Nyligen kunde vi på Packnews.se berätta att livsmedelsföretaget Pauligs riskkapitalgren, PINC, investerat i företaget Glenntex i Göteborg. Företaget forskar inom området grafenförstärkta kompositer och har i tester kunnat minska behovet av plast radikalt i förpackningar. Vi tog ett möte med Glenntex vd, Anders Sonesson, för att få veta lite mer.
Glenntex är ett startup-företag som knoppats av från Chalmers. Det grundades av Govin Induchoodans som är företagets COO för ett antal år sedan. Govin har länge jobbat med att funktionalisera grafen och har visat att man med hjälp av nanoteknik kan binda grafen till plast och nå intressanta fördelar. På temat ”alla heter Glenn i Göteborg” kom man att lägga till ordet Glenn framför tex. Ursprungligen var det textilier och grafen som företaget var inriktat på. Nu har man styrt över på plast och speciellt då plastlaminat för användning i förpackningar där man ser intressanta möjligheter.
Glenntex forskar och utvecklar grafenförstärkta kompositer för att driva hållbar innovation. Genom avancerad nanoteknik utvecklar företaget smartare, mer hållbara och återvinningsbara plastmaterial som minskar CO₂-utsläpp och främjar en cirkulär ekonomi. Med en tydlig ambition att minimera miljöpåverkan omdefinierar Glenntex materialdesign för en mer hållbar framtid.
– Vi ser stora möjligheter för grafen inom förpackningar, då främst i olika plastlaminat. I något skikt i laminatet kan man tillsätta grafen och nå intressanta egenskaper, säger Anders Sonesson som är vd för Glenntex.
Unik teknologi enligt Paulig
En livsmedelsjätte som sett möjligheterna och nu investerat i Glenntex är Paulig med varumärken som Santa Maria och RIsenta på den svenska marknaden som satsar via sin riskkapitalgren, PINC.
– Vi har varit på jakt efter förpackningsföretag som kan lösa några av problemen med petroleumbaserad plast och samtidigt möter EU:s nya regleringar och Pauligs hållbarhetsmål. Glenntex utmärker sig i detta avseende med sin unika teknologi och förmåga att integrera med befintliga produktions- och återvinningsprocesser, säger Erika Hombert, Senior Investment Manager på PINC.
Grafen är ett intressant material som funnits med som ett framtida material inom många områden under ganska lång tid. Ett tag var det väldigt mycket ”hype” runt det och det sågs som en lösning överallt. Nu har det balanserat upp sig och riktigt intressanta områden har utkristalliserats. Dit hör laminatplaster till förpackningar.
– Vi tillverkar inte grafen, den köper vi och sedan anpassar, eller funktionaliserar den till användningsområdet. Vi producerar helt enkelt en skräddarsydd masterbatch som plastkonverteraren har nytta av, säger Anders Sonesson.
Masterbatchen, som blir en del av ett skikt i laminatet, ökar materialets styrka och barriäregenskaper, något som naturligtvis är intressant för användarna.
– Masterbatchen kan användas i existerande produktionsanläggningar utan stora investeringar vilket är viktigt om tekniken ska få genomslag.
Spara trettio procent plast
Via proof-of concept projekt kan företaget visa att deras teknik gör det enligt uppgift möjligt att minska behovet av nyproducerad plast i förpackningar med upp till trettio procent. Den möjliggör även en högre andel återvunnen plast i förpackningar utan att kompromissa med prestanda, vilket ger bättre förutsättningar för återvinning och återanvändning, bland annat inom livsmedelsindustrin.
– Att kunna minska mängden råvara med upp till trettio procent utan att egentligen påverka egenskaperna negativt är naturligtvis mycket intressant för många. Det kanske inte handlar så mycket om ekonomi som om miljöfrågor, grafen har en kostnad men genom att man kan använda så mycket mindre plastråvara jämnar det ut sig. Mindre mängd material och lättare transporter av råvara och färdiga förpackningar är plus för miljön. CO₂-utsläppen minskar.
Blir starka och täta
Det är i normalfallet små mängder grafen som behöver tillsättas för att nå nya, intressanta egenskaper. Rent toxiskt har man inte heller kunnat påvisa några risker, vilket så klart är ett måste om materialet ska kunna användas i livsmedelssammanhang.
– Vi har gjort många tester, till exempel med så kallad havsplast, det vill säga plast som samlats i kustnära områden och tillverkat till exempel lådor av det och kunnat konstatera att de blir väldigt starka och täta.
Starkare efter återvinning
Om grafenförstärkta plastmaterial ska ha en framtid krävs det naturligtvis att de kan vara cirkulära, det vill säga de måste kunna återvinnas och återanvändas.
– Vi har kunnat påvisa att ett plastmaterial med vår masterbatch som återvinns blir mycket starkare som regranulat än material utan grafen. Nedbrytningen av polymerkedjorna är mindre och det är ett starkt argument, man får ett material som kan återvinnas fler gånger och med högre styrka.
En fråga som Anders Sonesson inte riktigt kan svara på ännu är vad som händer om de grafenförstärkta materialen blandas med andra material, utan grafen. Det regranulat som blir resultatet kommer då också att innehålla grafen, men så klart i normalfallet i mindre skala. Hur kommer det att på sikt påverka återvinningsströmmarna i så fall, är det alltid önskvärt med ett grafenförstärkt material till exempel?
– Det är en intressant fråga, värd att följa upp, men i dagsläget ser vi stora fördelar med att kunna nå fram med recyclat med en högre styrka än vad som varit möjligt tidigare. Det möjliggör en högre andel återvunnen plast i förpackningar utan att kompromissa med prestanda.
– Vi är mycket glada över att ha PINC ombord. Vi har redan sett stort intresse från globala aktörer och fått imponerande pilotprojekt inom livsmedelsindustrin. PINC är den perfekta partnern för vår resa framåt, med sin branschkännedom och sitt internationella nätverk, säger Anders Sonesson.
Med i bilden finns även Chalmers Venture, ett investeringsbolag kopplat till Chalmers samt Almi Invest. Tillsammans med Paulig har de sagt att man är beredda att investera vidare i företagets utveckling.
