För närvarande är det bara på Haganässkolan i Älmhult som det pågår en yrkeshögskoleutbildning inom förpackningar. Flera andra utbildningar är vilande på grund av att man inte fått anslag från Myndigheten för yrkeshögskolan. Eleverna i Älmhult blir förpackningsingenjörer. I förra veckan besökte myndighetens gd, Magnus Wallerå, utbildningen. Packnews fick ett samtal med honom.
Magnus Wallerå har haft rollen som generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan i två år. Naturligtvis är det viktigt att skapa sig en bild av yrkeshögskolans verksamheter runt om i landet, och det var därför han besökte Haganässkolan, han var inte där för att göra en utvärdering av utbildningen. Det gör andra myndighetsanställda kontinuerligt, runt etthundra utbildningar har utvärderats det senaste året.
– Det ger mig väldigt mycket att besöka olika typer av utbildningar, att få träffa ledningsgrupper och elever. Det är viktigt att lyssna in och känna av hur det fungerar. Man får ta del av många fantastiska berättelser och inse att vi kan hjälpa elever att hitta rätt och komma ut i yrkeslivet, säger Magnus Wallerå.
Yrkeshögskoleutbildningen har funnits i femton år med inriktning på att arbetslivets behov av kompetens. Det finns en summa pengar att fördela på de olika utbildningarna och inför år 2025 var den summan lägre än vanligt. Det gjorde att konkurrensen blev hårdare mellan de som sökte pengar.
– Inför år 2025 var det under trettio procent av de som sökte som fick grönt ljus. Året innan kunde vi bevilja lite drygt fyrtio procent. Det är klart att det blir kännbart för de som söker.
– Inför nästa år ser det lite ljusare ut, vi har fått möjlighet att bevilja tio procent fler att få starta, så de som missade i år kan ansöka igen, säger Magnus Wallerå.
De minskade bidragen drabbade förpackningsutbildningarna. På flera håll ligger utbildningarna på is för närvarande.
Viktigt att industrin anställer
Myndigheten för yrkeshögskolan har uppdraget att utbilda för arbetslivets behov och det innebär att man ser på hur behovet ser ut inom olika branscher och hur stor andel av de som genomför utbildningen som får en anställning.
– Vi ser på hur många som har utbildats och hur många som har fått jobb helt enkelt. Det styr vår uppfattning om hur en mix ska se ut. Vi har en förordning att följa och jämför olika utbildningar med varandra, vi ska så klart utbilda efter behov och det ska vara en flexibel utbildningsform.
Att det finns kompetensbehov i industrin framgår tydligt men tyvärr är det ofta så att engagemanget från samma industri inte är på topp, något som är oerhört viktigt om man ska vara med och slåss om utbildningarna.
– Möjligheten att få starta en utbildning växer ordentligt om vi noterar ett stort engagemang från den berörda industrin, och för att ytterligare känna av detta har vi nu gjort vissa förändringar i ansökan för att understryka att de som har ett engagerat arbetsliv bakom sig tydligare ska framgå. Vi kräver att företagen själva skriver avsiktsförklaringarna från och med nu. Engagerar man sig inte blir det ingen utbildning.
Foto: Emma Nicoll
Positivt besök
Magnus Wallå beskriver dagen på Haganässkolan som mycket positiv.
– Jag inledde med en genomgång från utbildningsledarna och rektorn för vuxenutbildningen i Älmhult. Speciellt träffade jag sedan elever som går andra året i utbildningen och lyssnade på vad de tycker om utbildningen, hur de hittat den och förpackningsbranschen och hur man klarar att finansiera sin utbildning.
– Många har haft jobb där man inte trivts men nu verkar det som att man ser fram emot att bli förpackningsingenjörer.
– Jag träffade också representanter från ledningsgruppen, bland annat från Ikea och Emballator. Det är viktigt att känna av hur de upplever att de kan vara med och påverka utbildningen som ju faktiskt kan formas och förändras under utbildningens gång.
– Min känsla i det här fallet är att det var en väldigt engagerad ledningsgrupp som på ett bra sätt beskrev hur man varit med i framtagandet av utbildningen, säger Magnus Wallerå och tillägger att när det fungerar som allra bäst är när företagen formulerar kompetensbristen och behovet av utbildning och tar fram den tillsammans med en kompetent anordnare.
– Ledningsgruppen gav en intressant bild av hur de ser bristerna baserat på de som man rekryterat tidigare och att man hade behov en utbildning.
Via YH fungerar matchningen
Om YH-utbildningen ska fortsätta att växa rent generellt menar Magnus Wallerå att fler företag måste engagera sig i ledningsgrupper, många fler måste se de goda möjligheter som finns i YH får att lösa kompetensbehovet.
– Det är viktigt att ta emot elever för LIA och att sitta med i ledningsgrupper. En fascinerande siffra är att femtio procent av de som går en YH-utbildning börjar jobba på företaget där man haft sin LIA. Det visar att YH fungerar.
– Detta är i tider där många företag klagar på att det är svårt med matchningen, men via YH får man matchningen att fungera. Det kostar att inte kunna rekrytera eller att rekrytera fel. Vi är lösningen tycker jag.
Inför år 2026 är alltså möjligheterna att få en ansökan godkänd. I slutet av januari kommer besked om hur det gått. Med andra ord är det ”håll ut” som gäller.
