
Svensk Plaståtervinning blir en viktig partner i det danska forskningsprojektet CRISP, som ska visa att använda livsmedelsförpackningar av plast – som ketchupflaskor, yoghurtburkar och glassbyttor – kan sorteras och återvinnas till nya livsmedelsförpackningar.
I EU genereras cirka 16 miljoner ton plastförpackningar per år, och mycket av denna plast går till livsmedels- och dryckesindustrin. Medan PET-flaskor kan omvandlas till nya flaskor via pantsystemet, får inte livsmedelsförpackningar som samlats in tillsammans med andra plastförpackningar återvinnas och användas i nya livsmedelsförpackningar.
Därför initieras forskningsprojektet CRISP (Circular Recycling Innovation for Sustainable Packaging) med danska Teknologisk Institut i spetsen. Projektet samlar företag från hela värdekedjan – från avfallssortering och plaståtervinning, till förpackning och livsmedelsproduktion. Tillsammans utvecklas en integrerad kedja från insamling till återförsäljning för att föra in livsmedelsförpackningar i en cirkulär ekonomi.
CRISP pågår under perioden 2025-2028 och målet är att vidareutveckla och demonstrera teknik för att återvinna PE- och PP-förpackningar från hushållsavfall till nya förpackningar som är godkända för kontakt med livsmedel.
– Det här projektet är otroligt viktigt av flera skäl. Om vi lyckas, vilket vi tror, kan vi lugna hela livsmedels- och förpackningsindustrin, som i dag är orolig för hur de ska klara kraven i kommande EU-lagstiftning PPWR. Från 2030 måste alla livsmedelsförpackningar innehålla minst 10 procent återvunnet material, säger Rickard Jansson, utvecklingsingenjör på Svensk Plaståtervinning.
Projektets nyckelsteg:
• AI-driven sortering: Avancerad sorteringsteknik med AI-teknik som kan urskilja livsmedelsförpackningar från andra plastförpackningar (sker på Svensk Plaståtervinnings sorteringsanläggning Site Zero i Motala).
• Effektiva rengöringsmetoder: Avlägsnar oönskade ämnen från plastavfallet för att nå livsmedelsklass.
• Design för återvinning: Nya förpackningslösningar som är anpassade för återvunnen plast, med hänsyn tagen till forskning om vad som får konsumenterna att acceptera återvunnen plast i livsmedelsförpackningar.
Målet är att vid projektets slut 2028 ha etablerat en produktionsklar leveranskedja.
– Det blir ett genombrott om vi kan visa att dessa plastförpackningar kan samlas in, sorteras och återvinnas till nya livsmedelsförpackningar. Nu har vi både lagstiftningen och partnerskapet på plats för att göra detta till verklighet, säger Per Sigaard Christensen, affärschef på Teknologisk Institut.
Möter stort behov i branschen
För livsmedelsproducenter har CRISP-partnerskapet potential att fylla en kritisk lucka: tillgång till livsmedelsgodkänd återvunnen plast, som det finns stor efterfrågan på i branschen. En cirkulär ekonomi för denna typ av plast kan framtidssäkra producenterna, både när det gäller framtida lagstiftning, deras egna hållbarhetsmål och konsumenternas efterfrågan på mer hållbara plastförpackningar.
– För Arla är det avgörande att hitta förpackningslösningar som både skyddar våra produkter och minskar miljöpåverkan. I dag har vi inte tillgång till livsmedelsgodkänd återvunnen PE och PP, vilket begränsar vår möjlighet att öka andelen återvunnet material i våra förpackningar. CRISP-partnerskapet kan vara nyckeln till att säkerställa det, menar Grane Maaløe, hållbarhetschef för förpackningar på Arla.
Partners i CRISP är Svensk Plaståtervinning, Aage Vestergaard Larsen, Amcor, Pharma-Tech A/S, Arla Foods amba, Nestlé Nordics, VANA och Teknologisk Institut (Danish Technological Institute).