”Om förpackningar var något som uppfanns i dag skulle vi få en rad utmärkelser med tanke på allt bra som förknippas med dem. I stället ses de som ett problem av våra beslutsfattare, problem som måste lösas”. Det sa Mike Turner, fristående konsult för Ecma, när han var förste talare på Svenska Kartongföreningens årsmöte nyligen. Packnews var självfallet på plats.
Ecma, European Cartonmakers Association, samlar runt sexhundrafemtio kartongkonverterare i Europa. De kommer från tjugotvå länder och representerar drygt åttio procent av branschens omsättning på etthundrafemton miljarder euro. Antalet konverterare minskar, främst beroende på alla uppköp och samgåenden.
Mike Turner inledde med att konstatera att det senaste året varit tufft för falskartongindustrin. År 2022 (under pandemin) var ett kanonår medan år 2023 blev svagt, försäljningen gick ned med 2,2 procent och produktionen minskade med fyra procent jämfört med år 2022. Mycket berodde på de stora lager som byggdes upp år 2022. Men, 2024 har generellt sett inte varit mycket att glädjas åt, slog Mike Turner fast. Han valde att kalla det för ett ”platt” år.
– Det låter negativt men jag tror på en ljus framtid, främst beroende på det stora intresset från varumärkesägare att gå från plast- till fiberbaserade lösningar. Många konstruktionsavdelningar i falskartongbranschen har svårt att hinna med i dag som en följd av det.
– Det är klart att det är en fördel för oss att många flyr plasten, men inom Ecma kritiserar vi aldrig plast, vi framhåller i stället fördelarna med fiberbaserade lösningar.
Det pratas mycket om återvinningsnivåer idag, kanske främst när det gäller plast, som har en rejäl uppförsbacke för att nå önskvärda nivåer. För fiberbaserade lösningar ser det bättre ut. Enligt Mike Turner ligger återvinningsgraden på 83,7 procent i Europa vilket i volym är mer än vad alla andra förpackningsmaterial når upp till tillsammans.
– Vår målsättning är att nå nittio procent år 2030. Om vi kan visa detta för våra beslutsfattare kanske de vänder bort blicken från oss och fokuserar på de andra områdena. Det kan man hoppas.
PPWR
Packaging and Packaging Waste Regulation är av naturliga skäl också mycket omdiskuterat. Faktum är att begreppet funnits sedan 90-talet, men att det hela tiden handlat om direktiv som inte varit bindande för medlemsländerna i EU. Alla har kunnat tolka direktiven som man vill. Nu blir det andra bullar när PPWR blir lag och alla medlemsländer måste leva upp till det. Det är naturligtvis bra, förutsättningarna måste vara de samma i hela Europa om vi ska få till en cirkulär ekonomi som fungerar.
– Det är störande av beslutsfattarna ser på förpackningar som ett problem, sade Mike Turner. Hade de uppfunnits i dag hade vi prisats för det, det hade setts som något som gör miljön en tjänst, inte minst genom att spara livsmedel.
– I länder med väl utvecklade förpackningssystem ligger livsmedelsspillet totalt på runt fem procent. I länder utan fungerande system pratar vi om fyrtio till femtio procent. Ett tydligt bevis på den nytta förpackningar gör.
Utmaningar i PPWR
I PPWR slås det fast att medlemsländerna måste minska förpackningsavfallet per capita med fem procent till år 2030, med tio procent år 2035 och med femton procent år 2040, jämfört med siffrorna från år 2018. Förpackningskonsumtionen i Europa är för övrigt etthundrasjuttioåtta kilo per capita, och den mängden förväntas öka.
– Det här är ett problem, och faktiskt ett lite oroande problem för de som producerar fiberbaserade förpackningar. Ett ton plast motsvarar två och ett halvt ton fiber så här finns en utmaning.
– Och om jag var verksam i glasförpackningsindustrin skulle jag vara riktigt orolig, och det vet jag att man är.
Måste kunna bevisa
År 2030 ska förpackningarnas vikt och volym vara reducerat så att de hamnar så nära nivån där de inte längre kan göra sitt jobb och skydda innehållet, som möjligt.
– År 2035 kommer det inte heller längre räcka med att säga att en förpackning är återvinningsbar, man måste också kunna visa att den faktiskt återvinns till en viss grad. I PPWR sägs det att återvinningsanläggningar för en viss typ av förpackningar måste kunna nås av åtminstone femtiofem procent av alla invånare i Europa. Här ligger fiberbaserade lösningar bra till, sa Mike Turner.
Från A till D
En nyhet är att alla förpackningar kommer att bedömas efter A till D. Då pratar vi om hur återvinningsbara de är. För att få klassningen A måste minst nittiofem procent av innehållet i den vara återvinningsbart. För B gäller åttio procent och för C sjuttio procent. Avgifterna för förpackningarna kommer att baseras på dessa klassningar.
– Om du är under sjuttio procent i förhållande till DFR, Design For Recycling, år 2030 får förpackningen inte komma ut på marknaden. År 2038 kommer klassningen C också att vara förbjuden. Detta är bestämt och kommer att gälla.
– Sedan ska det bli intressant att få veta vilka kriteria som kommer att gälla kring detta, det är inte bestämt ännu. Det kan till exempel handla om att en förpackning har ett fönster som ger lägre klassning, eller att man tryckt med UV-tryck, men vi vet inget ännu.
Avskogningsrisken
Ytterligare något som kommer att påverka branschen är EU Deforestation Regulation som ska minimera risken att produkter som sätts på marknaden kan associeras till avskogning eller minskning av skogen.
– Här vill jag säga att det är ett exempel på när EU-kommissionen är som sämst, säger Mike Turner och pekar på att det är för mycket som oklart och för kort om tid, tanken är att nya regler ska börja gälla redan vid årsskiftet.
– Vi är inte klara med detta, det krävs mer tid, och det finns en del som talar för att starten flyttas fram ett år, men det har trasslat till sig med önskemål om tillägg till förslaget och eftersom EU-byråkratin inte är enkel kan detta faktiskt leda till att man inte skjuter upp det.
Det här påverkar inte de som eventuellt har bara returfiber i sitt material, men det är det ju inte många som har. Ofta har man en andel nyfiber i också, och då träder de nya reglerna in. Man måste kunna visa att materialet i förpackningarna inte kommer från områden där det finns risk för avskogning, och det gäller material både från Europa och material som importeras.
– Jag hoppas på att det blir en förlängning, för det blir för stora konsekvenser om det införs redan nu.
Som framgår är det mycket som händer i Bryssel som påverkar industrin och behovet av närhet till beslutsfattarna är viktigt. Som ett led i detta kommer Ecma nu att flytta sitt kontor från Haag i Holland till Bryssel.
