
Den europeiska industrin för papperssäckar och säckkraftpapper har påbörjat en resa för att utveckla en färdplan mot nettonoll till år 2050. Det nuvarande fokuset ligger på att identifiera de största bidragsgivarna till branschens koldioxidavtryck och nyckelområden för avkarbonisering.
Arbete bygger på ett livscykelinventerings- och koldioxidavtrycksprojekt som industrin initierade för mer än 20 år sedan. Ett nära samarbete mellan alla aktörer längs värdekedjan för papperssäckar kommer att främja kunskapsutbyte och stödja utvecklingen av en färdplan mot klimatneutralitet till 2050.
– Många medlemsföretag i EUROSAC och CEPI Eurokraft gör utmärkta framsteg i sina avkarboniseringsinsatser – var och en med sin egen strategi, förklarar EUROSAC:s ordförande Alessandro Selmin.
– Som bransch är det lika viktigt att vi gemensamt enas om vägen mot nettonoll. Hållbarhet har alltid inspirerat innovation i vår sektor, och utvecklingen av en nettonoll-färdplan kommer att uppmuntra samarbete och driva oss att kontinuerligt förbättra både vår miljöpåverkan och våra förpackningslösningar för våra kunder.
Nettonoll-färdplanen är ett gemensamt projekt med European Paper Sack Research Group (ESG). I mer än två decennier har ESG samlat in livscykelinventeringsdata (LCI) och koldioxidavtrycksdata för säckkraftpapper och papperssäckar vart tredje år. Dessa data kommer att utgöra ryggraden i nettonoll-färdplanen. I slutet av 2025 kommer de senaste uppgifterna från 2024 att integreras.
Metodologisk ansats
Beräkningarna och målen för nettonoll-färdplanen styrs av Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) och Science-Based Targets initiative (SBTi). Fokus ligger på att identifiera de största bidragsgivarna till koldioxidavtrycket på branschnivå, snarare än produktnivå. Prioriterade områden för avkarbonisering definieras både för säckkraftproducenter och papperssäckkonverterare, eftersom de står inför olika utmaningar. Färdplanen omfattar de tre utsläppsområden som definieras av GHG-protokollet. Klassificeringen av aktiviteter i olika områden görs ur ett organisationsperspektiv och områdena är relaterade till utsläppskällan och typen av utsläpp:
• Scope 1: Direkta utsläpp från bränsleförbränning på plats (till exempel el, värme, ånga) samt process- eller diffusa utsläpp (till exempel avloppsvattenbehandling).
• Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt el, ånga, värme eller kyla.
• Scope 3: Andra indirekta utsläpp från inköpta varor och tjänster. Bland annat kan Scope 3 inkludera utsläpp från inköpta råvaror från skogsbruk, massa, filmer, färger etc. samt från outsourcad transport, deponi och förbränning. Dessa är svårast att påverka ur ett företags perspektiv.
Fokusområden för att minska utsläpp
Bland de mest effektiva åtgärderna för att minska Scope 1-utsläpp är att öka energieffektiviteten och övergå till renare energikällor, såsom biobränslen, sol-, vind- eller vattenkraft vid produktionsanläggningar. Scope 2-utsläpp kan minskas genom att köpa el från låga koldioxidkällor eller förnybara källor. För Scope 3 är det avgörande att köpa material och tjänster med lägre utsläppsprofil. Scope 3-utsläpp är ofta den största bidragsgivaren till ett företags eller en branschs koldioxidavtryck. Detta återspeglas i 2021 års koldioxidavtrycksdata för den europeiska papperssäckindustrin, där inköpt säckkraftpapper och plastfilmer identifieras som de två största bidragsgivarna till en papperssäck.

Kontinuerlig förbättring av papperssäckars CO₂-avtryck
En titt på historiska data visar att koldioxidavtrycket för den europeiska papperssäck- och säckkraftpapperindustrin har minskat mellan 2007 och 2021. De största förbättringarna skedde vid pappersbruken, där det fossila koldioxidavtrycket per ton säckkraftpapper minskade med cirka 26 procent, från 570 kg CO₂e till 421 kg CO₂e. Orsakerna är främst färre utsläpp från inköpt nätel och från förbränning av fossila bränslen vid bruken. För säckkonverterare är dessa minskningar relevanta eftersom de räknas som Scope 3-utsläpp. Per papperssäck visar koldioxidavtrycket en förbättring på 28 procent – från 118 g CO₂e per säck 2007 till 86 g CO₂e per säck 2021. Denna utveckling visar hur åtgärder i leveranskedjan redan ger meningsfulla resultat och har banat väg för nettonoll-projektet.







