Trots åtgärder som innebär ökade krav på insamling och återvinning av förpackningar, ser Sverige ut att missa återvinningsmålen för förpackningar 2030. Det visar en färsk rapport från producentansvarsorganisationen Näringslivets Producentansvar (NPA), som analyserat vad som krävs för att nå målen.

– Sverige kommer inte att klara återvinningsmålen för förpackningar. Vi måste alla göra mer, vi som producentansvarsorganisation, kommuner, förpackningsproducenter, producenternas leverantörer, företag och hushåll. Men för att nå målen behövs också politiska beslut i alla delar av den komplicerade kedjan, säger Henrik Nilsson, chef Marknad & Samhällskontakter på NPA.
Rapporten “Återvinningsmålen för förpackningar 2030 – hur når vi dem?”, som har tagits fram av hållbarhetsbyrån 2050 Consulting, visar att det framför allt är plastförpackningar som har svårt att nå återvinningsmålet om 55 procent. Analysen visar att Sverige troligtvis kommer att hamna någonstans mellan 37 och 51 procent. Även pappersförpackningar ser ut att missa målet. För glas- och metallförpackningar ser det däremot ut som att Sverige kommer att nå återvinningsmålen.
– Det är väldigt mycket som pågår när det gäller återvinning av förpackningar med skärpta krav och ett utökat producentansvar, både på nationell nivå och inom EU. Dock visar analysen att fler åtgärder behöver komma på plats för att vi ska kunna nå målen. Rapporten sammanställer kunskap om hur mycket återvinningen kan öka tack vare olika åtgärder. Vi hoppas att den kan fungera som ett verktyg för alla som arbetar för en cirkulär ekonomi och bidrar till att fler förpackningar materialåtervinns, säger Malin Forsgren, partner på 2050 Consulting.

Om Sverige inte når återvinningsmålen innebär det, utöver högre utsläpp och slöseri med naturresurser, även ekonomiska konsekvenser i form av en straffavgift. 2024 betalade Sverige 2,7 miljarder kronor till EU för icke återvunna plastförpackningar.
Rapporten analyserar bland annat effekten av åtgärder som införande av fastighetsnära insamling, eftersorteringsanläggningar, kommunikationsinsatser, differentierad förpackningsavgift, införande av kvotplikt och mottagningsplatser.
Den viktigaste slutsatsen för att öka insamling och återvinning av förpackningar, är att det krävs ett ökat samarbete genom hela värdekedjan. Rapporten lyfter också behovet av en höjd kunskapsnivå hos allmänheten, där ett lösningsförslag är en nationell informationskampanj.
EU:s materialåtervinningsmål
Målsättningar återvinningsgrad,
förpackningar 2030
Plast 55 procent
Papper 85 procent
Glas 75 procent
Aluminium 60 procent
Järn 80 procent
Trä 30 procent
Plastförpackningar – möjlig återvinningsgrad (enligt rapporten)
Best case scenario: 51 procent
Worst case scenario: 37 procent
Pappersförpackningar – möjlig återvinningsgrad (enligt rapporten)
Best case scenario: 81 procent
Worst case scenario: 79 procent
Här kan du ladda ner rapporten!