Färsk statistik från Naturvårdsverket visar att bara fyra av de nio nationella materialåtervinningsmålen för förpackningar uppfylldes under 2025.
Förpackningsstatistiken mäter återvinningen av förpackningar för glas, papper och aluminium, inklusive pantburkar. Av de nio nationella målen nåddes alltså fyra, däremot nåddes det totala materialåtervinningsmålet. Det skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
– Även om Sverige når flera mål finns det en tydlig förbättringspotential. De mängder förpackningar som går till förbränning visar att privatpersoner och verksamheter behöver sortera sitt förpackningsavfall bättre, säger Fredrik Khayati, handläggare förpackningsstatistik, enheten för miljöanalys och avfallsstatistik på Naturvårdsverket.
De målen som nåddes var kategorierna glas, aluminium (inklusive pantburkar), pantburkar i aluminium samt papper, papp, kartong och wellpapp. De målen som inte uppfylldes omfattade plast inklusive PET-flaskor med pant, PET-flaskor med pant, järnbaserad metall (stål) samt trä. Metall har inget angivet mål, men har en materialåtervinning på 77 procent. Den totala materialåtervinningen ligger på 75 procent, där det nationella målet ligger på 65 procent.
Mängderna för insamlade och materialåtervunna pappersförpackningar har ökat. Tidigare år har andelen av dessa förpackningar från verksamheter inte rapporterats separat och har därmed inte fångats upp i statistiken i samma utsträckning. Myndigheten skriver att det inte går att utesluta rapporteringsfel i och med att nya aktörer är rapporteringsskyldiga. Exempelvis kan det förekomma att aktörerna har underskattat förluster i behandlingsledet.
Materialåtervinningsgraden för glas och papper närmar sig 100 procent, vilket kan vara en indikation på att mängden som sätts på marknaden är underskattad eftersom man vet att dessa förpackningsslag också slängs i restavfallet och går till förbränning. Enligt Naturvårdsverket beror detta på så kallade friåkare, det vill säga producenter som medvetet eller omedvetet inte tar sitt producentansvar och därmed inte rapporterar mängden förpackningar de släpper ut på marknaden.
Om undersökningen
Statistiken för förpackningar baseras på uppgifter som producenter, producentansvarsorganisationer och andra aktörer rapporterar via Naturvårdsverkets e-tjänst för producentansvar. SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har på uppdrag av myndigheten beräknat och sammanställt statistiken, vilket de har gjort sedan 2002.
Naturvårdsverket har för andra året använt en datainsamlingsmetod där uppgifter om förpackningsmängder samlas in via Naturvårdsverkets e-tjänst för producentansvar. I e-tjänsten rapporterar producenter, i de flesta fall via en producentansvarsorganisation, mängden förpackningar de har släppt ut på marknaden, uppdelat i materialslag. Insamlade och materialåtervunna mängder förpackningsavfall rapporteras av producentansvarsorganisationer och marknadsdrivna system för materialåtervinning samt marknadsdrivna system för återanvändning. I denna rapportering är mängderna uppdelade i materialslag men även behandlingsmetoder rapporteras.
De data som redovisas är en sammanställning av uppgifter från alla rapporteringsskyldiga aktörer. Uppgifter för specifika system, exempelvis marknadsdrivna system för materialåtervinning, redovisas inte.
Källa: Naturvårdsverket
