x600-20250516
Prishöjningar på wellpapp enligt PackIndx

Robotfactory visade automatiskt skärsystem på ett Zünd D3-skärbord

Under den nyligen avslutade  mässan Fespa i Berlin visade Robotfactory sitt automatiserade skärsystem med två ABB-industrirobotar i samarbete med ett industriellt Zünd D3-skärbord.
robot_01
Robotfactory visade automatiskt skärsystem på ett Zünd D3-skärbord

Labelexpo Europe utökas med teknik för falskartongtillverkning

Det är inte ovanligt att etikettproducenter även tillverkar falskartong i lite mindre storlekar i sina pressar. Detta återspeglas nu på årets Labelexpo Europe som utökas till att omfatta teknik för falskartong.
lsbel
Labelexpo Europe utökas med teknik för falskartongtillverkning

Novusundersökning visar att många har problem med svåröppnade förpackningar

När det krävs vassa verktyg eller hjälp för att öppna en medicinburk eller livsmedelsförpackning är något fel. För många reumatiker är detta vardag – men en ny undersökning från Novus visar att problemen med svåröppnade förpackningar är utbredda i hela befolkningen. Det kommer kanske inte som en nyhet för oss i branschen? Öppningsbarhet har ju diskuterats sedan 1960-talet.
uk-enkat-utvaldx
Novusundersökning visar att många har problem med svåröppnade förpackningar

Läs vidare

Starbucks lanserar plastfria kaffemuggar

En ny version av Starbucks ikoniska vita kopp har i dagarna lanserats i Europa. Efter mycket forskning och utveckling har Starbucks nu en mugg där plastlinern ersatts med en mineralcoating. Engångslocken i plast har också ersatts med fiberalternativ, belagda med samma mineralbaserade material. Den nya muggen är certifierad som hemmakomposterbar och i stor utsträckning återvinningsbar.
astar
Starbucks lanserar plastfria kaffemuggar

Håll Sverige Rent undrar vem som ska jobba mot nedskräpning nu

Stiftelsen Håll Sverige Rent står inför en avgörande fråga, vem ska betala för arbetet med att forma normer och beteenden gällande nedskräpning i samhället? Den statliga finansieringen har helt försvunnit, producenterna av engångsplastprodukter får delvis ta kostnaden om bidraget blir noll kronor, men kanske kan klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ändra på det i vårbudgeten. Det skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz i det här debattinlägget.
Johannax
Håll Sverige Rent undrar vem som ska jobba mot nedskräpning nu

DePoly i Schweiz etablerar demoanläggning för unik återvinning av PET- och polyesteravfall

Schweiziska DePoly inviger i sommar en demoanläggning med en kapacitet på 500 ton per år för att ge gårdagens plast ett nytt syfte, samtidigt som de säkrar 23 miljoner dollar från sponsorer.
depoly1
DePoly i Schweiz etablerar demoanläggning för unik återvinning av PET- och polyesteravfall

Hämnas vi på lagen om fastsatta förslutningar?

Det är många som retar sig på kravet att förslutningarna av plast ska sitta fast på förpackningen, ett EU-beslut som förväntas minska nedskräpningen i naturen. I Håll Sverige Rents nationella skräpmätning verkar det som att resultatet blivit tvärt om.
Tethered_caps_survey_Sidel_01
Hämnas vi på lagen om fastsatta förslutningar?