Nu i sommar firas det hos Pronova Packaging Systems i Halmstad. Anledningen är företagets femtioårsjubileum. Pronova utvecklade ett unikt påspackningssystem som för många är kända under namnet Joker, ett system som i högsta grad lever kvar ännu. Firandet sker med personal och samarbetspartners.
Det var år 1975 som Jan Jostler startade en konstruktionsfirma som ritade olika typer av specialmaskiner, inte direkt mot förpackningsindustrin. Några år senare kom idén om påspackningssystemet som kom att kallas Joker upp. Man byggde en verkstad på den plats där företaget fortfarande finns i Halmstad, och började tillverka delar och monterade. Det visade sig vara en riktig satsning och förpackningsmaskiner blev snart den stora delen av verksamheten. Bland de allra första kunderna fanns Dambi och Peltor, som tillverkar hörselskydd. De senare är fortfarande kund hos Pronova.
Pronovas system bygger på förtillverkade, sammanlänkade påsar av plast som levereras till kunde i rulle. De hänger ihop som en kedja, med ett band i toppen som används för att trä upp påsarna på medarna som de sedan glider fram på. I det man kallar fyllsträckan går medarna isär och öppnar påsarna som sedan fylls antingen manuellt eller automatiskt. I nästa steg skärs toppen av och påsen svetsas, svetsen kyls och sedan faller den ner i en kartong eller mönsterpackas med hjälp av en robot. Packningen kan ske både horisontellt och vertikalt.
– Från början köpte vi påsarna från andra företag som tillverkade våra påsar på licens men i takt med att volymerna ökade började vi se på egen tillverkning och år 2000 startade vi egen filmblåsning och tillverkning av påsar med tryck, berättar Johan Jostler, son till Jan, som nu är vd.
– Med tiden har det blivit så att det är påsarna som svarar för en större del av vår omsättning på runt femtio miljoner kronor. Förutom att vi tillverkar själva har vi licensproduktion i England, Tyskland och Frankrike.
Fram till pandemin hade man den egna filmblåsningen och verksamheten gick i treskift. Pandemin ställde till det och samtidigt var det inte många i personalen som direkt gjorde vågen när det kom till treskift. Det bestämdes då att man skulle stoppa filmblåsningen vilket har varit positivt. Tidigare hade man, med tanke på tre skift, en viss personalomsättning, nu är det mycket lugnare.
Välkända maskiner
I dag finns det ett par andra tillverkare av liknande system, men för Pronova är det alltid viktigt att peka på att man är det företag som utvecklade det och var först på marknaden. Konkurrenterna har mer eller mindre kopierat deras teknik.
– Våra maskiner är efter alla år välkända på marknaden och står för kvalitet. Nu heter de Pronova, men vi har Joker kvar i lite mindre stil för att påminna om ursprunget, säger Johan Jostler.
– Packar du manuellt räcker det med en ganska liten maskin, automatisk packning kräver lite mer. Vi kan ta helhetsansvar för en automatiserad packlinje, och det händer ganska ofta.
– Vi säljer mycket på export och genom åren har Tyskland varit en bra marknad. Det är den fortfarande men det är lite dämpat just nu, konjunkturer och världsläget spelar så klart in. Det är lär säkert vända uppåt igen så småningom.
– Våra maskiner innebär inte några jätteinvesteringar för företag, men nu finns det en liten tveksamhet på marknaden att investera. Som alltid hade det gärna fått vara lite mer drag på marknaden.
– Maskinerna kan stå till exempel vid en formsprutningsmaskin för packning av plastprodukter. De är försedda med hjul och kan därför flyttas runt mellan olika maskiner, men för det mesta köper företag mer än en maskin. Det finns de som har ett tjugotal.
Enligt Johan Jostler är företagets maskiner ganska enkla och har få delar som riskerar att gå sönder. Som för alla andra förpackningsmaskiner är det elsystemen som blir lite föråldrade när det gått ett antal år, men då har man renoveringssatser som gör att de fungerar i många år till.
Påsarna tillverkas i allt från små storlekar runt 50 x 100 mm till runt 600 x 600 mm. De trycks sedan i upp till åtta färger om kunden vill ha det. Storleken är oftast inte begränsningen, det är snarare vikten. Upp emot tolv kilo kan man hantera, skulle det bli tyngre krävs en underbana som stöd. Vanligast är ett att det är polyetenpåsar, och det kan handla om laminat eller monomaterial. En normal hastighet är tolv meter per minut. Det skulle kunna gå snabbare men det måste finnas tid att få i produkterna i påsarna. Vid manuell packning kan det handla om att man packar mellan tjugo och tjugofem påsar per minut.
Inte för jättevolymer
Många kunder finns inom DIY. Det kan handla om muttrar och skruvar, för att bara nämna något, men steg för steg öppnar sig marknader in på livsmedel. Ett ganska nytt område är PET-food, till exempel hundmat.
– Det behöver inte bara vara torra produkter, vi kan även till viss del hantera flytande, säger Johan Jostler.
– Vi har vår nisch och den handlar inte om att packa chips i jättevolymer, snarare om att packa produkter i seriestorlekar mellan en halv till en miljon påsar. Men, vi har kunder som packar betydligt mer med våra system.
Pronovas system bygger på plastpåsar och plasten är ju tämligen omdiskuterad idag. Oftast på grund av opinion, inte baserat på fakta. Pronova har så klart känt av det i kontakter med kunderna, men egentligen inte i någon större grad.
– Faktum är att vi bara tappat en kund på grund av detta sedan diskussionerna om plastens vara eller inte dök upp, säger Johan Jostler. De valde ett annat förpackningsspår. Det innebär samtidigt inte att vi sitter lugnt i båten och inte noga följer utvecklingen.
Som sagts tidigare är det ofta polyeten som påsarna tillverkas av, i laminat eller som monomaterial. Polypropen har man undvikit, det är ett svårkört material. Däremot jobbar man mycket med återvunnen plast, både från konsument (PCR) eller industrin (PIR).
– Det har inte varit helt enkelt att ta steget in på återvunnet material. I början var det väldigt stor skillnad på kvaliteten på olika leveranser, den luktade och transparensen varierade. Dessutom var det svårt att trycka på den. Nu har kvaliteten förbättrats väsentligt tack vare noggrannare sortering av plasten.
Klarar kraven
Kraven från PPWR innebär att plastförpackningarna ska innehålla en viss andel återvunnet material i en snar framtid. Pronova klarar gränserna utan problem, men mer än sextio procent PCR kan man inte ha i en påse. Det är enklare med det industriella spillet som är ett renare material.
– Vi känner att vi måste kunna redovisa hållbarhet, inte bara när det handlar om påsarna utan även när det gäller delarna till maskinerna, säger Malin Hammarsten som är kommunikationsansvarig på Pronova.
– Även om man hittar någon intressant maskinteknik på andra sidan jorden är det inte säkert att det är hållbart att köpa den. Vår utvecklingsavdelning måste hela tiden tänka i de banorna. Kunderna blir också hela tiden allt mer miljömedvetna och vi måste kunna visa hållbara argument.
I hållbarhetsarbetet har man också kunnat minska tjockleken på påsarna. En kund hade till exempel en påse som var etthundratjugo my men det gick bra att gå ned till åttio my utan att tappa i funktion och styrka. Det betyder mycket både för miljö och ekonomi.
– Sedan är det ju tyvärr så att ekonomin spelar in väldigt tydligt, även när det gäller att anpassa sig till miljö, säger Malin. En kund ville absolut har grön polyeten och vi gjorde det möjligt, men när man insåg att det blev en dyrare påser så backade man. Företag vill oftast inte ta en extra kostnad.
En miljöaspekt är också att man nu köper tillbaka äldre maskiner och renoverar dem till nyskick.
Femtio år har gått sedan starten och tekniken är i grunden den samma. Ett bevis på att man tänkte rätt från början. Det som främst ändrats är HMI, det vill säga kontrollpaneler, möjlighet att hämta produktionsstatistik och möjlighet till uppkopplingar till molnet.
Pronova firar i år och Packnews säger grattis!
