Svenska Retursystems vd Anna Elgh är på ständig jakt att få fler varuflöden att anpassas till deras returlådor. Med 15 miljoner returenheter på drift varje dag ökar de nu kapaciteten att kunna tvätta och återvinna returlådorna. Nästa steg är att ta eget ansvar för returpallarna.
Svenska Retursystem jobbar för att effektivisera och miljöanpassa den svenska dagligvarubranschens varuflöden. 50 procent av alla leveranser i färskvaruflödet ut till matbutikerna sker i dag med Svenska retursystems returlådor som kommer i flera olika varianter och storlekar. Förr levererades livsmedlen i engångsemballage av wellpapp, vilket innebar riv och slit med alla wellpapplådor för att pressa ihop dem till återvinningen. Det har visat sig att returlådan minskar CO2-utsläppen med 74 procent jämfört med wellpapplådan.
– Vi växer fem till sex procent per år, säger Anna Elgh, vd på Svenska Retursystem.
– Vi försöker hela tiden titta på nya varuflöden. På frukt och grönt, kött, chark och fågel har vi en hög penetration idag.
Frukt och grönsaker är ett segment där företaget växer. Man har också börjat blicka mot restauranger och storkök.
– Vi ser också proteinskiftet och jobbar för att öka i det frysta segmentet. Vi går mot att äta mindre animaliskt till vegetabiliskt protein. Där behöver vi vara med. Och många frysta kategorier passar bra i våra lådor.
Varför väljer man då inte returlådan? En förklaring kan vara att man har en komplex införsäljning eller att lådorna helt enkelt inte passar fyllnadsgradsmässigt, enligt Elgh.
– Där är det viktigt för oss att jobba med grossister som lägger beställningar och ha producenterna med oss när vi identifierar flöden.
På Svenska Retursystems anläggningar tvättas och repareras lådorna och pallarna. I slutet av 2015 lyckades bolaget etablera ett slutet system för återvinning av uttjänta returlådor som återförs in i produktion av nya. Företaget flyttar snart in i en ny anläggning i Västerås , vilken blir deras största, för att kunna möta efterfrågan med tvättning och distribution. Sedan tidigare finns de även i Helsingborg, Mölnlycke och Örebro.
– Vi har haft en kapacitetsbegränsning det senaste året och behöver kunna tvätta fler lådor och pallar. I steg ett innebär det att vi kan hantera 70 miljoner lådor per år i den anläggningen.
– Vi har jobbat tillsammans med vår leverantör i England för att ta fram en certifierad metod för att klara livsmedelskraven.
Bolaget har idag mer än 1 500 producenter knutna till retursystemet som nyttjar och betalar pant för returlådorna och samtidigt får dem tvättade och servade.
– Det är allt från den lilla odlaren till de stora producenterna.
Än har företaget inget slutet system för att kunna återanvända plasten i pallarna. Det är dock ambitionen de strävar efter:
Det är ambitionen att tillsammans med vår leverantör av pallar i USA hitta ett effektivt sätt för att få till detaljerna. Det betyder mycket att få kontroll över plasten, säger hon och räknar med att det blir verklighet med ett slutet system för återvinning av pallarna inom ett par år.
Däremot har de tagit fram en kvalitetssäkrad metod för att reparera pallarna som tas i drift under året på tvättanläggningarna. Ett partnerskap mellan Sverige och Norge där länderna samarbetar i en gemensam pool och pallarna flödar fritt. Svenska retursystems grå lastpall har en medellivslängd på cirka 15 år och används i flödet mer än 100 gånger. Går den sönder repareras den.
Uttjänta pallar skickas till plaståtervinnaren Swerec – företaget som var föremål för granskning av Dagens Nyheter där det visade sig att Swerec inte höll sitt avtal med FTI, förpacknings- och tidningsbranschen, om att återvinna 80 procent av hushållsplasten. Anna Elgh säger Svenska Retursystem befinner sig i en annan sits gentemot Swerec. Regelbundna kontroller mot Swerec görs för att säkerställa processen för återvinning och att det finns en ekonomisk vinning att återvinna.
Metallskenorna som finns pallarna skärs upp och tas bort från plasten. Både plast och metall återvinns, enligt Elgh.
– Sen när de säljer plasten så verifierar vi att de säljer till ett skäligt pris i förhållande till vad som återvinns. Så det känner jag mig trygg med.
Anna Elgh säger att det stora problemet är att få bukt med den osorterade hushållsplasten. Där måste tillverkare av plastemballage i högre utsträckning välja plast som går att återvinna.
– Där måste man tänka större, säger Elgh med eftertryck.
Pallar och lådor innehållande frukt och grönsaker går inte bara via Europa utan skeppas så långt som till Marocko. Anna Elgh berättar att de arbetar på att optimera en ny digital plattform, SMART Pooling, för att se var pallarna och lådorna är i flödet och få kontroll över saldot.
– Det är för att få bättre kontroll var lådorna befinner sig. Vi har ett pilotprojekt igång tillsammans med Bergendahls som testar plattformen för att få kontroll över sina träpallar och vi kommer att lägga ut gråpallsflödet för hela dagligvarubranschen i maj.
Det pågår även ett pilotprojekt kring att utrusta lådor med smarta sensorer, för att ge information om kylkedjan och spårbarhet. Anna Elgh pratar om vad de kallar smarta lastbärare, att skapa sensorer till lådor och pallar för att få dem att ”kommunicera” och bli intelligenta. Så att de kan tala om var de befinner sig och vad de blivit utsatta för under resan. Anna Elgh tror tekniken blir verklighet på deras produkter inom två till fem år.
– Tekniken finns men med 16 miljoner enheter så får priset inte bli för högt, säger Elgh och påtalar även att det finns fler saker att ha i åtanke. Exempelvis hur sensorerna ska laddas och att de ska klara att gå genom tvätten.
– Vi har valt att begränsa oss till temperatur och position. Det går att göra mycket med den datan man får ut.
I år firar Svenska retursystem 20-årsjubileum.
– Det har varit en helt otrolig resa. Bolaget har vuxit snabbt och med kraft. Visserligen finns hela tiden ytterligare steg framåt att ta men egentligen har det varit i den takt som varit möjlig. Vi har stått och stampat ett tag kring volymerna av vår helpall. Men det börjar ta fart nu.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. I början av 2000-talet hanterades en miljon lådor per år. I fjol levererades totalt 140 miljoner och som mest 800 000 lådor på en dag till olika livsmedelsproducenter som fyller dem med varor för vidare transport till butik.
– Det är en häftig utveckling!
