Svensk Plaståtervinning får 102 miljoner kronor i stöd för att investera i en ny och banbrytande sorteringsteknik för eftersorterad plast från avfallsförbränningsanläggningar. Stödet kommer från Klimatklivet, som är Naturvårdsverkets investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar de klimatpåverkande utsläppen.
Svensk Plaståtervinning skriver att den specialdesignade sorteringslinan kan hantera plast, som tidigare varit mycket svår och komplex att sortera och återvinna.

Eftersortering av plast vid avfallsförbränningsanläggningar innebär att plast sorteras ut från hushållsavfallet för att därmed undvika förbränning, som ger klimatutsläpp. Plasten kan i stället transporteras till Svensk Plaståtervinning för ytterligare sortering och återvinning vid företagets stora plastsorterings- och återvinningsanläggning Site Zero, som nu är under uppförande i Motala.
Sverige får allt fler eftersorteringsanläggningar. Den anläggning, som finns i Brista, var först i Sverige, följt av Högdalens, som är under uppförande. Och i början av juni offentliggjorde Tekniska verken i Linköping att de också avser bygga en eftersorteringsanläggning.
”Utvecklingen med eftersorteringsanläggningar är bra, vi behöver samla in och återvinna de plastförpackningar som av misstag eller okunskap, inte källsorteras och därför hamnar i hushållsavfallet. Men materialet är mycket förorenat och därför svårare att återvinna. När vi nu bygger Site Zero i Motala kan vi – tack vare stödet från Klimatklivet – investera i en ny sorteringslina, som är tekniskt anpassad för att sortera förorenad plast från just dessa anläggningar”, säger Mattias Philipsson, VD på Svensk Plaståtervinning.

Svensk Plaståtervinning blir den första och enda aktören i Sverige, som resurseffektivt kan ta emot plastförpackningar från eftersorteringsanläggningar. Plasten kommer att sorteras på Site Zero för att därefter återvinnas mekaniskt eller kemiskt, vilket kommer att ske på samma sätt som korrekt källsorterade plastförpackningar från landets många återvinningsstationer eller fastighetsnära insamlingar.
Svensk Plaståtervinning påpekar att eftersorteringen visserligen är ett viktigt led i klimatomställningen men att det inte kan ersätta konsumenternas källsortering av plastförpackningar.
”Kvaliteten på det eftersorterade materialet är mycket sämre vilket gör att återvinningen, trots ny teknik, blir svårare och dyrare. Det fungerar därför inte som huvudalternativ. Alla konsumenter behöver därför fortsätta att källsortera sina plastförpackningar och eftersorteringen ska bara ses som en reservmetod”, påtalar Mattias Philipsson.
Svensk Plaståtervinnings mål är att till år 2025 uppnå en återvinningsgrad på 55 procent av plastförpackningar från hushåll och där kan plasten från eftersorteringsanläggningarna bidra till att mer plastförpackningar samlas in.
”Om vi hjälps åt kommer vi att kunna nå 55 procents återvinningsgrad. Men då behöver konsumenterna källsortera mer och producenterna öka andelen återvinningsbara förpackningar. Vi på Svensk Plaståtervinning står för den sista delen, och med uppförandet av Site Zero har vi alla förutsättningar att bidra till att nå målet”, avslutar Mattias Philipsson.
—————————————————-
Svensk Plaståtervinning AB erbjuder ett rikstäckande system för insamling och cirkulär återvinning av plastförpackningar i Sverige för verksamheter med producentansvar. Bolaget bygger nu Site Zero, världens största och mest effektiva plaståtervinningsanläggning, i Motala, vilken ska tas i drift under 2023. Site Zero skapar förutsättningar för att cirkulärt återvinna alla plastförpackningar från svenska hushåll, med lägsta möjliga klimatavtryck.
Svensk Plaståtervinning, som har huvudkontor i Motala och ett 80-tal anställda, ägs av Plastbranschens Informationsråd, Dagligleverantörernas Förbund, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel. Tillsammans med de fyra övriga materialbolagen (Svenska Metallkretsen, Pressretur, Returkartong och Svensk Glasåtervinning) äger Svensk Plaståtervinning företaget FTI (Förpackningsinsamlingen) som hanterar insamlingen av plastförpackningar.