Statliga miljardstöd till snabbväxande fossil plast- och kemiindustri ökar utsläppen

PUBLICERAD: 24 maj 2023
UPPDATERAD: 24 maj
Tvärtemot Parisavtalet som tydligt anger att finanssektorn ska bidra till omställningen så flödar miljarderna in i nya fossilbaserade projekt. Bild: Dreamstime

Det har länge sagts att satsningen på eldrivna fordon får oljeindustrin att se på alternativa avsättningsområden när mindre drivmedel behövs. En ny rapport från Lunds universitet bekräftar detta. Nu satsas mer på plast och kemikalier i stället.

I takt med att marknaden för fossila bränslen sviktar storsatsar oljeindustrin på kemi- och plastindustrin i stället. Strategin tycks fungera: plastindustrin växer snabbare än den globala ekonomin. Mångmiljardbidrag från stater i Europa och USA liksom offentligt finansierade banker, i kombination med svag lagstiftning, pekas ut som orsaker till den snabba tillväxten. Även svenska exportkreditnämnden bidrar. Detta framkommer i en ny rapport som släpps idag.

Under de senaste tre åren har Fredric Bauer, forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, tillsammans med andra forskare kartlagt och analyserat den globala kemiindustrin. Slutsatserna redovisas i rapporten ”Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change”.

Vissa resultat har tidigare publicerats i vetenskapliga tidskrifter medan andra är helt nya i rapporten som även kontextualiserar resultaten till en enhet.

– Det är tre områden vi studerat. Kemiindustrins organisation och tillväxtstrategi, dess finansiering samt dess kommunikation. Alla tre bitar samspelar med en väldigt fragmenterad styrning, visar vår granskning. Det är också en sektor som är nästan osynlig i klimatförhandlingarna vilket är mycket olyckligt, säger Fredric Bauer.

Tydlig tendens

Forskarna har granskat världens ledande kemibolag och deras koppling till fossilindustrin.
Bilden är tydlig: många av världens största oljebolag, såsom Saudi Aramco, Exxon, Shell, Sinopec och Petronas, lyckas väl med att sälja alltmer av sin fossila olja till kemiindustrin.
– Vi ser det tydligt i oljestater som vill säkerställa att det finns en marknad. De bygger själva eller via partnerskap ny fossilbaserad kemiindustri. Den som leder utvecklingen är Saudi, men tendensen är densamma i andra delar av Mellanöstern, Centralasien och delar av Afrika. Plast är den stora produkten, men de tillverkar även konstgödsel, läkemedel och målarfärg.

Omfattningen förbluffade forskarna.

– Att industrin ompositionerar sig när den klassiska bränslemarknaden viker och elbilarna blir fler är inte så konstigt. Men det vi ser nu är en helt ohejdad tillväxt av produktionen. Det förvånade oss.

Försvårar för ”grön” plast, målarfärg, rengöringsmedel och andra kemikalier

Fossilindustrins snabba tillväxt riskerar att slå undan benen för den kemiindustri som försöker satsa på hållbar, och åtminstone än så länge oftast något dyrare, produktion. Det vill säga biobaserade eller återvända kemikalier vilka i sin tur kan användas för att tillverka fossilfri plast, målarfärg, rengöringsmedel och andra vanliga kemikalier.
Expansionen möjliggörs inte minst av storskalig finansiering från olika offentliga aktörer. Det blev tydligt när forskarna granskade finansieringen av storskaliga nyinvesteringar i industrin under det senaste decenniet.

– Detta kanske var det mest chockerande. Tvärtemot Parisavtalet som tydligt anger att finanssektorn ska bidra till omställningen så flödar miljarderna in i nya fossilbaserade projekt. Inte minst bidrar offentliga aktörer som utvecklingsbanker och exportkreditinstitut till detta.

Det är inga småpengar det handlar om. De tio senaste åren har bolagen fått finansiering av offentliga medel närmare 50 miljarder dollar.

Stora kapitalströmmar från väst

Transaktionerna sker främst i form av lån och garantier från statliga och offentligt finansierade utvecklingsbanker och andra finansinstitut. Överraskande var att finansieringen till stor kom från länder i väst.

– Vi identifierade stora kapitalströmmar från USA, Kanada, Japan och Storbritannien. Även länder i Asien som Korea och Kina satsade ekonomiskt. Även Sverige bidrar, till exempel genom en garanti från Exportkreditnämnden på 140 miljoner dollar till en satsning på gasbaserad produktion av plast och andra kemikalier i Uzbekistan.

Tillskottet av offentliga medel skänker legitimitet åt projekten och ökar därmed chansen för att projekten ska kunna få medel från privata investerare.

Klimatfördröjande retorik

Forskarna har också studerat hur de största kemibolagen i världen kommunicerar om klimat och hållbarhet. Analysen visar att företagen i hög grad skjuter ifrån sig ansvaret för en omställning till en fossilfri ekonomi och i stället pekar på behovet av plast och kemikalier för förnybar energiteknik, eller att utsläppen redan minskat.

– Kommunikationen är väldigt lik det som kallas klimatfördröjande retorik som också används av de stora oljebolagen. Även solceller och batterier måste produceras fossilfritt, och de utsläppsminskningar som gjorts historiskt har inte varit resultatet av en faktisk omställning utan varit resultatet av begränsade insatser.

Fossilindustrin ökar inte bara på koldioxidutsläppen i atmosfären.

– Det är en väldigt förorenade industrin som särskilt drabbar folk i området runt omkring fabrikerna. Det är sedan länge känt att vissa cancerformer är mycket vanligare i vissa områden i USA där giftiga och farliga kemikalier används, säger Fredric Bauer som efterlyser hårdare krav på att företagen ska hållas ansvariga.

FN-förhandling om nytt avtal ger visst hopp

Ett öppet fönster till förändring finns just nu eftersom FN:s miljöorgan förhandlar om ett nytt avtal för att reglera föroreningar från plast längs hela livscykeln, en förhandling som beräknas vara klar i slutet av nästa år.

Läs vidare

Metsä Boards falskartongmaskin är nu störst i Europa

Metsä Board, en del av Metsä Group, invigde sin uppgraderade falskartongmaskin i Husum, Sverige, den 11 april.
Ribbon has been cutx

Yngre vuxna mer intresserade av hållbara förpackningslösningar

Enligt plastförpackningsjätten ALPLA:s ”2024 Sustainability and Convenience in Packaging Survey”, prioriterar yngre shoppare (18-34 år) hållbara förpackningar till den grad att de är villiga att spendera mer, resa längre och göra andra extra ansträngningar för att säkerställa att deras inköp inkluderar miljövänliga vänlig förpackning.
alplax

Nu blir restavfallet latavfall

Ringstorpsvägen 26 är först ut i Helsingborg med ett nytt sopsorteringskoncept, som innebär att restavfall byter namn till latavfall
Restavfall blir latavfallx

DS Smith ingår partnerskap med svenska Jonsac

DS Smith ingår ett avtal med svenska Jonsac. Partnerskapet innebär ett samarbete för att accelerera övergången från plast till papperspåsar inom e-handelsmarknaden i Europa.
Assets - imagesDS Smith Emballage-032 2024x

Senaste nytt

Metsä Boards falskartongmaskin är nu störst i Europa

Metsä Board, en del av Metsä Group, invigde sin uppgraderade falskartongmaskin i Husum, Sverige, den 11 april.
Ribbon has been cutx

kp lanserar livsmedelstråg av etthundra procent återvunnet material

Klöckner Pentaplast (kp) har lanserat de första livsmedelstrågen bestående av etthundra procent återvunnen PET (rPET) som uteslutande kommer från tråg.
KP trayx

HP kommer till Drupa med tre nyckelord

Nyckelorden för HP på Drupa är automation, integration och hållbarhet, ord som de kommer att ta itu med via tre teknologier.
drupa24_hpx

Yngre vuxna mer intresserade av hållbara förpackningslösningar

Enligt plastförpackningsjätten ALPLA:s ”2024 Sustainability and Convenience in Packaging Survey”, prioriterar yngre shoppare (18-34 år) hållbara förpackningar till den grad att de är villiga att spendera mer, resa längre och göra andra extra ansträngningar för att säkerställa att deras inköp inkluderar miljövänliga vänlig förpackning.
alplax