Så spar mejerijätten Arla trettiotvå ton plast om året

PUBLICERAD: 9 augusti 2024
UPPDATERAD: 8 augusti

 

”Med kombinationen papper och plast sparar Arla 32 ton plast om året”. Det var rubriken i ett nyhetsinslag på Packnews.se under våren. Frågan var om kombinationen av material var ett bättre val än enbart plast? Vi uttryckte viss tveksamhet, men nu vet vi att det stämmer, efter ett samtal med Helge Steg, vd på Arta Plast, företaget som tillverkar FiberCup, förpackningslösningen som det handlar om.

Efter publiceringen på Packnews.se hörde Arta Plasts vd, Helge Steg av sig och ville informera om innebörden av Arlas påstående, och vi lyssnade naturligtvis. Det handlade om Arlas förpackningar som rymmer fem deciliter gräddfil, crème fraiche och ekologisk turkisk yoghurt. Fram till i våras har de varit tillverkade av polystyren, nu är det bägare som till större delen består av FSC-märkt kartong. Det här innebär att Arla kunde minska sin plastförbrukning med 32,4 ton. Samtidigt minskar CO2-genereringen med minst femtio procent.

Arta Plast började tillverka förpackningar i början av 80-talet. Då var man ett litet bolag i en källare på Södermalm i Stockholm. Det kom en fråga från GB om produktion av lite större plastförpackningar på två liter för glass som hela familjen skulle kunna dela framför TV:n, eller som Helge Steg säger, framför Hylands Hörna, TV-programmet som de som varit med ett tag kommer ihåg. Det vi känner som Big Pack var fött. Innan dess var förpackningarna för glass tillverkade av vaxat papper men det fungerade inte bra vid större storlekar.

Helge Steg är stolt över vad man åstadkommer på Arta Plast. Foto: Arta Plast

– På den tiden var det polystyren med inblandning av butadien för att få slagsegheten. Vi kom snabbt fram till att vi ville göra dem av polypropen och med ett lock av polyeten och så blev det. Så småningom blev även locket av PP och dessutom körde vi IML, det vill säga etiketter ingjutna i plasten. Det var vi tidiga med.

Industrin måste ta ansvar

Under 90-talet kände man att man inte ville fortsätta tillverka livsmedelsförpackningar av polystyren. En bensenring i PS-molekylen gjorde att företaget kände en osäkerhet kring livsmedelssäkerheten. I stället blev det polypropen och polyeten.

– Generellt kan man säga att vi i industrin måste ta vårt ansvar. Ju färre material som sätts på marknaden, desto bättre. Efterfrågan på återvunnen polystyren i dag är nära på obefintlig, däremot är det bra efterfrågan på PP och PE och PET lär nog växa också.

Innan livsmedelsförpackningarna var ett faktum låg inriktningen på medicintekniska produkter och det hänger fortfarande kvar även om livsmedel i dag är större. Bland annat ägde man ett företag, Haemedic, i Munka Ljungby, utanför Ängelholm, som såldes på 90-talet.

– Man kan säga att vi skiftade från att vara ett medicintekniskt bolag som också tillverkade förpackningar till att bli tvärt om, säger Helge Steg och tillägger att man fortfarande utvecklar och tillverkar medtechprodukter i stora volymer, bland annat i renrum.

Förpackningarna formsprutas. Foto: Arta Plast

– I dag är vi riktigt stora på formsprutning av IML-förpackningar. Parallellt med dem har vi FiberCup.
Idag är runt åttiofem personer anställda som bland annat övervakar fyrtiotvå automatiska produktionslinjer. Arta Plast var först i Sverige med medicinteknikcertifiering ISO 13485. Övriga certifieringar är FSSC 22000, ISO 14001 och SMETA CSR.

Den organiska tillväxten har varit stark genom åren. Sedan år 2017 har det hela tiden pekat uppåt med en peak år 2020 då inte minst medtechprodukter skulle fram snabbt, för att 2021 åter följa planen. Omsättningen ligger i dag en bit över tvåhundra miljoner kronor.

– Vi har femårsplaner där vi planerar vår tillväxt och hittills har de varit lyckade och inget tyder på att vi inte skulle fortsätta växa, konstaterar Helge Steg.

FiberCup visades på Scanpack år 2012

Redan år 2003 diskuterade man om förpackningar och återvinningsbarhet vilket ledde till utvecklingen av 1Seal, locket av mono PP som kan värmeförseglas direkt mot burken. Återvinning blev enkel och förslutningsoblatet kunde undvikas.

FiberCup är ingen ny förpackningslösning, den visades på Scanpack redan år 2012.

– Orsaken till den utvecklingen är vår syn på avfallstrappan där materialminimering är det viktigaste. Det förebyggande är helt klart det vi måste jobba med. Ett kilo material mindre är ett kilo sparat. Resultatet av detta tänk blev FiberCup som blivit något av en ikon hos Arla, men det är vår burk.

– När vi utvecklade den var målsättningen att reducera CO2 och kartong förknippas ofta med bra för miljön. Målet blev en lösning som innehöll minst femtio procent förnyelsebart material och som skulle gå att återvinna i kartongströmmen.

– Det som var viktigt då, och fortfarande är, var att det skulle vara en förpackning som direkt kunde köras i kundernas produktionslinjer utan behov av modifieringar och nyinvesteringar. Om det krävs är det kärvt att få ut en ny förpackning på marknaden. FiberCup klarar detta utan problem.

Enkelt uttryckt kan man säga att FibreCup har väggar av plastbelagd kartong som hålls ihop av ett tunt ramverk och ett brätte av polypropen. Konstruktionen reducerar mängden plast jämfört med en bägare helt av plast med sjuttio procent. När det gäller CO2 är minskningen mellan sextio och åttio procent. ”Oslagbart”, konstaterar Helge Steg.

Sparat 1700 ton plast

En halvliters polystyrenbägare väger ca. 13,5 gram, en bägare av PP med kartongsleeve för att få stabilitet väger ungefär lika mycket och har en plastandel på 7,41 gram och FiberCup med samma volym väger ca 10g och innehåller endast 4,2 gram PP. Trots sin låga vikt klarar den en top load på femtio kilo. Det går självfallet att göra plastbägarna tunnare, men då får man ingen stabilitet i dem, FiberCups konstruktion där man kombinerar kartongfibrernas styrka och plastens barriäregenskaper ger denna.

Så här skiljer det sig i vikt mellan olika förpackningstyper. En PS-bägare till vänster, en PP-bägare med kartongsleeve i mitten och FiberCup till höger. Foto: Arta Plast

– Det innebär att vi med de trehundra miljoner FiberCup vi placerat på marknaden år 2023 har minskat plastförbrukningen med 1 700 ton vilket är det samma som över sextio lastbilslaster.

– Vi menar att den här förpackningen är ett bra exempel på det som är det viktigaste i dag, det vill säga att förebygga, att använda mindre material. Om vi kan reducera mängden plast med sjuttio procent i förpackningen och den dess utom är linjärt återvinningsbar i Vätskekartong strömmen så slår det allt, det kommer inte att spela någon roll hur mycket vi återvinner, det här är effektivare. Vi måste fokusera på det förebyggande.

– Det mycket cirkulärt, det är något av ett modeord. Allt ska vara cirkulärt men det är ju något vi i industrin haft fokus på länge, allt som går att köra i retursystem gör ju det redan. Man kunde önska att våra politiker litade på oss.

– Nu kommer i stället lagstiftning som säger att alla de smarta förpackningslösningar ni har utvecklat i branschen per definition inte ska användas, det ska vara cirkuläråtervinning oavsett om det finns bättre alternativ. Det kommer de närmaste åren leda till användningen av mer plast och slutar säkert med att två tredjedelar av allt inte kommer att återvinnas. Någonstans har man tappat bort sig.

– Det kanske låter som att jag menar att vi inte ska återvinna plast, men det ska vi naturligtvis göra där det är möjligt, men för att det ska bli effektivt måste vi, det vill säga vi konsumenter, bli bättre på att samla in våra förpackningar. Vi tappar säkert femtio procent av det återvinningsbara redan där, sedan tillkommer ytterligare förluster i separering och i själva återvinningen och till slut är det kanske bara trettiofem procent kvar.

Arta Plasts förpackning återvinns i vätskekartongströmmen. I Sverige är den klassad som en pappersförpackning, det är samtidigt ingen självklarhet i andra länder, inte ens i våra grannländer. Fibermaterialet har en tunn PE-beläggning på in- och utsidan. På utsidan behövs det egentligen bara som den ska hanteras i fuktiga miljöer. Trycket sker på plasten som separeras vid återvinningen. Plaststommen återvinns som PP eller PE.

– Det är långa fibrer i kartongmaterialet och det är speciellt att alla fibrer är inkapslade, det vill säga även de i kanterna där plaststommen finns. Det är bra ur hygiensynpunkt och det gör den unik, den har etthundra procent samma egenskaper som en plastburk, men den har bara motsvarande trettio procent plast.

Deppar inte

– Alla som utvecklar eller producerar förpackningar inser hur bra det här är, den har många positiva effekter samtidigt som kan gå direkt in i fyllningslinjerna hos kunderna.
Smarta lösningar får sällan vara ensamma på marknaden och när det gäller FiberCup konstaterar Helge Steg att det finns ett globalt förpackningsföretag som kopierat dem och andra lösningar man tagit fram. Är man arga? Inte alls.

– Jag deppar inte över det, jag är snarare lite stolt att vårt lilla företag utvecklat lösningar som ett av världens stora förpackningsföretag kopierat. Det spiller alltid tillbaka i fråga om trygghet att det är en bra och säker lösning och resulterar i order från företag som vi annars inte når men kanske uppskattar ett original från det mindre företagets service och flexibilitet.

 

Senaste nytt

Finsk lakrits i ny förpackning tävlar i Packnorth Award 2025

Det finska företaget Kouvolan Lakritsi tävlar i årets Packnorth Award med sin nya, återvinningsbara Laku-mugg, tillverkad av jungfrufiber. Den ersätter påsar av plast för lakrits.
Lakritsx
Finsk lakrits i ny förpackning tävlar i Packnorth Award 2025

Chips med kebab- och vitlökssmak packade i massbalanserad förpackning

OLW presenterar ett nytt samarbete med Schysst Käk – varumärket bakom Sveriges mest sålda hemmakebab. Resultatet? Ett grovräfflat chips med smak av kryddig kebab och krämig vitlökssås, packade i en massbalanserad påse.
OLW Schysst käk_Kebab_Vitlök
Chips med kebab- och vitlökssmak packade i massbalanserad förpackning

Naturvårdsverket stoppar stöd till Svensk Plaståtervinning

Naturvårdsverket och Svensk Plaståtervinning har hamnat i ett oväntat läge som handlar om bidrag i mångmiljonklassen som inte betalas ut och som kan riskera jätteanläggningens framtid. Det berättar Svt Öst.
Foto: Peter Holgersson AB
Naturvårdsverket stoppar stöd till Svensk Plaståtervinning

Lignin Industries tar in 42 miljoner kronor och ökar satsningen på biobaserad plast

Greentechbolaget Lignin Industries AB har tagit in 42 miljoner kronor i ny finansiering och accelererar nu sina kommersialiserings- och uppskalningsplaner.
lignin-e-handel-768x512
Lignin Industries tar in 42 miljoner kronor och ökar satsningen på biobaserad plast

Läs vidare

Intressant maskinell origamiteknik ger nya förpackningsstrukturer

Finlands tekniska forskningscenter VTT har i samarbete med Aalto-universitetet och finska industripartner utvecklat en ny teknik för att forma kartong i en unik kontinuerlig process för att skapa origami-inspirerade strukturer för fiberbaserade förpackningsmaterial.
Fold_e-com+cosmetics+packagingx
Intressant maskinell origamiteknik ger nya förpackningsstrukturer

Sealed Air ser strategiskt skifte i förpackningsutveckling

Livsmedelsbranschens dagligvaruhandlare i Europa har svängt om i synen på hur förpackningar kan bli miljövänligare. Det menar Stephanie Poole, senior affärsutvecklare på Sealed Air. Hon pekar ut fyra områden hon ser har anammats i branschen för att förbättra förpackningens prestanda och för att minska avfall och koldioxidutsläpp.
Steph-Poole-hires
Sealed Air ser strategiskt skifte i förpackningsutveckling

DS Smith storsatsar i Värnamo

DS Smith fortsätter satsningen i Sverige. Under 2023 investerar man i en helt ny fabrik. Affärsområde Packaging Service har idag två fabriker - i Värnamo och Mariestad. Nu samlar man detta i en modern fabriksanläggning på 17 500 kvadratmeter på området Bredasten i Värnamo.
Ds-smith-2
DS Smith storsatsar i Värnamo

Analys: Så blir pappersmarknaden 2023

Fjolåret präglades av stor turbulens på pappersmarknaden och flera tillverkare har aviserat att de ställer om till förpackningsproduktion. IGEPA:s försäljningschef Flemming Friche ger sin analys om situationen på pappersmarknaden. Vad händer med priserna år 2023?
LesseboPaper_01
Analys: Så blir pappersmarknaden 2023