Holländsk utredning: Hur förpackar vi mellan åren 2030 och 2050?

PUBLICERAD: 16 januari 2024
UPPDATERAD: 16 januari
Ariane van Mancius (Now New Next) och återvinningsexperten Lucy van Keulen (L’Atarimae) presenterade nyligen betaversionen av sin forskning om förpackningar i framtiden, med fokus på dagligvaruhandeln.

Den globala konsumtionen fortsätter att växa, liksom berget av avfall. Lagarna och reglerna för att effektivt bekämpa detta släpar efter fakta. Det gör företag osäkra på sin strategi. Holländskorna Ariane van Mancius (Now New Next) och återvinningsexperten Lucy van Keulen (L’Atarimae) presenterade nyligen betaversionen av sin forskning om förpackningar i framtiden, med fokus på dagligvaruhandeln.

Ariane van Mancius hade redan för ett år sedan en känsla av att det fanns en återvändsgränd hos många företag när det gäller deras hållbarhetsstrategi. Osäkerhet om vart det tar vägen med regelverk kring hållbarhet av förpackningar, tillgång på råvaror med mera. Lucy van Keulen blev samtidigt förvånad över att så få beslutsfattare i förpackningskedjan hade en vision under en strategisk diskussion. Hon är förvånad över att så få ser möjligheterna som den aktuella utmaningen erbjuder.
Ariane utvecklade för länge sedan förmågan att se saker komma i ett tidigt skede och hennes motivation har alltid varit att hjälpa företag att förbereda sig.
– Vi står inför mycket stora förändringar. För många är allt som kommer i vår väg ett slags maffigt tankfartyg. Regelverk, råvaror, återvinning, det är så mycket som kräver uppmärksamhet. Osäkerhet är resultatet. Du kan inte ändra kursen för ett tankfartyg på en dag, men du kan ändra det steg för steg. Detta är möjligt om du är förberedd med rätt strategi.

Ariane Van Mancius kallar mötet med återvinningsexperten Lucy van Keulen för en ”A match made in heaven”.

– Jag har över 10 års erfarenhet längst fram och Lucy i slutet av förpackningskedjan. Vår samlade kompetens försluter kedjan. Precis vad som behövs i framtiden.
De två bestämde sig för att arbeta tillsammans och inledde en stor utredning. Å ena sidan skrivbordsforskning, å andra sidan omfattande samtal med tolv specialister från olika discipliner. Detta gav underlag för att se framåt genom hela kedjan, länk för länk, till år 2030, 2040 respektive 2050. De presenterar forskningen för företag i tre varianter. De kan välja mellan tre paket: en presentation för att inspirera, en presentation med en djupdykning för att omsätta inspirationen till konkreta handlingspunkter, eller en hel dag för att komma fram till inspiration, åtgärder och strategi.

Sammanfattningen av forskningen är en ganska stor uppgift och när man visualiserar den (se bild) är komplexiteten tydlig. Frågan om hur forskare ser på framtiden kan inte besvaras entydigt. ”Du kan inte förutsäga framtiden, men du kan föreställa dig det,” säger de. ”Om du zoomar ut blir riktningen tydlig.”
Här räcker det att plocka körsbär från slutsatserna. De tittade på hur situationen förväntas bli per år, 2030, 2040, 2050. Analysen omfattar alla led i kedjan: regelverk, kostnader för avfall, IT och teknik, utbildning och forskning, beteendevetenskap, råvaror, design, förpackningsproduktion, varumärkesägare/detaljhandel, konsumenten, avfallshantering och återvinning.

2030: Kina har råvarorna

2030 är bara sex år borta. Det gör den första förhandsvisningen relativt enkel. ”Lokala och globala regler och lagar blir strängare och mer tydliga. Det går långsamt, men regelbördan fortsätter att öka, eftersom problemet växer snabbare än hur marknaden agerar. Syftet är att hålla skatterna på avfall så låga som möjligt, så att det förblir överkomligt för producenter och importörer. Innovation och samverkan inom avfallshantering har så gott som stannat av. Återvinningsföretagen går i konkurs. Affärsmodellen säkerställer inte en sund kedja. Innovationer stimuleras genom prisdifferentiering.

Under påverkan av lagstiftningen organiserar stora varumärken sin data för att rapportera om CO2, bland annat. Europeisk lagstiftning har påskyndat detta.
I verkligheten har konsumenter ett annat köpbeteende än de socialt önskvärda svar de ger under undersökningar. Konsumenter är miljötrötta och miljödeprimerade. Folk tycker att företag ska lösa det. Samtidigt som det är just att förhindra konsumtion som ger den största minskningen.
Kina är den största leverantören av primära och återvunna råvaror. EU kommer att försöka minska Kinas makt och inflytande, vilket leder till fler lokala och cirkulära kedjor. Oljan fortsätter att spela en stor roll.

2040: Brist på jungfrulig råvara

Ett steg på 10 år till. Ett kunskaps- och finansiellt ”gap” mellan regeringar och globalt ledande olje- och plastföretag säkerställer att oljeindustrin kan leda och bromsa hållbarheten. Fossila subventioner håller tillbaka nya system. Det kommer att bli ett stort uppror mot fossilsubventioner och en plastskandal. Avfallet ökar och blir mer komplext, föroreningar blir mindre (nanoskala) och därför blir bearbetningen dyrare. Avfallsfonder har svårt att nå återvinningsmålen (samordnade med regeringar). Varumärkesägare kommer inte att uppfylla sina åtaganden (inklusive när det gäller användningen av återvunnet materiala). På grund av eftersläpande produktutveckling med återvinning och eftersläpande investeringar, utvecklas återvinningsmarknaden måttligt. Lagstiftningen blir mycket specifik och bestämmer vilken data (hur djupa och hur mycket) som ska göras tillgänglig. Analyser av denna data ger storskalig insikt, genom datainsikt i hela kedjan, från producent till varumärke till konsument. Data och spårbarhet ger mer insikt i det mest hållbara valet; Förpackningar är en lokal blandning av reducering, återanvändning, slutet kretslopp och återvinning. Det råder en global brist på konventionella jungfruliga råvaror, vilket får priserna att stiga. Detta gör att fler ser avfall som en råvara.

2050: Minskad tillväxt

Avfall blir värdefull råvara; bearbetningen sker i händerna på mindre, dedikerade kedjor; mat för mat, tvål för tvål, brickor för brickor. Strikta globala lagar och FN-resolutioner säkerställer övergången från en cirkulär till en linjär ekonomi och att förorenaren betalar ett verkligt pris. Nederländerna är marknadsledande inom nya kunskapsområden, samarbetsformer och innovationer; bättre insikt, nya material och nya produktions- och återvinningsmetoder. Minskad tillväxt är det enda hållbarhetsinstrumentet som verkligen fungerar. Dessutom kommer konsumenter att beskattas och straffas för ohållbart beteende. Data och gamification ger insikt och kontroll.
Att designa är mer kalkylerande än att rita: enkelt när det gäller råvaror, men komplext på grund av de beräkningar som krävs och hållbarhetskraven som LCA, råvarans ursprung och bevis på säker och korrekt användning av återvinning. Inom förpackningsproduktion finns samarbeten över kedjor som säkerställer cirkulära materialflöden och standarder i förpackningar. Inom produktionen finns allt fler robotar och AI i stället för humankapital.

Läs vidare

Stora Enso vill bygga vindpark norr om Gävle

Stora Enso har påbörjat tillståndsprocessen för en vindpark i Gävle kommun och har under hösten genomfört myndighetssamråd med Gävle kommun och Länsstyrelsen Gävleborg.
vindkraftx

Tack och farväl till Metsä Boards Tako bruk?

Det är lätt att tro att alla kartongbruk går som tåget, med tanke på att det finns en trend att omvandla alla plastförpackningar till pappersförpackningar. Så är inte fallet tydligen. Metsä Board meddelar nu att man planerar att stänga Tako, bruket som ligger mitt i Tammerfors, på grund av långvarig, dålig lönsamhet.
Tako mill

Rikard Ahlin slutar som vd på Ettiketto AB

Rikard Ahlin slutar som vd för Ettiketto AB och efterträds av Johanna Herstedt. Rikard fortsätter som vd för Ettiketto Group.
ettikettox

På Hunkeler Innovation Days måste leverantörerna samarbeta

Alla jämna årtal är schweiziska Luzern centrum för Hunkeler Innovation Days. Det kanske inte låter så spännande, men det är troligen den mest intressanta platsen för att upptäcka ny teknik och utvecklingstrender inom grafisk produktion.
hunkeler-i-dx

Senaste nytt

Lidl i Storbritannien tar bort designelement som tilltalar barn

I Storbritannien har Lidl beslutat att man tar bort alla designelement som uppskattas av barn på förpackningarna till sina minst hälsosamma, egna varumärken. Det ska vara klart till mitten av året och ska hjälpa föräldrar att handla nyttigare till barnen.
LIDLx

Ishidas Europes nyckelroll i Maple Leafs jättelika kycklingfabrik

I samarbete med Maple Leaf Foods, en av Kanadas ledande kött- och fjäderfäproducenter, har Ishida Europe spelat en nyckelroll i etableringen av Maple Leaf Foods nyligen öppnade fabrik för kyckling i London, Ontario. Det är en stors satsning värd C$772 miljoner.
Ishida - Maple Leaf 3x

Ärlighet varar längst för Gbgt Box

Gbgt Box menar att ärlighet är en nyckel till framgång. För något år sedan vann man ett Guldägg för Atmosphere, en serie förpackningar i varandra, typ den ryska dockan, där man nog beskrev ingående material och förpackningens CO2 generering. Nu kommer nästa serie som man kallar Honest Packaging.
GBGT-321-1-scaledx

Tetra Pak elektrifierar transporter mellan lager i Malmö

För första gången använder Tetra Pak en helt eldriven lastbil. Lastbilen utgår från Tetra Pak i Lund, där den laddas över natten. Därefter lastas den och körs till två externa lager i Malmö hamn.
tetra lastbilx