Lerum, Arla, Trioworld Lundin och Den Stolte Hane vann Grønt Punkt Norges Plastløfte-priser för sina innovativa och hållbara förpackningar.
Fyra företag hedrades med Plastløfteprisene 2025 efter att ha utmärkt sig med förpackningsförbättringar under det senaste året. Priserna delades ut den 9 april då stora delar av förpackningsindustrin samlades på Sommerro i Oslo.
– Årets pristagare har satt standarden högt och visar att det lönar sig att investera i mer cirkulära förpackningslösningar. Alla företag som tagit Plastløftet inspirerar resten av näringslivet att följa efter och visa att förpackningar är en viktig del av företagens miljöförbättringar, säger vd Jaana Røine på Grønt Punkt Norge.
Plastløftet startades 2019 av Grønt Punkt Norge, för att få fler företag att engagera sig för att arbeta mot en mer cirkulär plastekonomi. I år delades Plastløfteprisene ut för sjätte gången.
Priset för ”Design for Recycling” gick till Arla Foods för sin nya förpackning för Apetina riven ost i monomaterial. Priset för ”Ökad användning av återvunnen plast” gick till Trioworld Lundin för deras systematiska arbete med att använda mer återvunnen hushållsplast. Lerum fick priset för ”Reduktion av onödig plast” för sina nya förpackningar för juice och läsk, där man bland annat ändrat flaskdesign och etiketter. ”Sustainability Award” gick till Den Stolte Hane för deras övergång från tråg till återvinningsbara PP-påsar för större delen av deras sortiment för kommersiellt och industriellt bruk.
Green Dot Norway vill betona att det inte bara är pristagarna som förtjänar ära och ära. Totalt har 94 företag genomfört Plastlöftet 2024. Tillsammans har de uppnått följande:
Använde 9 014 ton återvunnen plast.
Skurit bort 1 316 ton plast.
Förbättrad återvinningsbarhet av 534 ton plast.
– Alla som vinner Plastløftet och alla som nominerar kandidater till Plastløftet är pionjärer för att förbättra plastförpackningar. Det är beundransvärt hur mycket kraft alla våra medlemmar lägger ner, säger Karl Johan Ingvaldsen, vd för återvinningsföretaget Plastretur.
Helt ny förpackningsdesign
Juice- och läsktillverkaren Lerum vann priset för plastreducering. Genom att göra ett antal förändringar på sina flaskor har de sparat totalt 61 ton plast år 2024. Flaskorna har blivit tunnare och flaskhalsen kortare. Dessutom har de tagit bort etiketter och gått över till tunnare stretchfilm.
– Det är positivt att de har förbättrat flera aspekter av förpackningen, vilket också ökar fyllnadsgraden och ger mindre utsläpp vid transport, skriver juryn i sin motivering.
Erkännandet för förpackningsarbetet betyder mycket för företaget vid Sognefjorden.
– Vi uppskattar detta oerhört. Vi har genomfört stora förändringar som inte hade varit möjliga utan våra leverantörer, medarbetare och sist men inte minst våra kunder. Vi måste också tacka Grønt Punkt Norge för att de uppmärksammar sådana här initiativ. Det ger oss ytterligare inspiration, säger Hans Christian Bjerketveit, chef för affärsutveckling i Lerum.
De övriga nominerade till priset var Lantmännen Unibake för sina nya påsar för Hattingbullar och Hennig-Olsen för sin nya och tunnare glassförpackning för Sørlandis.
Juryns resonemang
Lerum har vitaliserat sin juice- och läskportfölj 2024. I detta arbete har man lyckats minska plastanvändningen på flaskor med 12 procent, vilket sparar över 52 ton plast, har skurit ner halsetikettena vilket sparar 2,6 ton plast och gått över till en tunnare plastfolie som sparar 6,2 tunn plast. Totalt minskar detta plastanvändningen med 10 procent, vilket innebär nästan 61 ton plast. Dessutom använder de 12 ton mer återvunnen plast genom att gå över till krympfilm med 30 procent återvunnen plast, och minska mängden kartong i D-paketet, vilket minskar kartonganvändningen med 900 kg. Dessa åtgärder bidrar till en effektivare produktion, vilket minskar avfall och energiförbrukning, samt ökar fyllnadsgraden, vilket ger lägre utsläpp från transporter. Det är positivt att de har förbättrat flera aspekter av sina förpackningar och uppnått så bra resultat.
Juryns kommentar till övriga nominerade
Lantmännen Unibake bytte 2024 från PA/PE-laminat till PE-monoplast i påsarna på Hattingsortimentet på bageriet i Lier. Förutom att plasten är återvinningsbar har det resulterat i tunnare påsar. Det minskar plastanvändningen med 6 ton per år om man bara ser till de produkter som direkt ersattes och över 11 ton om man räknar in nylanseringarna 2024. Det är bra att en övergång till ett återvinningsbart material också ger minskad plastanvändning.
Hennig-Olsen Is lanserade sin nya Sørlandsglasserie 2024 i ny förpackning, vilket minskade plastanvändningen med 45 ton. Efter omstruktureringen 2018, som resulterade i en besparing på 50 ton, var man skeptisk till om man skulle kunna minska ytterligare. Det lyckas de trots allt med genom omfattande tester och nära samarbete med leverantören Skanem Bergen. Det är positivt att se att de ständigt arbetar med att förbättra förpackningen och inte nöjer sig med de resultat de uppnådde i den tidigare förbättringen.
88 procent återvunnen hushållsplast
Priset för ökad användning av återvunnen plast gick till Trioworld Lundin, som är mest känt för sina bärkassar och avfallspåsar. Sedan 2012 har företaget aktivt arbetat med att använda återvunnen plast i sina produkter. Målet är att 90 procent av plasten de använder ska vara återvunnen hushållsplast och 2024 uppnådde de 88 procent.
Tyvärr kunde inte Trioworld närvara under prisutdelningen, men jublet var stort när beskedet om segern kom.
– Vi på Trioworld Lundin är otroligt glada och stolta över att vinna Plastløftet. Det här priset visar att vi har valt rätt väg framåt och kommer att fortsätta utveckla våra bärkassar och avfallspåsar på ett hållbart och klimatsmart sätt, säger vd Per Englund på Trioworld Lundin.
De övriga nominerade till priset var Unilever Norge för sina Knorr 5-kilos hinkar för den kommersiella marknaden och Bama Gruppen för sin nya bärförpackning.
Juryns resonemang
Sedan 2012 har Trioworld Lundin aktivt arbetat för att använda så mycket återvunnen plast som möjligt i sina produkter och har som mål att 90 procent av plasten de använder ska vara återvunnen hushållsplast. De har nästan nått sitt mål med 88 procent under 2024. Det är bra att en så stor del av plasten de använder återvinns, och att de RecyClass certifierar den återvunna plasten, vilket säkerställer spårbarhet.
Juryns kommentar till övriga nominerade
Foto: Grønt Punkt Norge
Unilever Norge AS har gått över till 99 procent kemiskt återvunnen PP i sina Knorr femkilos hinkar för den kommersiella livsmedelsmarknaden. Detta uppgår till nästan 3 ton återvunnen plast, och är en del av Unilevers globala åtagande att använda 25 procent återvunnen plast i sin totala portfölj till 2025, minska sitt jungfruliga plastfotavtryck med 30 procent till år 2026 och 40 procent till 2028. Det är positivt att aktörerna arbetar strategiskt för att byta till så mycket återvunnen plast som möjligt där det är nödvändigt och satsar på kemisk återvunnen plast där det är nödvändigt.
BAMA har gått över till återvunnen plast i sin bärförpackning för NorgesGruppen. Det innebär att förpackningarna för blåbär, björnbär, hallon och vinbär nu är gjorda av återvunnen PET, vilket innebär att de har ersatt nästan 75 ton jungfrulig plast. Det är särskilt positivt att Bama vill använda rPET från PET-tråg i stället för från PET-flaskor. Mellan 10 och 15 procent av rPET på bärförpackningen kommer från återvunnen hushållsplast från ”tray-2-tray”.
Återvinningsbar påse för ost
Priset för design för återvinning i år gick till Arla Foods och deras nya förpackning för Arla Apetina riven ost. Påsen, som tidigare var gjord av ett laminat, består nu endast av PP. Juryn lyfter också fram att förpackningsbytet inte har skett på bekostnad av hållbarheten.
– Det är mycket bra att man hittar återvinningsbara lösningar för förpackningar för produkter som har höga barriärkrav, konstaterar juryn.
Arla är en global mejeriproducent, men i detta projekt har Norge varit pilotproducent och därför är det extra speciellt för det norska förpackningsteamet att få både erkännande och inte minst pris för sitt arbete.
– Det är riktigt roligt att vinna ett pris, speciellt i konkurrens med alla andra bra kandidater. Vi ser verkligen fram emot att ta hem priset och dela det med våra kollegor, säger Thomas Enger, produktkoordinator på Arla Foods.
De andra nominerade till priset var Orkla Foods för sin nya förpackning för Mr Lee nudlar i monomaterial och Brynild för sin nya Minimixpåse där de både har gått över till ren PE, minskat påsens höjd och minskat tryckytan.
Juryns resonemang
I oktober 2024 bytte Arla förpackningen av Arla Apetinas rivna ostserie från PA/PE-laminat till PP med EVOH, utan att påverka ostens hållbarhet. Från lanseringen i oktober till december uppgick de sålda varorna till nästan 5,5 ton återvinningsbara förpackningar och kommer att uppgå till betydligt mer under de kommande åren. Det är mycket bra att man även hittar återvinningsbara lösningar för förpackningar för produkter som har höga barriärkrav och det är kul att Arla nu har lyckats med detta för riven ost.
Juryns kommentar till övriga nominerade
2024 bytte Orkla Foods Mr.Lee nudelpåsar från laminat i metalliserad PP-folie och kryddpåsarna från laminat med PET/PE/Aluminium till mono PP. Det innebär att nästan 23 ton fler plastförpackningar är återvinningsbara, medan förvaringstester i både ljus och mörker visar att hållbarheten bibehålls. Det är kul att Orkla nu har hittat förpackningar som är både återvinningsbara och mer intuitiva för slutanvändarna att sortera rätt.
Brynild har bytt förpackningen på Brynild Minimix genom att byta från PP/PE i påsarna till monomaterial PE och minska tryckytan på förpackningen till 60 procent. De har också minskat påsens höjd med 2 cm, vilket minskar plastanvändningen med 15 procent, minskat höjden på D-packet med 3 centimeter, vilket sparar 38 procent material, samt tagit bort lack från D-packet. Minskningen av höjden på D-pack ger ett extra lager och gör att de får plats med 33 procent mer gods på pallen, vilket minskar behovet av transport. De har även satt en symbol som säger ”tack för att du källsorterar” på framsidan av påsen. Det är bra att byte till monomaterial kan resultera i minskad materialanvändning, och det är särskilt positivt att de har minskat mängden tryck på påsarna.
Hållbarhetspriset
Hållbarhetspriset delas ut i samarbete med Matvett. De är imponerade av årets nominerade som visar att ledande aktörer i branschen tar ansvar, med konkreta och innovativa förpackningslösningar som hjälper till att behålla hållbarheten. Årets hållbarhetspris gick till Den Stolte Hane. De har bland annat bytt ut tråg mot återvinningsbara PP-påsar i sitt sortiment för kommersiellt och industriellt bruk.
– Den Stolte Hane visar att det är fullt möjligt att minska plastkonsumtionen utan att kompromissa med hållbarheten på maten. Genom att ersätta plasttråg med återvinningsbara påsar och använda engångsfrysning av kycklingfiléer underlättar de en mer flexibel portionering, vilket tillsammans är ett viktigt bidrag i kampen mot matsvinnet, säger General Manager Anne-Grete Haugen på Matvett.
– Vi uppskattar otroligt att vårt arbete uppmärksammas. Den här utmärkelsen är ett resultat av ett gott samarbete över hela företaget, säger Marte Dalsnes, affärsutvecklare och hållbarhetschef på Den Stolte Hane.
Övriga nominerade till priset var Bama Gruppen för en ny förpackningsmetod för tomater och UNIL för deras korvförpackning.
Juryns resonemang
Den Stolte Hane bytte från tråg till återvinningsbara PP-påsar vintern 2024/2025 för större delen av sitt sortiment för kommersiellt och industriellt bruk. Detta resulterar i en 75-procentig minskning av plast samtidigt som hållbarheten bibehålls. Bytet till påsar gör det också möjligt för dem att få plats med fler produkter på varje pall, vilket ger flera fördelar, inklusive minskad transport och lägre klimatavtryck. Dessutom är de frysta produkterna i påsar individuellt frysta med en helt ny IQF-frys, vilket kan bidra till att minska matsvinnet genom att du bara kan tina upp den mängd du behöver. Det är positivt att byte till förpackningar som minskar materialanvändningen bevarar hållbarheten, särskilt när detta kombineras med förändringar i frysprocessen som kan bidra till att minska matsvinnet.
Juryns kommentar till övriga nominerade
BAMA har utvecklat en ny förpackningsmetod med starkare sträckfilm som är korslaminerad för tomater. Detta har resulterat i en 34 procent minskning av materialanvändningen, vilket innebär att de använder över 4 ton mindre plast och samtidigt sparar 15 procent av tiden. Dessutom har det resulterat i bättre ventilation, bättre hållbarhet och mindre mängd mögliga tomater och terminalerna anser att den nya plasten är bättre att arbeta med. Det är bra att BAMA har lyckats minska matsvinnet från mögliga tomater, samtidigt som plastanvändningen minskat.
Foto: Grønt Punkt Norge
Tillsammans med Wipak och Fatland har UNIL utvecklat förpackningar i PP med EVOH för korv, utan att kompromissa med produktionskapacitet eller hållbarhet. De arbetar också med att ändra pappersetiketterna till ett material som är harmoniserat med huvudförpackningen och har inlett processen för att få förpackningen RecyClass-certifierad. De testar nu samma förpackningslösning på köttfärs, grillkorv, wienerkorv, bacon och biff. Det är jättebra att de har lyckats utveckla återvinningsbara förpackningar för korv utan att det påverkar deras hållbarhet, och det är särskilt positivt att de låter andra Fatland-kunder använda den lösning de har utvecklat.
Foto: Grønt Punkt Norge
