En ny studie från Princeton University och National Institutes of Health (NIH) i USA visar hur länge corona-viruset, som orsakar Covid-19, kan ”överleva” på ytan av olika förpackningsmaterial.
Kortast ”överlevnadstid” har viruset på förpackningar av kartong, där studien visade att viruset var verksamt i upp till 24 timmar efter exponering. Sämst blev resultaten för plast (polypropen, PP) och rostfritt stål, där viruset var verksamt i upp till 72 timmar.
Forskarna bakom rapporten manar dock till stor försiktighet med tolkningen av testresultaten.
”För exempelvis kartong varierade de enskilda resultaten betydligt kraftigare än för andra material beroende på skiftande ytstrukturer hos de testade kartongmaterialen”, säger forskarna i en kommentar.
Forskarna påpekar också att eftersom studien ännu inte är vetenskapligt granskad, kan resultaten inte användas för att vägleda till en klinisk praxis, men att studien ändå kan användas för en ökad förståelse av Covid-19-viruset och hur det uppträder.
Här i Sverige har Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet, läst studien och han säger till SVT Nyheter att han inte är förvånad över resultaten.
”Men man ska komma ihåg att studien är gjord vid rumstemperatur och en viss luftfuktighet. Värme och fuktighet är sådant, som varierar väldigt mycket och påverkar virusets överlevnad”, säger Åke Lundkvist, som också påpekar att det finns ett brett spektrum för hur länge olika virus kan vara ”livskraftiga”.
”Hepatit B kan exempelvis vara mycket stabilt. Det kan torka in på en yta och smitta månader senare, medan exempelvis HIV är betydligt känsligare. Det finns ett brett spektrum där och för coronaviruset är det här inte alarmerande”, säger professor Lundkvist till SVT Nyheter.
Noterbart är också att studien visar att kortast ”överlevnadstid” har det nya corona-viruset i luft, där det kan bli hängande i upp till tre timmar, men ofta kortare, innan det faller till marken. Fuktig väderlek ger kortare ”hängtid”, eftersom fukten sätter sig på viruset och tynger ner det, medan torr väderlek gör att viruset kan bli hängande längre tid.
————————————————————-
N.B.: Att vi i artikeln ovan använt citattecken kring beteckningar som ”lever”, ”överlevnad”, etc. för corona-viruset, beror på att ett virus inte är vad som betecknas som en levande organism. Virus – i motsats till exempelvis bakterier – har ingen egen ämnesomsättning och kan inte föröka sig som levande organismer. Ett virus måste istället ”haka på” levande celler, exempelvis hos en människa, och sedan med hjälp av cellernas ”mekanism” tillverka fler viruspartiklar.
