Förpackningens viktigaste uppgift är att skydda varan och bevara maten fräsch. Det säger Annika Olsson, professor i förpackningslogistik vid Lunds Universitet, i denna intervju.
– Man ska aldrig glömma förpackningens huvuduppgift, även om det är många andra uppgifter som förpackningarna också ska uppfylla, till exempel marknadsföring och information.
Förpackningarna har hamnat i blåsväder eftersom de betraktas som avfall i den allmänna diskussionen, men industrin har blivit mycket bättre på att kommunicera förpackningarnas fördelar. Det är nödvändigt för att kunna räkna hem en miljösatsning som kostar lite mer.
Billerud Korsnäs är ett exempel på detta och Annika Olsson nämner även Tetra Pak.
– Deras nya miljöredovisning har fått titeln Den goda förpackningen, konstaterar Annika Olsson.
Annika Olsson berättar att hon håller många föredrag för att föra ut budskapet om förpackningens fördelar. Konsumentföreningen i Stockholm, Handelsrådet och Tetra Pak tillhör de som bjudit in.
– Vi har också kunnat påverka Krav så att förpackningen ingår i kriterierna för kravmärkning.
Förpackningens roll för att förhindra matspill är en fråga som engagerar Annika Olsson och hon har fokus på den i sin forskning. Efter årsskiftet kommer hon att publicera en bok tillsammans med Daniel Hellström, Boken utges av det internationella förlaget John Wiley. Titeln kommer att bli ”Managing Packaging Design for Sustainable Development”. Det tre första kapitlen handlar om hållbar utveckling och förpackningar. Därefter följer sex kapitel som tar upp olika illustrativa fall som exempelvis skydd av produkter, materialval, kommunikation och storlek.
– Storleken är en viktig aspekt. Här i Sverige har vi lärt oss att titta på jämförpriser. Det leder till att vi gärna köper stora förpackningar, för att vi tror att det blir billigare.
– Men om resultatet blir att vi måste slänga hälften av innehållet så blir det ju istället dyrare både för plånboken och för miljön, fortsätter Annika Olsson.
Hon konstaterar dock att vi mer och mer kommer ifrån erbjudanden av typen ”köp 3 betala för 2”, något som är vanligare i till exempel England. Andra länder, som Frankrike, förbjuder plastpåsar och har även på senare tid infört förbud för livsmedelsaffärerna att slänga användbar mat.
Som konsument har vi ett beteende att titta på bäst före-datum. Vi köper den vara som har längst hållbarhet, även om vi ska använda varan direkt vi kommer hem.
– Därför har vi ett forskningsprojekt på avdelningen som heter Dynahmat. Vi tittar på möjligheterna med en dynamisk märkning. Men även prissättning skulle kunna bli dynamisk. Ett lägre pris på varor med kort datum säljer varan. Det vet vi.
Avdelningen har också ett examensarbete i gång där man ska studera en så kallad Zero Waste-butik i Köpenhamn, alltså en butik som enbart säljer oförpackade varor. En liknande butik ska också öppnas i Malmö. I examensarbetet ska man studera hur det fungerar, bland annat ur miljö- och hygienaspekter.
– Det är ju faktiskt så att de säljer förpackningar till den som behöver, så helt utan förpackningar är det ju inte.
Avdelningen Förpackningslogistik där Annika Olsson är professor är egentligen delad mellan LTH; Lunds Tekniska Högskola och Campus Helsingborg. Avdelningen har cirka 25 personer anställda. I Helsingborg finns den del som kallas Relog, Retail och Logistik. Den delen handlar mer om transportlogistik och e-handel och den har tillkommit på initiativ av Helsingborgs Stad.
Nyligen har Annika Olsson utnämnts till rektor för Campus Helsingborg. Den tjänsten är på deltid, men utnämningen innebär att hon kommer närmare de forskare från förpackningslogistik som sitter i Helsingborg.
– Forskning har en viktig roll att spela. Akademins uppgift är att vara en oberoende part som studerar olika funktioner i samhället, och som skapar ny kunskap utan att behöva ta hänsyn till vare sig samhällets önskemål eller olika industrigrenar, avslutar Annika Olsson.
