Chalmers Industriteknik har gjort en ingående kartläggning av tänkta och möjliga värdekedjor av ett antal biobaserade plaster. Projektet genomfördes mot bakgrund av den gröna omställningen The Green Deal, som syftar till att minska global klimatpåverkan genom övergång från fossila till biobaserade resurser.
Projektet ”Möjliga värdekedjor för biobaserad plast” har finansierats av Energimyndigheten och genomfördes av Marie-Louise Lagerstedt Eidrup, Hanna Ulmefors, Jonna Hynynen och Kerstin Jedvert, samtliga från forsknings- och utvecklingsorganisationen Chalmers Industriteknik.
Projektet har inneburit en kartläggning av tänkta värdekedjor från råvara till färdig produkt av ett antal utvalda bioplaster. Undersökningen har dels omfattat de båda bioplasterna PEF (polyetylenfuranoat), som är ett alternativ till fossil PET, och PLA (polyaktid), som är den biobaserade plast som produceras i störst volym, dels de vanligaste så kallade ”drop-in”-alternativen, som är biobaserade varianter på vanliga fossila plaster som t. ex. polyeten (PE) och polypropen (PP).
I projektet har de fyra forskarna från Chalmers Industriteknik bland annat ställt sig frågan varför omställningen från fossilbaserade plaster till biobaserade plaster går så långsamt och vad som behövs för att få utvecklingen att gå snabbare framåt. Enligt EU:s målsättning ska 20 procent av plasten vara biobaserad till år 2030, men i dag uppnår beräknad kapacitet och kommande investeringar kring biobaserad plast endast en andel av cirka en procent..!
I sin bakgrund till projektet skriver de fyra forskarna att den fossilbaserade plasten har stor betydelse i det moderna det moderna samhället, men att den samtidigt utgör en betydande miljöutmaning, inte minst genom nedskräpning till land och till havs och genom spridning av mikroplaster, som nu återfinns i stora delar av ekosystemet.
Forskarna påpekar att även om biobaserade plaster har identifierats som en potentiell lösning inom den gröna omställningen, så kvarstår flera utmaningar. Framför allt är de nuvarande tekno-ekonomiska förutsättningarna ogynnsamma, då biobaserade plaster ofta är kostsammare än sina fossilbaserade motsvarigheter. Därtill pågår en debatt kring resurseffektivitet, där frågor om optimal användning av biomassa och resultaten från livscykelanalyser för biobaserade plaster behöver belysas ytterligare.
”För att möjliggöra en storskalig omställning krävs riktade styrmedel, som stimulerar utvecklingen av biobaserade alternativ. Vidare är ökade investeringar i forskning nödvändiga, särskilt inom områden som nyttjande av andra- och tredje generationens biomassa, förbättrade produktionsprocesser samt etablering av långsiktigt stabila och hållbara värdekedjor”, konstaterar forskarna i sin slutrapport av projektet.
Jerry Pettersson/JP Press Agency
N.B.: Projektet ”Möjliga värdekedjor för biobaserad plast” redovisades vid Nordisk Bioplastförenings webinar den 11 december 2024. Webinaret i sin helhet kan ses HÄR.
