Det hör inte till vanligheterna att ett mindre tryckeri öppnar upp för att trycka etiketter. Tidtryck i Uppsala har gjort just det, och ser potential att trycka korta serier genom att satsa på en digital etikettpress.
Redan för fem år sedan prövade Tidtryck sig fram med att kunna erbjuda etiketter. Men då handlade det om en liten etikettpress som får plats på ett bord.
– Vi upptäckte ganska snart att det var mer en leksak. Det kostade mer än vad det smakade. Men däremot såg vi att behovet av etiketter ökade, säger vd:n Stefan Eriksson över en fika en fredagsmorgon.
Skälen till att Tidtryck nu har gjort en investering på etikettsidan var helt enkelt för att det kändes som att det låg rätt i tiden. Stadens enda etikettryckeri, UG Grafiska, hade nyligen gått i konkurs och därmed försvann etikettproduktionen från regionen. Det var även ett tryckeri som Tidtryck själva ibland förlitade sig på som underleverantör till större etikettordrar. Samtidigt rullade intäkterna i kärnverksamheten på med konstant försäljning, både skylt och småformat.
– Men om vi ska öka så måste vi hitta ett nytt ben till att stå på. Det var så vi resonerade.
Stefan Eriksson skriver under på frågan om det inte är lite ovanligt att ett mindre digitaltryckeri tar steget in på etikettområdet. Det har öppnat upp en helt annan värld och triggar dem, konstaterar Eriksson.
– Det är jättekul för vår utveckling och utmanande. Du måste ha helt andra tankebanor.
Fyrfärg i fokus
Valet föll på Konica Minoltas digitalpress Accurio label 190 som trycker i fyrfärg, och är en uppgradering av toner- och arkskrivaren C1070. Den trycker rulle till rulle utan behov av specialmedia eller förbehandling av ytan med coating eller primer. Pulvret bränns fast.
– Vi har ju kört Konica Minolta i det vanliga digitaltrycket under många år, så vi kan ju de maskinerna också. Själva printningen har ju samma princip. Det är en arkmatad maskin, fast ombyggd till att köra rulle. Vi kan det här med printdelen och vet precis hur vi ska få rätt färger.
Han säger att eftersom digitalpressen går på bana så stannar den aldrig upp. Maskinen kör igenom omkring 500 meter av rullen på 8–10 minuter. Att producera en etikett går väldigt fort.
– Det svåra är att kalibrera den för rätt material, i och med att man skiftar vitheten i materialen som hängs in. Det måste man hålla koll på hela tiden. Det är egentligen det som är tiden på maskinen. Sen givetvis tiden att byta rulle.
Det kostar lika mycket att köra en fyrfärgsetikett som att köra svartvitt.
– Jag ser så mycket möjligheter i och med att det är fyrfärg. Klickpriset betalar sig ändå.
Färre personer i ledet
Etikettrycket kompletteras med efterbehandlingslinjen DC330Mini som har byggts på beställning av danska Grafisk Maskinfabrik. Den både laminerar, lackar, stansar och skär. Ett kompakt system för att producera självhäftande etiketter. Stansmaskinen är otroligt snabb och precis, säger Eriksson:
– Vi är petiga i den här branschen. Och allt går att ställa rätt på millimetern. Gör du rätt från början så är det fortfarande rätt 10 000 etiketter senare.
Han säger att de givetvis finkammade terrängen efter andra leverantörer innan de gjorde sina maskininköp. Men tryckmetoden var helt enkelt inte tillräckligt vass. Ett stort plus i kanten för deras val var också att Konica Minoltas maskinkropp till stor del är byggd av Grafisk Maskinfabrik.
– Det innebär att om man börjar ställa frågor så är det samma personer man pratar med. Det blir inte så många man behöver gå till.
Tidtryck skulle ha kunnat lägga vantarna på en HP Indigo-maskin som producerar större serier och snabbare. Men det fanns realistiskt sett aldrig med i beräkningen.
– Det beror helt enkelt på att vi inte jobbar med den tekniken som Indigo har i övrigt. Vi jobbar med Xerox och Konica Minolta. Då känner vi att vi inte behöver ta ett steg till utifrån det vi redan har. Då skulle det ta ännu längre tid innan vi är igång och producerar, och förmodligen fler felkörningar.
Mindre serier som lockar
Det är inte de stora serierna som lockar utan likt tidigare kommer Tidtryck att fortsätta köpa dessa från större aktörer. Kalkylen håller för en standardetikett, med måtten 30 x 70 millimeter.
– Den kan vi ledigt producera upp till 100 000 etiketter med. Men det vi verkligen tjänar pengar på är när en kund kommer till oss och vill ha 5 000 till 15 000 etiketter. Det är i det segmentet det finns stora pengar att tjäna. Det gör vi tack vare snabba setup-tider och att man kan lägga på flera jobb på samma matning. Sedan är det bara att byta stansform. 
Han kokar ner det ytterligare med ett exempel där han utmanar konventionellt tryck. Upplägget, en order på en vanlig fyrfärgsetikett i 10 000 exemplar. Att köpa in det jobbet från en underleverantör kostar runt 6 000 till 7 500 kronor. Med Tidtrycks nya uppsättning av digitalmaskiner hamnar kostnaden på bara en tiondel jämfört med vad de har köpt in det för tidigare. Ändå kan de fakturera för samma peng.
– Fyrfärgen är för småserier, och där är den outstanding. Men det finns inget tryckeri som kan konkurrera med konventionellt tryck.
Själva principen att trycka etiketter är inte några konstigheter. Knepigare är djungeln av material och den kunskap som krävs när det kommer till hur etiketten ska användas.
– Det som är det svåra är materialkännedomen; Vad använder ni för frys? För kyl? Vad behövs till en cateringdisk? Vad får det vara för lim, och inte för lim? Vissa etiketter ska klara vissa temperaturer. Det finns variabler som är oändliga. Det är en helt ny bransch där vi håller på att lära oss, säger han och tillägger att de får bra stöd från Raflatac som de köper in material ifrån.
En annan sak de blev varse om var materialbeställningen. Rullarna är en meter breda som kapas upp i fyra rullar med 2,5 decimeters bredd vardera.
– När vi började med det här kände fick man lite hjärtat i halsgropen när man skulle börja köpa in material, för när det kommer till kvantiteten så är det minst 2 000 kvadratmeter som gäller, punkt slut. Varje order, när vi skulle lägga upp en grund, så gick det loss på 12 000 spänn vilket gör att det rasar iväg. Sedan är det ett levande material som måste köras upp och inte kan ligga på lager för länge.
Inga begränsningar
Tidtryck ser inga begränsningar på vad de kan producera. Etikettpressen är livsmedelssäkrad och sedan tillkommer en drös med branscher där etiketter finns – i butiksmiljöer, tillverkningsindustrin, på läkemedelsförpackningar med mera.
– En etikett sitter ju på allt. Alla behöver ju en etikett, säger Håkan Gustavsson Wall, majoritetsägare i bolaget.
– När vi tänkte på etiketter i början så tänkte vi på de befintliga kunderna på läkemedelssidan. Där finns potential, samt på livsmedelssidan. Men sedan började det att ramla in alla möjliga kunder.
Ett exempel är en företagsgranne som av en händelse har börjat köpa etiketter för en miljon kronor. Något som de inte hade en susning om kunde öppna upp för affärer.
Den nya maskinlinjen, en investering på 2,4 miljoner kronor, installerades i februari. Inkörningen kommer pågå året ut. Först då räknar de med att ligga plus minus noll på maskinen. Tidtryck har som mål att vara underleverantör av etiketter till ett 20-tal tryckerier innan årets slut.
– I oktober/november så tror jag att vi har en helt annan skjuts i det här. Då ska det bli jäkligt kul att utvärdera vad den genererar, säger Stefan Eriksson.
