Sverige är på väg att tappa grundläggande utbildning inom förpackningar efter nya beslut från Myndigheten för Yrkeshögskolan. YH-utbildningen sker på fyra platser i Sverige, men snart blir det bara en kvar. Kanske har industrin en del av ansvaret för att det blivit så här?
Det är ett välkänt faktum att förpackningsindustrin saknar utbildad personal att anställa. Så har det varit i många år, men på samma gång verkar det inte finnas ett större engagemang i industrin för att hjälpa till med utbildning. De olika utbildningsenheterna får slita för att hitta så kallade LIA-platser, det vill säga Lära i arbete och när man väl hittat företag som säger sig vara beredda att ta emot eleverna under utbildningstiden är det inte heller enkelt att realisera det. Elever kan behöva söka kanske ett tiotal LIA-platser innan man får träff. Det är på sitt sätt lite uppseendeväckande att det är så. Prata vi om ett moment 22 där branschen behöver folk men är så dåligt bemannade att man inte har tid att ta emot elever?
Kanske helt utan utbildning i framtiden
Nackademin i Stockholm har Förpackningsutveckling, Broby Grafisk i Sunne har Förpackningsdesigner och Prepress & Print, PPD i Helsingborg har utbildar till Förpackningstekniker. Utbildningar som funnit i många år. Kvar finns förpackningsingenjörsutbildningen på Haganässkolan i Älmhult, som i jämförelse med de övriga utbildningarna är relativt nystartad. Där utexamineras de första ingenjörerna i maj och utbildningen går vidare genom att det är treårsprojekt man söker. Men frågan är väl vad som kommer att hända när det är dags för dem att söka på nytt? Sverige riskerar att i framtiden stå helt utan förpackningsutbildning. Att det inte är bra är ett understatement.
Ett mellanår
2025 blir ett mellanår för yrkeshögskolan. Bara 27 procent av de ansökningar som har kommit från utbildningsarrangörer beviljas, meddelar Myndigheten för yrkeshögskolan. ”Innebär förlorade jobb”, säger Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning, till Svenskt Näringsliv.
– Arbetslivets behov är en av de viktigaste faktorerna när vi bedömer en ansökan, men inte den enda, säger Veronika Appelqvist, chef på Enheten för analys och ansökan på MYH i en kommentar till samma tidning.
Andra faktorer är bland annat hur det befintliga utbudet av utbildningar ser ut och om utbildningen har en stark förankring i arbetslivet. Det ska framgå att och hur arbetslivet medverkat i framtagandet av utbildningen och det är viktigt att den sökande säkerställt att utbildningen leder till den kompetens arbetslivet har behov av. Allt som allt handlar gör myndigheten en samlad bedömning.
Hänger på förpackningsindustrin
Om utbildningen har en stark förankring i arbetslivet hänger så klart mycket på förpackningsindustrin. Har industrin tydligt visat att den här utbildningen behövs? Förmodligen inte. När de utbildningsansvariga inleder en ansökningsprocess, som tar lång tid att skriva ihop, gäller det att ha industrin med sig, att man får klara statement att det är viktigt med den här utbildningen och att man är beredd att hjälpa till, bland annat då med LIA-platser.
Myndigheten för yrkeshögskolan slår fast i de avslag man gett till förpackningsutbildningarna att de uppfyller kraven för att ingå i yrkeshögskolan och det låter ju lovande men sen kommer i samtliga fall en hänvisning till 5 kap. 5§ i Yrkeshögskoleförordningen som handlar om arbetslivets involvering samt inte minst var utbildningen är lokaliserad i förhållande till var jobben finns. I ett beslut står att utbildningen ”i låg grad kan anses svara mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eftersom den inte har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering”. Då pratar vi om Stockholm. När det gäller utbildningen i Skåne står det att ”utbildningen svarar även i lägre grad mot behovet av lämplig regional eller nationell placering eftersom beskrivningen av arbetslivets behov eller kompentenser om utbildningen ger – kopplat till samtliga FA-regioner utbildningen planerar att bedrivas i – saknas.”
Var finns arbetstillfällena?
En fråga man måste ställa sig är var myndigheten bedömer att arbetstillfällena finns? Förpackningsindustrin i Skåne är stor och det gäller även Stockholm. Med det som bakgrund måste utbildningen i Älmhult ligga illa till vid nästa ansökan. Nackademin har för övrigt sökt för utbildning på distans, och då kan man fråga sig hur den motiveringen fungerar?
Kay Thrygg har drivit förpackningsteknikerutbildningen sedan femton år och egentligen haft samma ansökan inför varje period, men självfallet uppdaterad. Bland annat har det framgått inom vilka fem yrkesroller de utbildade kan hamna.
– Jag har haft med samma yrkesroller hela tiden, för det är inget som ändrats, men nu är de helt plötsligt svaga, man säger att det är en svagare samstämmighet mellan de angivna yrkesrollerna, säger han.
– Det är hela tiden en hänvisning till paragraf fem i regelverket och det har resulterat i att alla tre fått avslag trots att det varit helt OK tidigare. Allt är egentligen samma omfattning i ansökningarna, men så klart justerade efter önskemål från YH-myndigheten.
– Ansökan är på 50 – 60 sidor och man får väga varje ord. Det tar upp till 150 mantimmar och sedan får man avslag.
– Om man nu bedömer att placeringarna är fel kan man till exempel fråga sig hur Broby Grafiska har kunnat få godkänt varje år.
För få som får jobb
En problemfaktor i det hela är hur många som får jobb inom förpackningsindustrin efter genomgången utbildning. Det sker en uppföljning efter ett halvår. Statistiken är inte särskilt lysande, det handlar om cirka trettio procent samtidigt som myndigheten har önskemål om mellan sjuttio och åttio procent. Finns det verkligen en arbetskraftsbrist?
– När det gäller LIA-platser krävs det mycket arbete och ett problem är att de företag som säger sig vara villiga att ta emot elever sedan måste svara på några frågor och bekräfta till myndigheten att det stämmer. Där är det ofta problem. Man måste påminna dem om att gå in och godkänna och det är inte alltid det fungerar tidsmässigt. Bekräftelserna hinner inte in innan ansökan stänger.
Hur det blir framöver är Kay Thrygg osäker på. Ska han sända in en ny ansökan och hoppas att den går igenom.
– Jag vet inte, problemet är att jag inte riktigt vet hur man ska ändra sin ansökan, det är ju det här som gäller, det går inte att göra på så många andra sätt. Vi får se, jag har samtidigt lite andra tankar inför framtiden. Det är oerhört mycket jobb med att ansöka och jag är ensam, har ingen personal som kan hjälpa till.
– Tyvärr hamnar förpackningsutbildningen verkligen i bakvatten efter detta.
Många avslag i Region Värmland
Peter Bared är utbildningsledare på Broby Grafiska. Han kommenterar det som hänt så här:
– Det var stora förändringar i myndighetens bedömningar i denna omgång.
– Vi kunde också se att region Värmland generellt fick mycket avslag om man ser till alla befintliga utbildningsanordnare i regionen. Flertalet av dessa fick liknande motivering till avslag – att behovet inte tydligt nog är kopplat till regionen. Vi fick också motivering till avslag att vi har en låg genomströmning. Av de tre tidigare utbildningsomgångar som avslutats så har totalt 83 personer påbörjat utbildningen, varav 60 tagit examen. Av dessa 60 är det endast 21 personer som helt eller till största del arbetar inom det verksamhetsområde som utbildningen avser.
– Vi diskuterar nu internt kring vad som är bästa vägen framåt mot nästa ansökningsomgång och kommer under våren att tillsammans med ledningsgrupper och övriga branschen att diskutera kring framtida behov för att kunna göra en så stark koppling som möjligt till verkliga behov i kommande ansökningar.
Även Broby Grafiskas grundutbildning till digital designer sätts på paus.
– Det är klart att det har stor påverkan på oss, säger skolledare Håkan Werme till tidningen Fryksdalsbygden. Utbildningarna pausas från nästa läsår, men pågående studenter kan slutföra sina studier.
I beskrivningen till varför utbildningen i förpackningsdesign nekas medel finns följande att läsa:
”Av ansökan framgår att arbetslivet varit med och utformat utbildningens innehåll och att det finns en efterfrågan på den kompetens som utbildningen ger, men att arbetslivet i huvudsak är lokaliserat utanför utbildningens geografiska närhet. Myndigheten bedömer därför att utbildningen i låg grad kan anses svara mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft.”
I beslutet kan man även läsa att av de tre tidigare utbildningsomgångar som avslutats så har totalt 83 personer påbörjat utbildningen, varav 60 tagit examen. Av dessa 60 är det endast 21 personer som helt eller till största del arbetar inom det verksamhetsområde som utbildningen avser.
– Det är klart att det har stor påverkan. Grundutbildningen är den största inkomstkällan för oss. I regel får man hålla yrkesutbildningar i tre års tid innan man behöver göra en ny ansökan, eftersom utbildningen ska matcha branschens behov, säger Håkan Werme.
– Förpackningsindustrin spelar en nyckelroll i hållbar utveckling och innovation, och tillgången till kvalificerad arbetskraft är avgörande för att möta framtidens utmaningar. Vi ser stora möjligheter framåt och arbetar aktivt för att anpassa våra utbildningar så att de alltid speglar näringslivets behov och branschens kompetenskrav. Självklart hoppas vi på fler utbildningar inom förpackningsutveckling, som kan bidra till att ytterligare stärka branschens utveckling och innovationskraft, säger Ulrika Hargö som är utbildningschef på Nackademin.
Myndigheten för yrkeshögskolans beslut går inte att överklaga så det är bara att bita ihop och komma igen för utbildningarna. Men att det inte är bra för förpackningsindustrin står klart. Utbildad personal är värd mycket.
