Tyskland samlar in nästan dubbelt så mycket plast per invånare som Sverige. Trots det ger det svenska återvinningssystemet över 60 procent mer högkvalitativ återvunnen råvara i form av monofraktioner än det tyska systemet.
Det visar en jämförelse som Svensk Plaståtervinning gjort. Analysen utgår från det så kallade återvinningsbidraget, det vill säga andelen insamlad plast som blir återvunnen råvara enligt EU:s definition. Den siffran är 55 procent i Sverige och 44 procent i Tyskland. Dessutom återvinns drygt 90 procent av råvaran till monofraktioner i Sverige, jämfört med 70 procent i det tyska systemet. Sammantaget ger det över 60 procent mer högkvalitativ råvara per ton insamlat material i det svenska systemet, skriver Svensk Plaståtervinning i ett pressmeddelande.
– Vi definierar nyckeltalet återvinningsbidrag för att tydliggöra hur stor del av den insamlade plasten som blir ny råvara, och det är något alla återvinningssystem öppet bör redovisa. Tyvärr är transparensen i branschen fortfarande så begränsad att vi endast har hittat en internationell studie med tillräckliga uppgifter för att göra en kvalificerad jämförelse, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
– Det är först när vi vet hur mycket som verkligen återvinns, och till vilken kvalitet, som vi kan bedöma hur cirkulära systemen faktiskt är. Det är också först då som olika aktörer kan jämföras utifrån det faktiska värde de erbjuder, fortsätter Mattias Philipsson.
Enligt Svensk Plaståtervinnings beräkningar hade Sverige behövt nästan fördubbla insamlingen av plastförpackningar för att nå EU:s mål om 55 procents återvinningsgrad. Kvaliteten behöver också öka.
– Våra erfarenheter av material från Norge och Finland visar att kvaliteten på den svenska insamlingen kan förbättras. Både krav och incitament behöver skärpas för att vi ska kunna utnyttja vår återvinningskapacitet fullt ut, säger Mattias Philipsson.
Fakta om jämförelsen
Jämförelsen är Svensk Plaståtervinnings egen analys utifrån en studie av det tyska systemet, gjord av miljöforskningsinstitutet Öko-Institut (2022, med data från 2020). Öko-Instituts studie gjordes på uppdrag av tyska duale Systeme, bland annat Der Grüne Punkt och Interseroh. Svensk Plaståtervinnings jämförande siffror för Site Zero avser data från augusti 2025 till och med september 2026. Siffrorna har anpassats för att vara jämförbara och inkluderar kommunplast som hamnat i förpackningssystemet.
Beräkning av högkvalitativt monomaterial per ton insamlat: Svensk Plaståtervinning cirka 55 % × drygt 90 % = cirka 50 %; Tyskland cirka 44 % × 70 % = cirka 31 %. Skillnaden är drygt 60 % räknat på andelen av insamlat material. Detta är en beräknad jämförelse av monomaterialutbyte, inte total återvinningsgrad.
Svensk Plaståtervinning har, genom samarbetet med Näringslivets Producentansvar (NPA), 80–90 procent av marknaden för återvinning av insamlade hushållsplastförpackningar i Sverige.
Källa: Svensk Plaståtervinning
