11,6 kg plastförpackningar per invånare och år, så mycket samlade Sveriges kommuner in från hushållen och lämnade till återvinning förra året. Men variationen är stor i landet. Mindre städer och landsbygdskommuner samlar in mer än storstäderna, enligt en ny rapport från Näringslivets Producentansvar.
Sedan 2024 ansvarar Sveriges kommuner för insamlingen av hushållens förpackningsavfall. Att förbrukade förpackningar källsorteras och samlas in är avgörande för att de ska kunna materialåtervinnas och bli till nya produkter.
– Det ska vara självklart att nyttja de resurser vi redan har. En välfungerande återvinning är en förutsättning för en cirkulär ekonomi. Allt för få plastförpackningar samlas in för att Sverige ska ha en chans att nå återvinningsmålen. Varje person behöver källsortera dubbelt så många plastförpackningar som idag, i stället för att slänga dem i soppåsen, säger Sofie Rådestad, ansvarig för kommunal samverkan på Näringslivets Producentansvar.
Näringslivets Producentansvar har i en rapport sammanställt statistik över hushållens tillgång till fastighetsnära insamling samt kommunernas insamling per invånare år 2025, för att presentera en bild av hur kommunerna ligger till. Variationen i insamlingen är stor mellan landets kommuner, från 3,2 till 30,8 kg per invånare och år, även om de flesta kommuner ligger nära riksmedelvärdet.
– Statistiken visar att invånarna i mindre städer och på landsbygden källsorterar mer plast till återvinning än storstadsinvånarna. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en ökad dialog mellan berörda aktörer om vilka åtgärder som behövs för att öka insamlingen, de stora skillnaderna visar att det finns en enorm potential till förbättring, säger Sofie Rådestad.
Senast den 1 januari 2027 ska Sveriges kommuner ha infört fastighetsnära insamling för samtliga hushåll, något som förväntas öka mängden källsorterade förpackningar. Vid utgången av 2025 saknade 55 procent av hushållen i Sverige tillgång till fastighetsnära insamling, enligt kommunernas rapportering till Naturvårdsverket.
Även här finns stora skillnader mellan kommunerna. En tredjedel (101 kommuner) hade nått mindre än 20 procents utbyggnad vid årsskiftet 2025/2026, samtidigt som en fjärdedel (67 kommuner) redan passerat 80 procent.
– Fastighetsnära insamling är en viktig nyckel till ökad återvinning – men inte den enda. Genom att lära av de kommuner som kommit längst och lyckas bäst kan andra göra det enklare för sina invånare att göra rätt, på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, säger Sofie Rådestad.
FAKTA
Insamling av plastförpackningar 2025
Rikssnittet är 11,6 kg plastförpackningar per invånare och år.
Gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner samlar in mest – i snitt 12,7 kg plastförpackningar per invånare och år.
Gruppen storstäder och storstadsnära kommuner har det lägsta medelvärdet på 9,4 kg. Gruppen större städer och kommuner nära större stad har ett medelvärde på 11,3 kg per invånare.
Spridningen är som störst i kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner, som både har de högsta toppnivåerna och den största interna variationen.
Utbyggnad av fastighetsnära insamling 2025
19 kommuner rapporterade in noll hushåll med fastighetsnära insamling under 2025.
Sju kommuner rapporterade 100 procent fastighetsnära insamling.
120 kommuner rapporterade en utbyggnadsgrad på mellan 50–100 procent. Tillsammans motsvarar de 41 procent av landets kommuner.
170 kommuner rapporterade en utbyggnadsgrad på mellan 0–49 procent, vilket motsvarar 59 procent av landets kommuner.
