I PPWR, som klubbades före jul av EU, sägs att till 2030 ska tio procent av alla dryckesförpackningar som säljs i Sverige vara i återfyllningsbara förpackningar – i praktiken returglasflaskor i röda och blå plastbackar.
I dag utgör returglasflaskan cirka två procent av alla dryckesförpackningar och används primärt i restaurangverksamhet. Till 2040 är Kommissionens vision att den siffran ska uppgå till 40 procent, vilket vore den största förändringen på den svenska förpackningsmarkanden sedan införandet av aluminiumburken och pantsystemet på 80-talet, konstaterar organisationen Sveriges Bryggerier.
– Sveriges Bryggerier stödjer flera delar av förordningen och vi delar ambitionen om ökad cirkularitet, men beklagar att ministerrådet inte visat hänsyn till de nordiska länderna som sedan decennier har välutvecklade pantsystem för PET-flaskor och aluminiumburkar. Vi har ersatt de tunga returglasflaskorna med ett cirkulärt pantsystem för PET och burk som har samma låga miljöpåverkan som returglasflaskorna.
– Vår förhoppning har hela tiden varit att medlemsstater med pantsystem som redan uppnår lagstiftningens intention ska kunna medges nationella undantag från kravet på återfyllningsbara förpackningar. Där är vi tyvärr inte i dag, säger Anna-Karin Fondberg, vd Sveriges Bryggerier.
84 procent av alla dryckesförpackningar i Sverige är i dag aluminiumburkar och PET-flaskor. Tack vare ett väl utvecklat pantsystem och svenska konsumenters medvetenhet samlas 90 procent av dessa in, vilket placerar Sverige i global toppklass i återvinning. Utvecklingen har varit konsumentdriven och lett Sverige bort från systemet med röda och blåa dryckesbackar med returglasflaskor som var vanliga på 80- och 90-talet.
– Det investeras cirka 100 miljoner kronor varje år på förbättringar i pantsystemet för PET-flaskor och aluminiumburkar vilket lett till hög insamlingsgrad och ett lågt klimatavtryck. Den klimatinvesteringen riskeras nu när stora volymer dryck ska förflyttas till ett annat system.
– Bryssel har tydligt signalerat att det pantsystem som vi har byggt upp under 40 år ska minska, till förmån för det system vi hade på 80-talet. Jag hade haft förståelse för det om det hade ökade klimatnyttan, men det gör det inte. Det är också svårt att se den folkliga viljan i att än en gång börja släpa dryckesbackar fram och tillbaka från affären, säger Anna-Karin Fondberg.
Lagstiftningen omfattar öl, cider, läskedrycker och mineralvatten – men inte vin och sprit. Det kommer att vara upp till livsmedelsaffärer och systembolag att upplåta tillräckligt med yta för att göra plats för returglasflaskorna. Vissa undantag kommer att finnas för kiosker och mindre butiker. Lagstiftningen kommer nu att fortsätta utvecklas genom så kallade delegerade akter, kompletterande lagstiftning som beslutas på EU-nivå. Därefter väntar en implementering i Sverige före det att bestämmelserna träder i kraft till 2030.
