Optimismen i början av år 2025 byttes snabbt mot ett mer dämpat läge när den globala efterfrågan på papper och kartong inte utvecklades som väntat, och 2025 blev ett år utan tillväxt för svensk massa, papper- och kartongindustri. Det framgår av Svensk Skogsindustris rapport ”Så går det för skogsindustrin” där vi hämtat denna information om papper, kartong och massa. Förra året var bistert.
Påverkad av svag konjunktur, hård konkurrens och förändrade handelsströmmar sjönk produktionen med 2,3 procent jämfört med 2024. Totalt minskade produktionen vid svenska fabriker med drygt 400 tusen ton (-1,8 procent för massa och -3,1 procent för papper och kartong). Samtidigt aviserades neddragningar på omkring 1 000 tjänster i olika delar av landet. Enligt den europeiska branschorganisationen Cepi syns en liknande nedgång även hos andra medlemsländer, om än något mindre kraftig.
Överkapacitet och tullkonflikt pressar marknaden
Den svaga efterfrågan på svenskt papper och kartong drev ner exporten med 3,3 procent. Framför allt den viktiga
hemmamarknaden Europa, som står för 72 procent av exporten, utvecklades svagt till följd av lägre konsumtion och
ökad konkurrens från billigare material. Sverige led även av tuff konkurrens på de utomeuropeiska exportmarknaderna.
Importen av förpackningsmaterial från Kina till Europa ökade med 11,5 procent, vilket förklarar både svensk
och europeisk motgång.
Det råder global överkapacitet inom flera segment, varav förpackningsmaterial är ett, vilket skärper konkurrensen när
efterfrågetillväxten uteblir. Effekten när Kinas konsumenter sparar mer än de spenderar blir särskilt märkbar. Förändrade handelsflöden i tullkonfliktens svallvågor förvärrar dessutom det europeiska överutbudet.
Förpackningsmaterial, den nya ryggraden i svensk pappers- och kartongindustri, sattes på prov och exporten dämpades med 2,4 procent. Den strukturella nedgången för grafiskt papper fortsatte, med en exportminskning på 6,5 procent. Producenterna ökade i stället exporten av marknadsmassa, som steg med 6 procent.
Den europeiska marknaden var fortsatt svag men kompenserades av kraftigt ökade volymer till Kina på cirka 280 tusen ton. Det låga massapriset bidrog till den kraftiga volymutvecklingen, men de svenska producenternas lönsamhet drabbades i gengäld i takt med att den svenska kronan stärktes. Under tiden passade latinamerikanska aktörer på att ta marknadsandelar i Europa, och stärkte sin importandel med 4,5 procent. Svensk massa spelar en viktig roll i Europas cirkulära materialflöden, men jämfört med de största globala producenterna är svenska tillverkare förhållandevis små aktörer. Ändrade handelsflöden av massa som triggades av amerikanska tullar 2025 riskerar dessutom att bli långvariga.
Tappade exportintäkter
Volymmässigt låg exporten av massa, papper och kartong kvar kring 12 miljoner ton, ungefär samma nivå som 2024. Exportintäkterna minskade däremot med cirka 6,7 miljarder kronor (-5,7 procent), främst till följd av lägre massapriser, minskade volymer av papper och kartong och ofördelaktig valutakurs.
Är återhämtningen nära?
Höga relativa råvarukostnader, växande global överkapacitet och hård konkurrens från bland annat Kina och Brasilien
fortsätter att pressa branschen. Det fanns indikationer på att 2026 kunde bli något mer stabilt, förutsatt att handels-
politiska och geopolitiska spänningar inte förvärrades ytterligare.
Konsumtionen av papper och kartong i Sverige borde växa under 2026 i takt med starkare hushållsekonomi. Likaså behovet av industrins alla produkter i ett Europa som förutspås komma ut mer robust. Men året startar med en minskning av massaexporten på 4,5 procent under januari och februari, jämfört med 2025. Sättningen av papper och kartong är betydligt högre, 9,3 procent, men vi ska minnas att 2025 inleddes urstarkt så jämförelsen är inte helt rättvis.
Återhämtningen i Europa har haltat, men vissa länder visade bra motståndskraft och tecken på stabilisering under 2025.
Ett exempel är Tyskland, Sveriges största exportmarknad (15 procent av exporten), som i inledningen av 2026 försvagas.
Trots många turer kring den amerikanska handelspolitiken fortsatte leveranserna till USA att växa 2025, om än svagt. Men tidiga signaler 2026 visar att en dämpning kan vara att vänta framöver.
Sverige söker nya exportmarknader
Svenska producenters konkurrenskraft har varit ett bekymmer men bör förbättras i takt med att produktions-
kostnaderna sjunker och industrin rationaliseras. Nästa fråga blir hur Sverige kan utmana andra regioner med effektivare
produktionsanläggningar, lägre kostnader och kvaliteter som utmanar och ersätter etablerade produkter. Exporten
till vissa utomeuropeiska marknader visar kraftig ökning, om än från lägre nivåer än Sveriges traditionella handels-
partners. EU:s nyligen undertecknade handelsavtal med nya marknader såsom Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay
och Uruguay) och Indien (0,3 procent respektive 3 procent av svensk export av massa, papper och kartong) kommer
visserligen ta åratal att genomföra men kan bidra med optimism och framtidstro. Som ett exempel har exportvolymerna till Indien redan börjat stiga.
På längre sikt väntas den globala efterfrågan på förnybara material att växa och snabbare ersätta stora delar av plasten. Högre oljepriser som en följd av kriget i Mellanöstern kan driva upp kostnaden för plastbaserade material, vilket skulle kunna stärka konkurrenskraften för fiberbaserade alternativ som papper och kartong.
Källa: Skogsindustrierna februari 2026, SCB februari 2026, Cepi/Eurostat februari 2026, Industriarbetsgivarna
februari 2026
Hela rapporten Så går det för svensk skogsindustri hittar du här.
