Åsa Domeij vill panta mera

PUBLICERAD: 23 februari 2017
UPPDATERAD: 24 januari

 

Åsa Domeij, miljöchef på Axfood, vill se att producenterna tar ett större ansvar.
Foto: Stefan Nilsson

Från riksdagspolitiker till miljöchef på Axfood. Åsa Domeij vill se skarpare krav på näringslivet när det gäller materialåtervinning av förpackningar och plastflaskor.

Åsa Domeij lämnade politiken 2008 för att istället hoppa på tåget på en av förpacknings- och dagligvaruindustrins tungviktare, Axfood AB, som hållbarhetschef. I bagaget har hon en agronomutbildning, mångårig erfarenhet som riksdagspolitiker för Miljöpartiet, och inte minst ett stort engagemang för miljöfrågor som avspeglar sig i arbetet med att göra Axfoods varor mer hållbara. – Vi jobbar en hel del med förpackningar. Den stora utmaningen är att se till så att det är möjligt att materialåtervinna på riktigt. Inte minst att få bort plaster. En annan sak är att jobba för att få mer pant på er produkter, säger hon och poängterar att Jordbruksverket motsatt sig och gjort undantag för exempelvis juice- och mejeriprodukter i pantretursystemet.

– Där vill vi gå längre!

– Vi vill se skarpare krav på näringslivet med tydligare pant. Det är något som vi försökt påverka att ändra förordningen.

Åsa Domeij vill inkludera flaskor till mejeri- och juiceprodukter i pantretursystemet. Foto: Mats Lundqvist

Bioplaster är ett annat område där Axfood arbetar med att implementera det på er produkter. Men att helt drastiskt övergå till bioplaster på produkterna är ännu inte möjligt.

– Det beror på från fall till fall på våra varor. Men vi vill inte avskaffa en förpackning helt som inte går att få på något annat sätt.

Hon betonar dock att det är ett kontinuerligt arbete att hitta rätt förpackning till rätt produkt.

– Vi kommer fortsätta jobba i spåren med förpackningar som funkar i materialåtervinningssystem. Idéerna är många på frågan vad hon drömmer om i förpackningsväg. Vissa ligger bara några år framåt.

– Jag hoppas att de förpackningar som sätts på marknaden fungerar på riktigt i återvinningssystemen. Och på plastsidan, att floran av plastsorter och blandmaterial försvinner. Mer av bioplast, och bättre materialåtervinning i ett ännu mer långsiktigt perspektiv, säger hon och tillägger att hon också gärna skulle vilja se förenklingar för kunden. Exempelvis ett sorteringssystem – att alla produktförpackningar och varor är taggade så varorna sorteras automatiskt så det bara är att betala.

– Men det ligger en bra bit in i framtiden …

Åsa Domeij berättar att det sker en ständig kontroll i leverantörsleden. Det kan vara att ta prover på varor som skickas på analys, göra praktiska test och om det är en ny vara så får en smakpanel säga sitt. Även förpackningens funktion ska testas. – Det kan vara ett lim på en förpackning som inte håller där man kommunicerar med leverantören för att försöka åtgärda problemet. Det är mycket detaljer.

Kompetensuppbyggnaden löper genom hela Axfood – nordens största börsnoterade bolag inom dagligvaruhandeln. Från inköpare, förpackningsexperter och systemutvecklare till utvecklare av Axfoods egna varor i de egenägda matbutikskedjorna Hemköp och Willys.

– Generellt är det så många saker förpackningarna ska klara. Hela hanteringen med logistiken, att de är resurssnåla och praktiska för kunden. Och hur man skyddar varan länge, så man minskar matsvinnet. Det är en jätteutmaning i sig hur man ska uppfylla det här. Ur kundperspektivet har det förutom en ökad miljömedvetenhet blivit mer fokus på förpackningen som en del av varan, menar Domeij:

Förpackningen blir en allt viktigare del av varan enligt Åsa Domeij. Foto: Stefan Nilsson

– Idag är förpackningen en del av varan som erbjuds till kunden. Förpackningen är otroligt viktig. Den är något kunden ser och kan välja efter. Till exempel om kunden köpt en förpackning som hon inte är nöjd med. Då kan det vara att kunden köper en annan produkt nästa gång. Det finns mycket synpunkter på förpackningar.

Åsa Domeijs bakgrund och erfarenheter inom politik, departement och näringsliv ser hon som en fördel när det gäller att lyfta miljöfrågor och hur man jobbar för att påverka olika delar i samhället. Ett konkret exempel är i fjol när Axfood la fram en hållbar livsmedelsstrategi, Matkassen 2030, lagom till politikerveckan i Almedalen. 79 tydliga förslag på åtgärder men också en vision om vad som äts och produceras år 2030.

– Att få jobba med den bredd av hållbarhetsfrågor inom ett område som är så väsentligt som mat. Och att få vara så nära både affärer och kunder. Det gör att det blir på riktigt, säger Åsa Domeij.

Läs vidare

Nordisk Bioplastförening ser stora möjligheter till att bidra till ett fossilfritt Sverige

Regeringen har via sitt regleringsbrev till Naturvårdsverket 2025 poängterat att utfasningen av primär fossil plastråvara ska drivas på genom insatser nationellt samt med stöd till Regeringskansliet inom EU-arbetet. Samtidigt har det nationella initiativet Fossilfritt Sverige fått förnyat förtroende av regeringen med uppdraget om att premiera fossilfria produkter.
ecoflex-basf-utvaldx

Iceland Foods återgår till plasttråg för packning av köttfärs

Handeln kämpar med att göra oss konsumenter nöjda, till exempel genom att minska mängden plast, ett material som vi tydligen inte gillar. Ett exempel är den vakuumpackade köttfärsen som spar mycket material jämfört med packning på plasttråg. I England har flera av de stora kedjorna börjat med detta, till exempel Iceland Foods, som nu väljer att återgå till det gamla vanliga. Konsumenterna uppskattade inte det vakuumpackade.
Iceland

Ärlighet varar längst för Gbgt Box

Gbgt Box menar att ärlighet är en nyckel till framgång. För något år sedan vann man ett Guldägg för Atmosphere, en serie förpackningar i varandra, typ den ryska dockan, där man nog beskrev ingående material och förpackningens CO2 generering. Nu kommer nästa serie som man kallar Honest Packaging.
GBGT-321-1-scaledx

Panten på dryckesförpackningar höjs 2025

Under andra halvan av år 2025 höjs pantbeloppet på dryckesförpackningar av PET och aluminiun meddelar Returpack. Det blir en rejäl höjning, från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stora PET-flaskor. Målet med panthöjningen är att stimulera till att panta ännu mera.
Vid frågor om bilden, mejla: erika.weiland@apeloga.se

Senaste nytt

Storsatsning på dryckesmuggar i retursystem i Glasgow

Vi har berättat om flera retur/återanvändningssystem för kaffekoppar och andra matserveringsbehållare. Även om många av dessa hade bredare ambitioner på regional eller till och med nationell skala (vilket inte fungerade) är trenden på senare tid att "Closed Loop"-system rullas ut i en mer lokal miljö som en stad eller på en större plats.
Glasgow

Nordisk Bioplastförening ser stora möjligheter till att bidra till ett fossilfritt Sverige

Regeringen har via sitt regleringsbrev till Naturvårdsverket 2025 poängterat att utfasningen av primär fossil plastråvara ska drivas på genom insatser nationellt samt med stöd till Regeringskansliet inom EU-arbetet. Samtidigt har det nationella initiativet Fossilfritt Sverige fått förnyat förtroende av regeringen med uppdraget om att premiera fossilfria produkter.
ecoflex-basf-utvaldx

Iceland Foods återgår till plasttråg för packning av köttfärs

Handeln kämpar med att göra oss konsumenter nöjda, till exempel genom att minska mängden plast, ett material som vi tydligen inte gillar. Ett exempel är den vakuumpackade köttfärsen som spar mycket material jämfört med packning på plasttråg. I England har flera av de stora kedjorna börjat med detta, till exempel Iceland Foods, som nu väljer att återgå till det gamla vanliga. Konsumenterna uppskattade inte det vakuumpackade.
Iceland

Metsä kan komma att stoppa produktion av vit kraftliner i Husum

Metsä Board letar alternativ till tillverkningen av vit kraftliner i Husum. En omställning kan vara klar under år 2027.
Metsä husumx