I senaste utgåvan av tidningen Packnews publicerades följande ledare skriven av Bo Wallteg. För närvarande finns det två aktuella områden inom förpackningar där Sverige är världsledande.
Sverige har genom åren varit något av ett föregångsland på många områden, men de senaste åren har det inte sett lika bra ut. Det är tyvärr mycket som går åt fel håll, inte minst vår ekonomi som nu jämförs med ”bananrepubliker”. Svårigheter att komma in i Nato är ett annat exempel och koranbränningar och rykten om att sociala myndigheter kidnappar barn gör inte saken bättre. För oss som gillar fotboll är det också mörkt. Vi kommer att få jobba hårt för att få tillbaka vår status på världsmarknaden om det ens är möjligt.
Med det som bakgrund känns det roligt att kunna peka på två saker, relaterade till förpackningsindustrin, där vi flyttat fram positionerna till ett världsledande läge. Bägge går det att läsa mer om i den senaste utgåvan av tidningen Packnews.
Tre företag
Yangi, PulPac och Blue Ocean Closures är tre företag som tillsammans gör att Sverige kan kalla sig världsledande på tekniken för torrformade fibrer. I en värld där alla av någon anledning verkar göra allt man kan för att inte behöva förlita sig på plast i förpackningar, erbjuder de tre företagen lösningar som troligen kommer att bli en del av erbjudandet från plastförpackningstillverkare. När varumärkesägare för diskussioner med sina förpackningsleverantörer är frågan om att fjärma sig från plast alltid på tapeten. Att då kunna erbjuda alternativ av fiber blir allt viktigare.
En av de världsledande plastförpackningstillverkarna, österrikiska Alpla, har sedan länge varit en del av utvecklingen av fiberflaskan, och nyligen tog man över aktierna från Billerud som med motiveringen att projektet nu inte tillhör kärnverksamheten, valt att kliva av. Nu avser Alpla att se till att helt ny produktionsanläggning kommer på plats i Danmark i slutet av nästa år. Dessutom är Alpla delägare i Blue Ocean Closures. För att vara en stor tillverkare av plastförpackningar, främst flaskor och förslutningar, verkar man vilja gardera sig inför framtiden.
Yangi och PulPac har teknik för att tillverka olika typer av förpackningar baserat på torrformad fiber. Slår vi ihop de tre företagen och deras kunnande på området kan vi utan vidare konstatera att Sverige leder den här utvecklingen på global basis.
Plasten är som sagt under attack, oftast på grund av opinion, inte tack vare fakta. Plastmaterialen svarar för cirka 0,7 procent av alla material vi tillverkar årligen på jorden. Uppfattningen är att så kan vi inte ha det och till större delen glömmer vi de övre 99,3 procenten. Främst är det plastförpackningar som får ta smällen. Deras problem är att de är synliga i naturen och minst i haven, där andra material sjunker. När Naturvårdsverket presenterade siffror på nedskräpning i svenska centralorter, visar det sig att strax under tio procent är olika typer av plastförpackningar per 10 kvadratmeter.
Allra mest hittar man cigarettfimpar som är strax under 50 procent av allt man hittar. Filtren är också plast, men det är i vilket fall inga förpackningar. Varför läggs det inte mer fokus på detta? 6 250 000 miljarder cigaretter går upp i rök varje år och i Sverige handlar det om cirka 1 miljard fimpar årligen. Oavsett hur det ser ut så är det plastförpackningar som får klä skott, och varumärkesägare som Coca-Cola och Pepsi som pekas ut som de stora nedskräparna, trots att det ju är vi konsumenter som slänger deras förpackningar mer eller mindre där vi står. Staten New York har nu stämt Pepsi för nedskräpning.
Plaståtervinning
Visst är det så att plastförpackningsindustrin inte tagit de här frågorna på allvar tidigare, allt har bara rullat på, och kommer att fortsätta göra så, mer och mer plast kommer att produceras, men nu har man fått den ”spark i baken” som krävs för att förbättra ryktet i framtiden. Återvinningen måste öka dramatiskt på kort tid. Här kommer nästa område där Sverige nu är världsledare in i bilden. Den 15 november invigdes Site Zero i Motala, en megaanläggning som hanterar 1000 förpackningar i sekunden och klarar att sortera 200 000 ton per år. Dessutom sorterar den ut hela 12 fraktioner mot de 5 som var möjliga i den anläggning som invigdes på samma plats för fyra år sedan. Något liknande finns inte världen, men det kommer att behövas många sådana, kanske upp emot 20 bara i Europa. Fördelen med de 12 fraktionerna är framför allt att det är rena materialströmmar som det går att göra något vettigt med. Det kan bli nya förpackningar som återvinns igen, eller något helt annat. Vi är på väg bort från tiden då allt man kunde göra av det återvunna material var parkbänkar som i sin tur inte gick att återvinna igen. Nu pratar vi cirkulära strömmar.
Sverige kan vara stolt över de här två områdena där vi just nu är världsledande. Låt oss hoppas på fler i framtiden!
