Den 15 november blev Sverige officiellt världsledande på plastsortering. Det skedde i samband med invigningen av Site Zero, Svensk Plaståtervinnings miljardsatsning i Motala.
Årskapaciteten är tvåhundratusen ton och med det är anläggningen den största som finns. På plats på invigningen var Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, och drygt 350 gäster gäster från Sverige och Europa och så Packnews förstås.
Site Zero är en vidareutveckling av den anläggning som invigdes för fyra år sedan och som redan då var en av dem mest effektiva i Europa och hade kapacitet att sortera ut fyra fraktioner. Nu tar man ett jättekliv och kan sortera ut tolv fraktioner i en hastighet av ettusen förpackningar i sekunden. Det täcker nästan alla plastsorter som finns på den svenska förpackningsmarknaden. Det är med andra ord en jätteanläggning som invigdes.
– Det innebär en fördubbling av plaståtervinningen jämfört med vår tidigare anläggning, som redan var en av de mest effektiva i Europa. Resultatet från testperioden visar att plasten nu kan bli en del av den cirkulära ekonomin, fastslår Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.
Han pekade på hur det har sett ut tidigare, de fraktioner som inte kunde återvinnas gick till förbränning. Ibland har materialet använts som en blandning som man gjort lågkvalitativa produkter av. Produkter som inte kan gå in i ett cirkulärt flöde. Parkbänkar är ett klassiskt exempel.
Var det möjligt?
Enligt Ellen McArthur Foundation är cirka femtio procent av våra klimatutsläpp en följd av linjär användning av material. Svensk Plaståtervinning frågade sig själva om det var möjligt att bygga ett system som tar hand om plastmaterialen och bevarar dess unika värde, och det visade sig att man kunde det. Site Zero är beviset. Ett tidigt och bra exempel på hur det återvunna materialet kan användas är ICAs flaska för tvättmedel, som till nittiofem procent består av återvunnen HDPE. Den gråa färgen kanske inte är helt säljande, men det har visat sig att när vi konsumenter förstår varför den är grå så köper vi den. Den går i ett system där den sorteras, återvinns och blir en ny flaska.
Site Zero har över sextio NIR-sensorer som baseras på infrarött ljus samt lasrar och kameror. ”Digitaliseringen har nått även plaståtervinningen”, konstaterade Mattias Philipsson. Hela processen är automatiserad, det finns inget manuellt arbete i sorteringen.
– Vi har naturligtvis kört anläggningen för test under en period, och vi har blivit överraskade av hur effektiv den är. I den tidigare anläggningen kunder vi sända fyrtiosju procent av det sorterade materialet till återvinning. Med de nya fraktionerna vi kan sortera ut når vi sjuttionio procent. Men det är inte nog, genom effektiviteten, förbättringar och teknik och digitalisering kan vi nå den otroliga siffran nittiofem procent.
– I princip kan vi alltså sända nästan allt vi får in till återvinning. Ur ett klimatperspektiv är det så klart viktigt.
EU-regler ger möjligheter
År 2025 ska alla medlemsländer i EU når femtio procent återvinning av alla plastförpackningar, Med Site Zero finns nu möjligheten att nå det. I diskussionerna kring PPWR i EU ser man på möjligheten att kräva att alla förpackningar ska ha trettiofem procent återvunnet material. Kvaliteten på det man sorterar ut är upp till nittioåtta procent vilket gör det möjligt att använda det för nya förpackningar.
En fråga under presskonferensen var vad det krävs för att nå etthundra procent återvinning. Svaret var att det hänger på förpackningsutvecklarna att designa återvinningsvänligt samt på oss konsumenter att verkligen sortera våra förpackningar, något som kommer att underlättas när den fastighetsnära insamlingen snart är ett faktum. Viktigt är också att vi verkligen förstår hur vi ska sortera. I dag är till exempel batterier ett stort problem. När de hamnar i kvarnen hos Svensk Plaståtervinning uppstår det ofta en brand. Två gånger i veckan sker det. Bränder i återvinningsanläggningar är ett problem.
När når vi tvåhundra tusen ton?
I dag är vi inte nära att samla in tvåhundra tusen ton, men Mattias Philipsson hoppas att vi nå dit mot slutet av det här årtiondet. Under tiden erbjuder man kapacitet till andra länder och under år 2024 kommer man att ta emot stora delar av de finska konsumentförpackningarna.
I planerna för framtiden, utan att några årtal getts, finns att även kunna tvätta och granulera det återvunna materialet, och därmed bättre leva upp till företagsnamnet.
Viktigt steg mot cirkulär ekonomi
”Det här ett så viktigt steg mot cirkulär ekonomi globalt sett och att se det starta i Sverige är mycket positivt. Det är också ett viktigt steg när det gäller att hålla Sverige i framkant när det handlar om hållbarhet. Vi ska nå nollutsläpp år 2045 och cirkulär ekonomi är ett sätt för att nå detta mål”, sa Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i sitt invigningstal.
Hela invigningstalet finns att se på Packnews.tv. https://youtu.be/oSrKHdbBf8Q
Därför är Site Zero världsunik:
• Yta: 60 000m2 (tidigare anläggning 15 000 m2)
• Plasttyper: 12 st (jämförbara anläggningar 3 – 4 st): rigid PP, rigid HDPE, flexibel LDPE, flexibel PP, transparenta PET-tråg, transparenta PET-flaskor, färgade PET-flaskor, EPS, PS, PVC, två kvaliteter av mixade Polyolefin-laminat samt metall och rejekt av icke-plast
• Sorteringseffektivitet: Upp till 95 procent av den mottagna plasten kan sorteras ut och återvinnas i nästa steg
• Sorteringssensorer: 60 NIR-sensorer (jämförbara anläggningar har i snitt 5 NIR-sensorer, tidigare anläggning 19 st)
• Avancerat styrsystem: helautomatiserad process, realtidsoptimering, artificiell intelligens. Anläggningens olika delar påverkar och pratar med varandra, och optimerar sorteringen
• Mottagningskapacitet: 200 000 årston av mixade plastförpackningar från hushåll (tidigare anläggning 100 000 årston)
• Sorteringshastighet: 1000 förpackningar per sekund, 42 ton per timme